Globe Family Women Network Infrastructure Environment Employment Democracy Agriculture food security Water Sexual reproductive rights Peaceful inclusive societies Migration development Education science Energy Gender equality Environmental climate Health Including economic development Human rights

Multilaterala organisationer

Sida ger stöd till internationella organisationer som FN, EU och Världsbanken. Det kallas för multilateralt stöd. Av Sidas totala bistånd går cirka 45 procent till multilaterala organisationer.

Genomförs av Sida och UD

Sida ger stöd till stora internationella organisationer tillsammans med andra medlemsländer och givare. När ett stöd äger rum mellan flera parter kallas det för multilateralt stöd. Stöd mellan två parter kallas för bilateralt stöd. Det multilaterala samarbetet sker främst via olika FN-organisationer, Världsbanken och genom EU-ländernas gemensamma utvecklingssamarbete. De multilaterala organisationerna samordnar och fördelar pengarna mellan länder och regioner – där de behövs allra mest.

EU och EU:s medlemsländer står tillsammans för mer än hälften av världens  samlade bistånd. Sveriges multilaterala utvecklingssamarbete genomförs av både Sida och Utrikesdepartementet (UD), men också av andra departement och myndigheter. Sveriges samarbete med multilaterala organisationer styrs av regeringens strategi.

Svenskt bistånd via FN

Förenta Nationerna (FN) grundades när andra världskriget tog slut 1945. Syftet var och är att upprätthålla fred och säkerhet, skydda mänskliga rättigheter, upprätthålla internationell lag, och främja utveckling och internationellt samarbete. FN-organisationerna har en viktig roll både inom det långsiktiga utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet.

Ungefär en tredjedel av Sidas bistånd genomförs av FN-organ som till exempel FN:s utvecklingsfond UNDP, FN:s barnfond Unicef och FN:s kontor för humanitära insatser, OCHA. De samordnar och vidareförmedlar humanitärt bistånd i akuta situationer som konflikter och naturkatastrofer.

Löser globala utmaningar

Sida samarbetar med FN för att lösa globala utmaningar. Det kan till exempel vara klimatförändringar, smittsamma sjukdomar och miljöförstöring. I länder där Sida genomför det svenska utvecklingssamarbetet riktat till ett särskilt land, samarbetar Sida också med olika FN-organisationer. Det ser olika ut i olika länder. Sidas val av samarbetspartner styrs av prioriteringarna i den strategi som styr samarbetet med landet.

Når de mest utsatta

Genom FN kan Sida nå de mest utsatta människorna med humanitär hjälp, även människor i sådana länder där Sverige saknar bilateralt utvecklingssamarbete. FN har lång erfarenhet av att arbeta i konfliktområden och med fredsbyggande arbete. FN har dessutom personal och resurser på plats i områden där konflikter pågår eller nyligen har avslutats. 

FN-organisationer som får störst svenskt stöd

  • FN:s utvecklingsfond UNDP. Jobbar med fattigdomsbekämpning inom exempelvis samhällsstyrning, fred och säkerhet samt miljö och klimat.
  • FN:s barnfond Unicef. Jobbar för barns rättigheter och humanitärt stöd, exempelvis ökad tillgång till vatten och sanitet, undervisning och skydd av barn.
  • FN:s kontor för humanitära insatser, OCHA. Samordnar och förmedlar humanitärt bistånd.
  • Svenska FN-förbundet UNFPA. Arbetar för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
  • FN:s enhet för jämställdhet och kvinnors egenmakt, UN Women. Arbetar för jämställdhet mellan könen.

Svenskt bistånd via Världsbanken

Världsbanken ägs av sina 189 medlemsländer. Sverige är ett av länderna som är medlemmar. Världsbanksgruppen är en viktig partner i svenskt utvecklingssamarbete. Världsbanken stödjer låginkomstländers ekonomiska utveckling och skapar sysselsättning och möjligheter för människor att ta sig ur fattigdom.

Världsbankens stöd till låginkomstländer går till att bekämpa fattigdom, främja en rättvis fördelning och till att bygga upp samhället. Världsbanken investerar i infrastruktur och bygger vattenkraftverk, renoverar vägar och hamnar, samt ökar tillgången till energi och rent vatten. Världsbanken bidrar även till att utveckla länders utbildnings- eller hälsosektor och bygga upp rättsväsenden.

2 miljarder kronor till Trust Funds

Sida stödjer Världsbankens fonder som kallas för Trust Funds. Under 2020 bidrog Sida med drygt 2 miljarder kronor.

Sida bidrar också till Världsbanken med expertkunskap inom olika frågor. Det görs genom att svenska experter erbjuds tillfälliga tjänster inom banken. På senare år har Sida arbetat nära Världsbanken för att stärka bankens arbete med jämställdhet och inom alla verksamhetsområden.

Svenskt bistånd via EU

Sverige bidrar till EU:s gemensamma bistånd. EU har biståndsprojekt i runt 150 av världens 195 länder. När många länder bidrar tillsammans kan stödet få större genomslag och ge bättre resultat. EU och EU:s medlemsländer står tillsammans för mer än hälften av världens bistånd. 

EU-biståndet går till länder och regioner liksom till olika tematiska områden, som demokrati, mänskliga rättigheter samt miljö och klimat.

UD deltar

För att driva Sveriges prioriterade frågor deltar både Sida och Utrikesdepartementet (UD) i olika kommittéer och expertgrupper inom EU:s utvecklingssamarbete. Där driver Sida särskilt på för att göra biståndet ännu mer effektivt och att ytterligare stärka fokus på mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet och biologisk mångfald.

EU ger också humanitärt bistånd till människor som drabbas av naturkatastrofer, väpnade konflikter och sjukdomar.

I dag ger Sida bistånd med EU-biståndsmedel i tio länder. EU:s utvecklingssamarbete granskas varje år av den europeiska samarbetsorganisationen Concord Europe i återkommande rapporter.

3 miljarder kronor via EU

Sveriges bistånd via EU är cirka 3 miljarder kronor varje år. Av detta går 2,5 miljarder kronor till EU:s gemensamma bistånd (som finansieras av medlemsavgiften) och runt 500 miljoner kronor till Europeiska utvecklingsfonden (EUF).

Svenskt bistånd via OECD/DAC

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) är en internationell organisation med 38 medlemsländer. Tillsammans arbetar medlemmarna för att förbättra det ekonomiska och sociala välståndet runt om i världen.

OECD:s biståndskommitté heter OECD Development Co-operation Directorate (DAC). Bland de 30 medlemsländerna i OECD-DAC finns många hög- och medelinkomstländer som till exempel Sverige, Japan och Kanada.

OECD-DAC utvecklar och granskar biståndet

OECD-DAC säkerställer kvaliteten i utvecklingssamarbetet och försvarar biståndets grundläggande principer: att partnern i samarbetslandet har ägarskap i samarbetet, att ansvaret är delat mellan partner och givare med fokus på resultat och att det finns insyn i arbetet. OECD-DAC granskar också hur medlemsländerna genomför biståndet genom så kallade DAC Peer Reviews. Den senaste granskningen av Sverige gjordes 2019 och gav ett gott betyg.

UD ansvarar för stödet till OECD

Utrikesdepartementet har huvudansvaret för Sveriges samverkan med OECD-DAC och beslutar om det årliga stödet till OECD. Stödet uppgick 2020 till drygt 15 miljoner kronor. 

Sida bidrar också till att utveckla OECD:s arbete, genom att driva på för frågor som jämställdhet, miljö, anti-korruption och fred och konflikthantering. 

Uppdaterad: 27 september 2021