Sida arbetar för att människor ska ha lättare att försörja sig inom jordbruk, skogsbruk och fiske. För att bidra till tryggad livsmedelsförsörjning arbetar vi med miljömässigt hållbara odlingsmetoder. Undernäring har ökat konstant sedan mitten av 2010-talet. Pandemin, klimatförändringar och kriget i Ukraina har gjort att människor som saknar tillgång till mat aldrig varit fler.
Så går utvecklingen framåt
Innovationer gör lantbruk mer produktiva och hållbara
Nya metoder och digitala lösningar har gjort lantbruk både mer produktiva och mer miljömässigt hållbara världen över. Till exempel genom att öka användningen av moderna jordbruksmetoder som minskar behovet av konstgödsel.
Mer motståndskraftiga lantbruk
Odlingssystem som både klarar klimatförändringar bättre och minskar påverkan på klimatet och miljön utvecklas konstant. Det blir vanligare med lokalanpassade hållbara odlingsmetoder, som exempelvis att växla mellan olika grödor.
Skogar tar upp mer kol
Trots att avskogningen fortsätter, tog skogar upp mer kol än de släppte ut de senaste tio åren. Det beror på återplantering av skog samt att skogarna brukas på ett mer hållbart sätt.1
Många utmaningar kvarstår
Hungern i världen ökar
Allt fler människor lider av hunger och brist på mat. När barn får i sig för lite näring påverkas deras tillväxt och utveckling och de riskerar att inte överleva. Allt fler människor är både undernärda och överviktiga samtidigt; många lider av felnäring.2
Klimatkrisen hotar jordbruket
Klimatförändringens effekter som torka, översvämningar och stormar förstör skördar och gör växter och djur mer känsliga för sjukdomar. Det hotar människors försörjning.
Ojämlik och osäker tillgång till mark
I många låginkomstländer är kvinnor mer än hälften av arbetskraften inom lantbruket, men jämfört med män äger de mer sällan marken de brukar.3 Många småskaliga lantbrukare riskerar att förlora rättigheter till mark och vatten när olagliga och storskaliga investerare tar över.
I norra Uganda stödjer Sida småskaliga bönder som bygger upp fröbanker med växter som nästan gått förlorade. Det skyddar den biologiska mångfalden. För jordbrukaren och utbildaren Hellen Akello har både självförtroendet och inkomsterna ökat tack vare projektet.
När jordbrukarfamiljer och småföretagare blir mer jämställda blir de också mer produktiva. Men den största vinsten är att familjen blivit mer sammansvetsad av det delade ansvaret, säger persikoproducenterna Maria och René Sandoval.
Sidas arbete med lantbruk och livsmedelsförsörjning
Andelen människor i världen som inte har tillräckligt med mat eller lider av akut hunger har ökat sedan 2014, och ökningen väntas fortsätta.4 Orsakerna är främst konflikter, klimatförändringar och ekonomiska kriser som förvärrats av pandemin och konflikten i Ukraina. Särskilt utsatta är samhällen med knappa ekonomiska resurser, samhällen i konfliktområden och de som är direkt beroende av fiske och lantbruk för sin dagliga överlevnad.
Livsmedelspriserna har ökat kraftigt och hushåll som lever i fattigdom använder ofta mer än hälften av inkomsterna till mat. Ökade energipriser leder till att skog exploateras för att människor ska få mat, ved och kunna odla.
Sida arbetar för att se till att människor kan producera mat och bruka skog på sätt som är långsiktigt hållbara.
Jordbruk
Runt 65 procent av vuxna som lever i fattigdom försörjer sig på lantbruk.5 Det är viktigt att odlingar, skogsbruk och djuruppfödning sköts både effektivt och hållbart för att världens befolkning ska kunna äta sig mätt utan att miljön skadas. Produktionen av mat behöver öka för att mätta en växande befolkning,6 men framför allt behöver maten produceras mer hållbart. Maten som produceras behöver också fördelas bättre eftersom både undernäring och övervikt ökar. Att minska matsvinn är viktigt.
Odlingsmark rehabiliteras
I Tanganyikaprovinsen i Demokratiska republiken Kongo har över hälften av alla familjer brist på mat. Sida stödjer FN:s livsmedelsprograms (WFP) och FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisations (FAO) arbete med att återställa jordbruksmark för att trygga tillgången till mat. Projektet stöttar småbönder i att sälja sina grödor, vilket minskar fattigdomen och därigenom mängden konflikter i området.
När hushåll bedriver jordbruk med betesdjur gäller det att maten räcker till både djuren och familjen. Områden nära konfliktzoner är ofta hårt utnyttjade och kan behöva återställas. I Burkina Faso stödjer Sida FN:s livsmedelsorganisation (FAO) i att exempelvis stödja odling av kikärtor som skapar möjligheter för unga kvinnor att tjäna pengar och förbättrar familjernas kost. Den ökade skörden bidrar också till att ge mat åt interna flyktingar.
Oxfam Novib stöttar urfolk och småbrukare i Latinamerika, Afrika och Asien att odla småskaligt och miljöanpassat. Det har bland annat bidragit till en tryggare tillgång till mat, bättre näring och ökad motståndskraft mot klimatförändringar och kriser. I Guatemala och Nepal odlas lokala, ofta traditionella nyttoväxter.
För att världens växande befolkning ska kunna äta sig mätt behöver jordbruket producera större mängd näringsrik mat utan att skada miljön och klimatet. Genom den globala jordbruksforskningsorganisationen Consultative Group of International Agricultural Research (CGIAR), stödjer Sida utvecklingen av odlingssystem och växtvarianter som tål torka, värme och översvämningar bättre. Då blir inte jordbruket lika känsligt för extremväder.
