Globe Family Women Network Infrastructure Environment Employment Democracy Agriculture food security Water Sexual reproductive rights Peaceful inclusive societies Migration development Education science Energy Gender equality Environmental climate Health Including economic development Human rights

Finansiering av biståndet

Alla som betalar skatt i Sverige bidrar genom biståndet till att skapa en hållbar utveckling i världen. Under 2022 hanterar Sida 39,9 miljarder kronor som går till att bekämpa fattigdom och lindra nöd. Men för att uppnå Globala målen för hållbar utveckling krävs mer pengar än vad biståndet kan bidra med. Därför arbetar Sida även med alternativ finansiering av utveckling.

Regeringen bestämmer biståndsbudgeten

Sveriges totala bistånd motsvarar cirka en procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Riksdagen fattar beslut om statsbudgeten, och därmed också om exakt hur mycket av budgeten som ska gå till bistånd. Biståndets syfte är att skapa förutsättningar för människor som lever i fattigdom och förtryck att förbättra sina levnadsvillkor.

Regeringen anger hur mycket pengar Sida har till sitt förfogande i det årliga regleringsbrevet. Brevet anger också hur pengarna ska fördelas mellan Sidas olika verksamheter, till exempel till landsamarbeten, regionsamarbeten, humanitärt bistånd, specifika ämnesfrågor och förvaltning.

Biståndsbudgetens olika delar

  • Regeringen beslutade den 13 april 2022 att införa begränsningar i utbetalningarna av biståndet. Begränsningarna uppgår till 9,2 miljarder kronor. Pengarna ska användas till flyktingmottagande i Sverige.
  • Regeringens beslut innebär att Sveriges internationella bistånd 2022 uppgår till 42,5 miljarder kronor, varav 39,9 miljarder hanteras av Sida. Resten hanteras av andra myndigheter.
  • Sida beslutar om 22,4 miljarder kronor ur biståndsbudgeten. Av dessa går 1,7 miljarder till förvaltningen (exempelvis personal), inklusive på ambassader.
  • Regeringskansliet beslutar om 17,5 miljarder kronor, medan Sida hanterar betalningar och viss finansiell uppföljning.
  • Det finns också andra delar i statsbudgeten som räknas som bistånd. Här ingår kostnader för mottagande av asylsökande i Sverige och Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd. I 2022 års ekonomiska vårproposition föreslås denna del av biståndet uppgå till totalt 14,6 miljarder kronor.
  • Allt detta ingår i den så kallade biståndsramen på 57,4 miljarder kronor som motsvarar en procent av Sveriges beräknade bruttonationalinkomst (BNI).

Budgetunderlaget visar förväntade utgifter

I början av varje år lämnar Sida in sitt budgetunderlag till regeringen, med beräkningar av hur stora utgifterna väntas bli de kommande tre åren.

Sida sammanställer resultat varje år

Sida sammanställer årligen resultat i sin årsredovisning. Där framgår hur mycket som utbetalats till olika länder och verksamheter samt en beskrivning av utvecklingssamarbetet och myndighetens övriga verksamhet.

Alternativ finansiering av utveckling kompletterar biståndsbudgeten

Utvecklingen går framåt inom flera områden i världen, men för att uppnå de Globala målen för hållbar utveckling krävs resurser från många fler håll än från det statliga biståndet. För att målen ska kunna finansieras räknar FN med att det behövs många tusentals miljarder kronor årligen fram till 2030 – en summa som långt överstiger hela världens bistånd. För att frigöra mer resurser engagerar Sida, vid sidan om biståndet, samarbetsländer, banker, företag, entreprenörer och investerare. Resurserna kan vara både pengar och kunskap.

Detta kallas ofta för utvecklingsfinansiering, eller additionella resurser.

Nedan kan du läsa om de olika sätten som Sida arbetar med utvecklingsfinansiering.

