Globe Family Women Network Infrastructure Environment Employment Democracy Agriculture food security Water Sexual reproductive rights Peaceful inclusive societies Migration development Education science Energy Gender equality Environmental climate Health Including economic development Human rights

Multilaterala organisationer

Sida ger stöd till internationella organisationer som FN, EU och Världsbanken. Det kallas för multilateralt stöd. Omkring 45 procent av Sidas totala bistånd (2019) gick till multilaterala organisationer.

Genomförs av Sida och UD

Multilateralt stöd ges till stora internationella organisationer tillsammans med andra medlemsländer och givare. Samarbetet sker främst via olika FN-organisationer, Världsbanken och genom EU-ländernas gemensamma utvecklingssamarbete. De multilaterala organisationerna samordnar och fördelar pengarna mellan länder och regioner – där de behövs allra mest.

EU och EU:s medlemsländer står tillsammans för mer än hälften av världens  samlade bistånd. Sveriges multilaterala utvecklingssamarbete genomförs av både Sida och Utrikesdepartementet (UD), men också av andra departement och myndigheter. Sveriges samarbete med multilaterala organisationer styrs av regeringens strategi.

Svenskt bistånd via FN

FN (Förenta Nationerna) grundades när andra världskriget tog slut 1945 för att upprätthålla fred och säkerhet, skydda mänskliga rättigheter, upprätthålla internationell lag, och främja utveckling och internationellt samarbete. FN-organisationerna har en viktig roll både inom det långsiktiga utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet.

Biståndet i siffror

Ungefär en tredjedel av Sidas bistånd genomförs av FN-organ som till exempel FN:s utvecklingsfond UNDP, FN:s barnfond Unicef och OCHA. De samordnar och vidareförmedlar humanitärt bistånd i akuta situationer som konflikter och naturkatastrofer.

FN är ofta en naturlig partner för Sida för att lösa globala utmaningar, exempelvis klimatförändringar, smittsamma sjukdomar och miljöförstöring. I länder då Sida genomför det svenska utvecklingssamarbetet riktat till särskilt land, samarbetar Sida också med olika FN-organisationer. Det ser olika ut i olika länder eftersom Sidas val av samarbetspartner styrs av de prioriteringar som anges i den strategi som styr samarbetet med respektive land.

Genom FN kan Sida nå de mest utsatta människorna med humanitär hjälp, även de som lever i länder med vilka Sverige inte har något bilateralt utvecklingssamarbete (bistånd som går direkt från Sida till ett enskilt land). FN har lång erfarenhet av att arbeta i konfliktområden och med fredsbyggande arbete och har personal och resurser på plats i områden där konflikter pågår eller nyligen har avslutats. 

De FN-organisationer som får störst svenskt stöd är:

  • UNDP – utveckling fattigdomsbekämpning inom exempelvis samhällsstyrning, fred och säkerhet samt miljö och klimat
  • Unicef – barns rättigheter och humanitärt stöd, exempelvis ökad tillgång till vatten och sanitet, undervisning samt skydd av barn
  • OCHA – samordning och vidareförmedling av humanitärt bistånd
  • UNFPA – sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
  • UN Women – jämställdhet

Svenskt bistånd via Världsbanken

Världsbanken (VB) ägs av sina 189 medlemsländer, varav Sverige är ett. Världsbanksgruppen är en viktig partner i svenskt utvecklingssamarbete.

Biståndet i siffror

Sida ger stöd till Världsbankens fonder som kallas för Trust Funds. Under 2019 mottog Världsbanken omkring 7,4 miljarder kronor från Sverige, varav cirka 2 miljarder kronor kom från Sida.

Världsbanken stödjer låginkomstländers ekonomiska utveckling och skapar sysselsättning och möjligheter för människor att ta sig ur fattigdom.

