Sida arbetar för att människor lättare ska kunna försörja sig inom jordbruk, skogsbruk och fiske. Genom stöd från Sida kan småskaliga producenter skapa jobb och få trygg tillgång till mat med miljömässigt hållbara odlingsmetoder. Biståndet minskar också lantbrukets miljöpåverkan och bidrar till klimatanpassning.
Allt fler människor lider av hunger och undernäring i världen. 2022 kunde tre av tio människor inte äta sig mätta varje dag och var femte barn under fem år hade hämmad tillväxt på grund av undernäring och riskerar permanenta skador och att dö i förtid.1
Lantbruket, framförallt det storskaliga industriella jordbruket, använder upp till 70 procent av det vatten som används och står för cirka en fjärdedel av de globala utsläppen av koldioxid.2,3 Klimatförändringens effekter som torka, översvämningar och stormar gör växter och djur mer känsliga för sjukdomar. Det orsakar missväxt, förlorade skördar och boskap vilket framförallt drabbar de människor som har minst resurser. Det hotar deras försörjningsmöjligheter och tillgång på mat.
I många låginkomstländer utgör kvinnor mer än hälften av arbetskraften inom lantbruket, men jämfört med män äger de mer sällan marken de brukar och tjänar mindre pengar.4 Brist på markrättigheter leder till kortsiktiga ohållbara odlingsmetoder, låg avkastning, avskogning, illegala markaffärer och konflikter.
Sida bidrar till nya moderna odlingsmetoder och digitala lösningar som underlättar för småskaliga lantbrukare. Produktionen ökar, det skapas fler gröna jobb och jordbruken blir mer miljömässigt hållbara. Behovet av konstgödsel och skadliga bekämpningsmedel minskar. De organisationer som Sida stödjer arbetar tillsammans med lokala experter och innovatörer då det är de som har bäst kunskap om behoven och lösningarna.
Biståndet bidrar till att utveckla hållbara odlingsmetoder som både klarar klimatförändringar bättre och minskar lantbrukets påverkan på klimat och miljö. Urfolk och småbrukare i Latinamerika, Afrika och Asien kan odla fler olika sorters grödor och bevara lokala grödor. Det ökar motståndskraften mot ett oförutsägbart klimat och kriser. Det ger även människor en mer stabil inkomst och tillgång till näringsrik mat.
Sida bidrar till att skapa förutsättningar för ett mer hållbart skogsbruk, återställer biologisk mångfald och bidrar till återplantering av skog som binder koldioxid från atmosfären. Biståndet bidrar till att småbrukare kan investera i mer hållbart jord- och skogsbruk. Stödet stärker också de människor som är mest sårbara, som kvinnor och urfolk, i tvister om mark och markrättigheter.
Med hjälp av AI och bevakning via satellitbilder hjälper organisationen Boomitra jordbrukare över hela världen att odla mer ekologiskt hållbart och sänka utsläppen av koldioxid. Hittills har 10 miljoner ton koldioxid bundits från atmosfären till jorden. Sida stödjer organisationen genom icke-vinstdrivande Global Innovation Fund (GIF).
Chips är för många svenskar synonymt med fredagsmys. Men i Rwanda har potatischips också blivit ett verktyg i kampen mot fattigdom – tack vare ett ungdomslett småföretag. Insatsen är ett exempel på hur Sverige främjar klimatsmarta investeringar och ekonomisk utveckling som gynnar människor som lever i fattigdom.
Rätten till mat är en mänsklig rättighet sedan 1948. Trots det ökar människors hunger och undernäring, framförallt i Afrika, västra Asien och Karibien.5 Orsakerna till att hungern och undernäringen ökar är många, komplexa och varierar. Pandemin, klimatförändringar, krig och konflikter och den ekonomiska krisen är några viktiga orsaker. Det handlar också om att livsmedelssystemen fungerar dåligt; att råvaror och mat inte når fram i tid, förstörs eller att människor inte har råd att handla mat. Kraftigt ökade livsmedelspriser gör att människor som lever i extrem fattigdom ofta använder tre fjärdedelar av inkomsterna till mat.6 Många människor som lever i städer saknar möjlighet att odla.
Allt fler människor lider av felnäring, många är både undernärda och överviktiga samtidigt. Undernäring och hunger hindrar människors möjligheter att bidra till sin egen och landets försörjning och beräknar minska landets BNP med omkring fem procent.7
Sida stödjer forskning som ska bidra till att ta fram hållbara odlingsmetoder. Det handlar om metoder som är bättre anpassade för klimatförändringar och kan bidra till biologisk mångfald samtidigt som miljö- och klimatpåverkan minskar.