Öka länders förmåga att ta upp skatt

Länder som inte får in tillräckligt med skattepengar har svårt att bedriva en fungerande välfärd. Därför arbetar Sida med att utveckla länders skattesystem – för att öka deras möjlighet att få in skattepengar som kan finansiera välfärd, skapa jobb och bidra till en hållbar utveckling.

Sida samarbetar exempelvis med Skatteverket i ett program i södra och östra Afrika. Syftet är att öka allmänhetens vilja att betala skatt genom att stärka förtroendet för skattemyndigheterna och skattesystemen i de deltagande länderna. Skatteverket ger även expertstöd till det internationella initiativet Tax Inspectors Without Borders (TIWB).

Sidas garanti-instrument

I Sidas samarbetsländer har ofta små och medelstora företag svårt att få tillgång till finansiering. Investerare vill ofta inte investera i företag som de anser vara riskfyllda, exempelvis om de saknar erfarenhet, kredithistoria eller säkerheter eller verkar i instabila miljöer.

Sidas garanti-instrument liknar en försäkring. Investerare får, mot en avgift, tillbaka en del av sin förlust om de utlånade pengarna inte återbetalas. På så sätt kan investerare våga investera i utvecklingsprojekt.  Ett exempel är Sidas samarbete med Trine, en svensk plattform för gräsrotsfinansiering, som med hjälp av en garanti mobiliserar finansiering av satsningar på förnybar energi och lån till energiföretag i Afrika.

Challenge Funds

Challenge Funds riktar sig till entreprenörer som saknar kapital för att starta eller utöka sin verksamhet. Genom en Challenge Fund tar Sida en del av risken och ger företag som vill driva hållbara projekt en chans att prova sina idéer och i förlängningen kunna bli självgående. Företagen som får stöd bestäms i öppen konkurrens i en tävling. De vinnande projekten får både finansiellt stöd och teknisk support för att kunna genomföra sina projekt

Public Private Development Partnerships (PPDP)

Sida arbetar även med så kallade Public Private Development Partnerships (PPDP). I sådana partnerskap finansierar Sida och en eller flera aktörer från den privata sektorn utvecklingsprojekt som genomförs av en tredje part, ofta en multilateral eller en enskild organisation. 

Resultatbaserad finansiering

Resultatbaserad finansiering är en finansieringsmetod som går ut på att betalning sker när överenskomna resultat är uppnådda.

Metoden används bland annat i projektet Beyond the Grid Fund for Africa. Här samarbetar Sida med företag som erbjuder tjänster som förbättrar livet för människor som lever i fattigdom, exempelvis el-anslutningar. Sida och företagen kommer överens om vad som ska levereras. När resultaten är uppnådda betalar Sida ut en delsumma för produkterna eller tjänsterna.

Finansieringsformen minskar risken för företag och investerare så att de vågar satsa på projekt och marknader som de annars inte hade gjort. I Beyond the Grid Fund for Africa ger Sidas stöd en hävstångseffekt på fyra gånger det egna bidraget och förser samtidigt miljontals människor med tillgång till el.

Handelsbistånd

De länder i världen där fattigdomen är som mest utbredd står också i hög grad utanför världshandeln. Sida stödjer insatser som bland annat förenklar regelverk för handel och ger företag kunskap om internationell handel. På så vis kan fler människor i låginkomstländer dra nytta av att vara en del av världsekonomin.

Forskning och innovation

Sidas forskningssamarbete stärker universitet i låginkomstländer och global, regional och nationell forskning samt skapar förutsättningar för innovation som kan bidra till fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling.

Genom att öka kapaciteten hos universitet, ofta i samarbete med svenska universitet, bidrar Sida till att göra det möjligt för länderna själva att hitta lösningar påproblem som påverkar både de egna invånarna och världen. Sida samarbetar även med forskningsråd, både i Sverige och i andra länder, för att mobilisera medel som kommer forskare från Sidas samarbetsländer till del.

Uppdaterad: April 27, 2022