Världsbankens stöd till låginkomstländer handlar främst om att bekämpa fattigdom och att främja en rättvis fördelning av medel, men också om samhällsuppbyggnad. Världsbanken gör till exempel investeringar i infrastruktur och bygger vattenkraftverk, renoverar vägar och hamnar samt bidrar till ökad tillgång till energi eller rent vatten. Världsbanken bidrar även till att utveckla länders utbildnings- eller hälsosektor och bygga upp rättsväsenden.

Sida bidrar också med expertkunskap inom olika frågor till Världsbanken. Det görs genom att svenska experter erbjuds tillfälliga tjänster inom Världsbanken. På senare år har Sida arbetat nära Världsbanken för att stärka bankens arbete med jämställdhet och inom alla verksamhetsområden.

Svenskt bistånd via EU

Sverige bidrar till EU:s gemensamma bistånd. EU har insatser i runt 150 av världens 195 länder. När många länder ger bistånd tillsammans kan stödet få ett större genomslag och ge bättre resultat. EU och EU:s medlemsländer står tillsammans för mer än hälften av världens bistånd. 

Biståndet i siffror

Sveriges bistånd via EU är cirka 3 miljarder kronor varje år. Av detta går 2,5 miljarder kronor till EU:s gemensamma bistånd (som finansieras av medlemsavgiften) och runt 500 miljoner kronor till Europeiska utvecklingsfonden (EUF).

EU:s bistånd går till människor som drabbas av naturkatastrofer, väpnade konflikter och sjukdomar. EU:s humanitära bistånd ökar. Det beror på att antalet naturkatastrofer, väpnade konflikter och sjukdomsutbrott ökar, som till exempel covid-19-pandemin.

EU-biståndet går till länder och regioner liksom till olika tematiska områden. Exempel på tematiska områden är demokrati, mänskliga rättigheter och miljö och klimat. För att driva Sveriges prioriterade frågor deltar både Sida och UD (Utrikesdepartementet) i olika kommittéer och expertgrupper inom EU:s utvecklingssamarbete. Där driver Sida särskilt på för att göra biståndet ännu mer effektivt och att stärka fokus på värnandet av mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet och biologisk mångfald.

Sida genomför också EU:s bistånd genom delegerade partnerskap, en samarbetsform som ökat de senaste åren och som innebär att Sida i dag genomför bistånd med EU-biståndsmedel i 10 av våra samarbetsländer. EU:s utvecklingssamarbete granskas varje år av den europeiska samarbetsorganisationen Concord Europa i återkommande rapporter.

Svenskt bistånd via OECD/DAC

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) är en internationell organisation med 36 medlemsländer. Tillsammans arbetar medlemmarna för att förbättra det ekonomiska och sociala välståndet runt om i världen.
OECD:s biståndskommitté heter DAC och är ett internationellt forum där givarländer utvecklar biståndet och säkerställer att det har en bra kvalitet. Bland de 30 medlemsländerna finns många hög- och medelinkomstländer som till exempel Sverige, Japan och Kanada.

OECD-DAC utvecklar och granskar biståndet

OECD-DAC säkerställer kvaliteten i utvecklingssamarbetet och försvarar biståndets grundläggande principer: att partnern i samarbetslandet har ägarskap i samarbetet, att ansvaret är delat mellan partner och givare med fokus på resultat och att det finns insyn i arbetet. OECD:s granskar också hur medlemsländerna genomför biståndet genom de så kallade DAC Peer Reviews. I den senaste granskningen 2019 fick Sverige ett mycket gott resultat.

UD ansvarar för stödet till OECD

Utrikesdepartementet har huvudansvaret för Sveriges samverkan med OECD och DAC och beslutar om det årliga stödet till OECD. Stödet uppgick 2019 till 13,2 miljoner kronor. 

Sida bidrar också till att utveckla OECD:s arbete, genom att driva på för frågor som jämställdhet, miljö, anti-korruption och fred och konflikthantering. 

Uppdaterad: 7 maj 2021