Biståndet stöttar människors livsmedelsförsörjning och möjlighet att producera mat, bruka skog och fiska på sätt som är långsiktigt hållbara.
Runt 65 procent av vuxna som lever i fattigdom försörjer sig på lantbruk.8 Det är viktigt att odlingar, skogsbruk och djuruppfödning sköts både effektivt och hållbart för att mätta en växande befolkning utan att miljön skadas.
Maten som produceras behöver också fördelas mer rättvist eftersom både undernäring och övervikt ökar. Om lantbrukets produktivitet och löner skulle vara jämställda skulle den globala BNP (bruttonationalprodukten) öka med en procent (motsvarande en biljon dollar) och leda till att 45 miljoner människor skulle slippa behöva lida av hunger.9Att minska matsvinn, både på åkern och genom att förlänga matvarors livslängd, förvaring, transport och hos konsumenter är viktigt för att öka mängden tillgänglig mat.
Sida bidrar till att öka tillgången till mat bland annat genom att stötta lantbrukare runt om i världen i småskalig och miljöanpassad odling som ökar produktionen, inkomsterna och tillgången till mat. Här är några exempel på program och projekt som Sida stödjer:
I Tanganyikaprovinsen i Demokratiska republiken Kongo har över hälften av alla familjer brist på mat.10 Sida stödjer FN:s livsmedelsprograms (WFP) och FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisations (FAO) arbete med att återställa jordbruksmark för att trygga tillgången till mat. Småskaliga bönder får möjlighet att sälja sina grödor, vilket minskar fattigdomen och därigenom mängden konflikter i området.
När hushåll bedriver jordbruk med betesdjur behöver maten räcka till både djuren och familjen. Områden nära konfliktzoner är ofta förstörda och kan behöva återställas. I Burkina Faso stödjer Sida FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) i att exempelvis stödja odling av kikärtor som skapar möjligheter för unga kvinnor att tjäna pengar och förbättra familjens kost. Den ökade skörden bidrar också till att ge mat till människor som har tvingats fly inom landet.
Oxfam Novib stöttar urfolk och småbrukare i Latinamerika, Afrika och Asien att odla småskaligt och miljöanpassat genom att utveckla lokala fröbankar. Det har bland annat bidragit till en ökad och tryggare tillgång till mat, bättre näring och ökad motståndskraft mot klimatförändringar och kriser. Programmet drivs genom så kallade farmer field schools där jordbrukare träffas och utbyter erfarenheter, förädlar och byter grödor, säljer sina produkter och stärker sina rättigheter. I Peru bidrog programmet till att högsta domstolen erkände bygemensamma markrättigheter och ersatte historiska markförluster.
För att småskaliga lantbrukare ska kunna producera hälsosam mat utan produktionsförluster till följd av angrepp av skadeinsekter, behöver jordbruket minska överanvändningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier. Genom den afrikanska forskningsorganisationen International Centre of Insect Physiology and Ecology (icipe) stödjer Sida utvecklingen av biologiska bekämpningsmedel och cirkulära odlingsmetoder där djur och växter samarbetar och resurserna behålls i ett kretslopp. Då blir jordbruket mindre känsligt för ekonomiska kriser och extremväder.
Konflikter, fattigdom och miljöförstöring påverkar skogsbruket negativt. Samtidigt finns stora utmaningar kring skogsskövling.
Skogen lagrar kol i träd och i marken, vilket är viktigt för att minska koldioxidhalten i atmosfären. Träden ger skugga som sänker temperaturen och motverkar torka. Rötterna håller jorden kvar, vilket minskar risken för jorderosion till följd av skyfall eller starka vindar. Skogen är en viktig inkomstkälla för många människor i form av bränsle och mat.
Sida stöttar skogsbrukare och deras rättigheter och bidrar till ett mer hållbart skogsbruk som bättre klarar att stå emot klimatförändringar. Här är några exempel på som Sida stödjer:
Jord- och skogsbruk bidrar till klimatförändringarna genom exempelvis avskogning och utsläpp av växthusgaser. Genom den internationella fonden för jordbruksutveckling (IFAD) och Forest Farm Facility vid FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) får jord- och skogsbrukare stöd att själva ställa om sin verksamhet till att bli mer hållbar och motståndskraftig mot klimatförändringar.
Sida bidrar till att göra det lättare för skogsbrukare att delta, föra dialog och lösa konflikter som uppkommer inom skötsel och förvaltning av skog genom stöd till Regional Community Forestry Training Centre for Asia and the Pacific (RECOFTC). Projektet har sedan 2018 bland annat bidragit till att lokalbefolkningen brukar en större areal skog, från cirka 8 till drygt 12 miljoner hektar. Mer än 7 miljoner familjer förvaltar skog inom projektet.
