Räkenskaperna gås igenom i ett mikrofinansprojekt i Bangladesh.

Räkenskaperna gås igenom i ett mikrofinansprojekt i Bangladesh.

Foto: Anders Gunnartz

OM OSS

Biståndsbudgeten

Uppdaterad: 3 januari 2018

Sveriges bistånd finansieras genom skatteinkomster. Under 2018 hanterar Sida 41,2 miljarder kronor, där 15,2 miljarder är pengar som vi hanterar betalningar och viss finansiell uppföljning för men som Regeringskansliet beslutat om och följer upp resultaten för. Den totala biståndsramen motsvarar 1 procent av Sveriges BNI.

Riksdagen fattar beslut om statsbudgeten, och därmed också om utgifterna för internationellt bistånd. Regeringen beslutar sedan om hur mycket pengar Sida får disponera.

Största delen av Sveriges bistånd finns under utgiftsområde nummer 7 i statsbudgeten: Internationellt bistånd. För 2018 uppgår utgiftsområdet till 43 miljarder kronor, varav Sida hanterar 41,2 miljarder kronor. Av detta belopp är 1,2 miljarder kronor kostnaden för Sidas administration. Cirka 15,2 miljarder kronor är medel som Regeringskansliet beslutar och följer upp resultaten av, men där Sida hanterar betalningar och viss finansiell uppföljning.

Det finns också andra delar av statens budget som kan klassificeras som bistånd, under 2018 totalt 6 miljarder kronor. Det handlar bland annat om kostnader för mottagande av asylsökande i Sverige och svenskt bidrag till EU:s gemensamma bistånd.

Det betyder att den totala biståndsramen är 49 miljarder kronor, vilket motsvarar 1 procent av den vid budgeteringstillfället beräknade bruttonationalinkomsten (BNI) för 2018.

I regleringsbrevet anger regeringen hur stor del av anslagen Sida får använda och villkoren för användningen. Regleringsbrevet omfattar i förekommande fall även mål, krav på återrapportering och särskilda uppdrag. Regleringsbrevet innehåller regeringens årliga ekonomiska styrning av Sida, som kompletterar den mer långsiktiga styrningen enligt Sidas instruktion.

Målet för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.

Så granskas Sida

Det är viktigt att kontrollera hur skattemedel används i arbetet mot fattigdomen. Det är också angeläget att kontrollera att de insatser som Sida finansierar håller hög kvalitet och ger resultat. Det är såväl Sidas som samarbetsländernas och samarbetsparternas ansvar att rapportera på vilket sätt resurserna används och vilka resultat som uppnås.

Sida leds av en styrelse. Styrelsen är Internrevisionens uppdragsgivare. Internrevisionen ska bedriva en organisatorisk och, i förhållande till den verksamhet som granskas, oberoende och objektiv gransknings- och rådgivningsverksamhet. Internrevisionen är administrativt placerad direkt under generaldirektören.

Riksrevisionen, som utgör en del av riksdagens kontrollmakt, granskar Sida. Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar används till och hur effektivt de används. Genom oberoende revision bidrar Riksrevisionen till att stärka den demokratiska insynen, en god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten. Riksrevisionens genomförde under 2016 en granskning av hur regeringen, UD och Sida hanterar en osäker finansiering av biståndet.

Expertgruppen för biståndsanalys, EBA, har till uppgift att beställa, sammanställa, genomföra och kommunicera utvärderingar, analyser och studier om biståndets genomförande, resultat och effektivitet. EBA har en oberoende ställning i relation till det den granskar och svarar självständigt för relevans och kvalitet i de rapporter den väljer att publicera.

Omfattningen av det totala svenska biståndet rapporteras årligen till OECD:s biståndskommitté DAC (Development Assistance Committee). Kommittén ansvarar för att sammanställa medlemsländernas biståndsstatistik.


Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet

  • tip a friend
  • share
Tipsa en vän