Konflikter, fattigdom och miljöförstöring påverkar skogsbruket negativt. Samtidigt finns fortfarande stora utmaningar kring skogsskövling.
Skogen lagrar kol i träd och i marken, vilket är viktigt för att minska koldioxidhalten i atmosfären. Träden ger skugga som sänker temperaturen och motverkar torka. Rötterna binder jorden, vilket minskar risken för jorderosion till följd av skyfall eller starka vindar. Skogen är en viktig inkomstkälla i form av bränsle och mat.
Stöd för ett hållbart lantbruk
Jord- och skogsbruk bidrar till klimatförändringarna genom exempelvis avskogning och utsläpp av växthusgaser. Genom den internationella fonden för jordbruksutveckling (IFAD) och Forest Farm Facility vid FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) får jord- och skogsbrukare stöd att själva ställa om sin verksamhet till att bli mer hållbar och motståndskraftig mot klimatförändringar.
Sida bidrar till att göra det lättare för skogsbrukare att delta, föra dialog och lösa konflikter som uppkommer inom skötsel och förvaltning av skog genom stöd till Regional Community Forestry Training Centre for Asia and the Pacific (RECOFTC). Projektet har sedan 2018 bland annat bidragit till att lokalbefolkningen brukar en större areal skog, från cirka 8 till drygt 12 miljoner hektar. Mer än 7 miljoner familjer förvaltar skog inom projektet.
Småbrukare i Afrika söder om Sahara drabbas hårt av klimatförändringars effekter: extrema väderförhållanden, skadedjur och vattenbrist. Det gör det svårare att producera mat och leder till ökad fattigdom. Kvinnor är särskilt utsatta. Sida stödjer Vi-skogens program Agroforestry for Livelihood Empowerment (ALIVE). Det fokuserar på att förändra samhället för att stärka mänskliga rättigheter och ekonomin hos småbrukarfamiljer genom ett marknadsstyrt, hållbart skogsjordbruk. Programmet genomförs genom bondeorganisationer i Kenya, Uganda, Tanzania och Rwanda.
Överfiske, klimatförändringar och miljöförstöring drabbar den biologiska mångfalden i hav, sjöar och floder. Även ohållbara metoder för att föda upp (odla) fiskar och musslor skadar livet i vattnet. I sjöar och hav riskerar hela fiskebestånd att kollapsa inom några årtionden om ingenting förändras. Att fisket sker på ett hållbart sätt är avgörande för de miljontals människor som är beroende av fisket för sin överlevnad och för att säkerställa en viktig källa till näring.
Bättre förvaltning
Världsbankens Global Water Security and Sanitation Partnership (GWSP) ökar kunskapen om hur viktigt det är med exempelvis mangrove-miljöer och våtmarker. Samarbetsländerna har fått verktyg för att bedöma hur mycket som fiskas och var. De har också fått resurser för att förvalta och skapa mer hållbara sätt att fiska på och motverka skadliga fiskesubventioner.
Forskningsinstitutet WorldFish ökar människors kunskap om sötvattenfiskets betydelse som livsmedelskälla, särskilt för de människor som lever i fattigdom.
Olagligt, oreglerat och icke-rapporterat fiske hindrar de insatser som görs för att förbättra havens hälsostatus. Det drabbar lokala fiskesamhällen hårt. De regionala organisationerna Western Indian Ocean Marine Science Association (WIOMSA) och Southeast Asian Fisheries Development Center (SEAFDEC) bidrar till att samla kunskap och använda den för att påverka fiskepolitiken i Sydostasien och västra indiska oceanen.
Majoriteten av människor i låginkomstländer lever på landsbygden.7 Därför stödjer Sida många projekt som bidrar till att människor utanför städerna får det bättre.
Landsbygdsutveckling motverkar våld
I Colombia behöver människor som deltagit i strider stöd för att komma tillbaka och bli en del av samhället. Genom European Trust Fond for Colombia (EUTF) stödjer Sida ett trettiotal lokalt förankrade projekt för landsbygdsutveckling, med särskilt fokus på jämställdhet, miljömässig hållbarhet och att stärka lokala institutioner. Sida stöttar även innovativ näringsverksamhet i de landsbygdsområden som drabbats hårdast av väpnade konflikter. Fonden drivs av Reconciliación Colombia och arbetar för att öka företags produktion och försäljning.
I Sidas samarbetsländer har kvinnor ofta mindre makt än män över sina liv. Det gäller särskilt på landsbygden. Genom stöd till organisationen Rural Women Economic Empowerment (RWEE) bidrar Sida till att tusentals kvinnor startar företag och får inkomst från exempelvis jordbruk. Många kvinnor får utbildning inom bland annat affärs- och ekonomihantering, marknadsföring och förhandlingsteknik.
Sida stödjer forskning som ska bidra till att ta fram hållbara odlingsmetoder. Det handlar om metoder som är bättre anpassade för klimatförändringar och kan bidra till biologisk mångfald samtidigt som miljö- och klimatpåverkan minskar. Stödet går till exempel genom det globala forskningsorganet Consultative Group of International Agricultural Research (CGIAR). Genom den afrikanska organisationen Icipe bidrar Sida till att ta fram biologiska metoder för att bekämpa sjukdomar hos växter, djur och människor.
Sidas stöd till jordbruk, skogsbruk och fiske uppgick till 1,4 miljarder kronor 2021. Av stödet gick 80 procent till jordbruksutveckling, cirka 12 procent till skogsbruk och 8 procent till fiske. Att ge stöd åt småskaliga lantbruk är särskilt prioriterat. Tryggad livsmedelsförsörjning får också stöd genom andra samarbeten inom exempelvis ekonomisk utveckling, miljö, klimat, biologisk mångfald, näring, och humanitära och fredsbevarande stöd.