Småbrukare i Afrika söder om Sahara drabbas hårt av klimatförändringars effekter: extrema väderförhållanden, skadedjur och vattenbrist. Det gör det svårare att producera mat och leder till ökad fattigdom. Kvinnor är särskilt utsatta. Sida stödjer Vi-skogens program Agroforestry for Livelihood Empowerment (ALIVE). Det fokuserar på att förändra samhället för att stärka mänskliga rättigheter och ekonomin hos småbrukarfamiljer genom ett marknadsstyrt, hållbart skogsjordbruk. Programmet genomförs genom bondeorganisationer i Kenya, Uganda, Tanzania och Rwanda.
Överfiske, klimatförändringar och miljöförstöring drabbar den biologiska mångfalden i hav, sjöar och floder. Även ohållbara metoder för att föda upp (odla) fiskar och musslor skadar livet i vattnet. I sjöar och hav riskerar hela fiskebestånd att kollapsa inom några årtionden om ingenting förändras. Att fisket sker på ett hållbart sätt är avgörande för de miljontals människor som är beroende av fisket för sin överlevnad.
Sida stöttar småskaliga fiskare och stödjer arbetet med att förbättra fiskeripolitiken och förvaltning inom fisket. Här är några exempel på program och projekt som Sida stödjer:
Världsbankens Global Water Security and Sanitation Partnership (GWSP) ökar kunskapen om hur viktigt det är med exempelvis mangrove-miljöer och våtmarker. Samarbetsländerna har fått verktyg för att bedöma hur mycket som fiskas och var. De har också fått resurser för att förvalta och skapa mer hållbara sätt att fiska på och för att motverka skadliga fiskesubventioner.
Olagligt, oreglerat och icke-rapporterat fiske hindrar arbetet med att förbättra havens hälsa. Det drabbar småskaliga fiskare och samhällen hårt. De regionala organisationerna Western Indian Ocean Marine Science Association (WIOMSA) och Southeast Asian Fisheries Development Center (SEAFDEC) bidrar till att samla kunskap och använda den för att påverka fiskepolitiken i Sydostasien och västra indiska oceanen. Programmet har bland annat tagit fram dokumentation för certifierad export till EU:s marknad och en överenskommelse mellan Fiji och Salomonöarna om vart fiskegränserna går i havet
Majoriteten av människor i låginkomstländer lever på landsbygden. Därför stödjer Sida många projekt som bidrar till att människor utanför städerna får det bättre.
Här är några exempel på program och projekt som Sida stödjer:
I Colombia behöver människor som deltagit i strider stöd för att komma tillbaka och bli en del av samhället. Genom European Trust Fond for Colombia (EUTF) stödjer Sida ett trettiotal lokalt förankrade projekt för landsbygdsutveckling, med särskilt fokus på jämställdhet, miljömässig hållbarhet och att stärka lokala institutioner så de har större kapacitet att göra sitt arbete till exempel inom juridik för att försvara människors markrättigheter och kvinnors lika rätt till mark eller att arbeta mot korruption till exempel när det gäller landrofferi då företag tar mark från bönder eller tvingar dem odla en viss sorts grödor. Sida stöttar även innovativ näringsverksamhet i de landsbygdsområden som drabbats hårdast av väpnade konflikter. Fonden drivs av Reconciliación Colombia och arbetar för att öka företags produktion och försäljning.
I Sidas samarbetsländer har kvinnor ofta mindre makt än män över sina liv. Det gäller särskilt på landsbygden. Genom stöd till organisationen Rural Women Economic Empowerment (RWEE) bidrar Sida till att tusentals kvinnor startar företag och får inkomst från exempelvis jordbruk. Många kvinnor får utbildning inom bland annat affärs- och ekonomihantering, marknadsföring och förhandlingsteknik.
Sidas stöd till jordbruk, skogsbruk och fiske uppgick till 1,1 miljarder kronor 2022. Av stödet gick 65 procent till jordbruksutveckling, cirka 25 procent till skogsbruk och 10 procent till fiske. Att stötta småskaliga lantbruk är särskilt prioriterat eftersom det ger människor möjlighet till försörjning och bidrar till lokal produktion. Sida bidrar till att människor får tryggad livsmedelsförsörjning genom program och projekt inom exempelvis temaområdena; ekonomisk utveckling, klimat och miljö, hälsa, fredliga och inkluderande samhällen och genom det humanitära biståndet.
Uppdaterad: 21 augusti 2023
Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet