Ny lösning mot tsetseflugan
Varje år dör runt tre miljoner boskap i Afrika söder om Sahara av sjukdomen nagana, också kallad sömnsjuka. Det är en sjukdom som sprids av den så kallade tsetseflugan. De djur som överlever smittan blir svaga, producerar mindre mjölk och har svårt att få ungar. Afrika har totalt cirka 360 miljoner nötkreatur och av dem riskerar runt 50 miljoner att bli smittade.

Stekeln Aoridus
En Aoridus, en typ av stekel, fotograferad i icipes labb. I labbet görs undersökningar på insekter. Bland annat har forskarna funnit att flera insekter innehåller nyttiga oljor, aminosyror och omega 3. Foto: icipe
Boskapens väl och ve betyder mycket för människor som lever i fattigdom. De bidrar till att miljontals familjer får i sig näring, kan försörja sig och kan bedriva jordbruk där djuren används som dragdjur. När boskapen blir sjuka eller dör drabbas människor hårt – det blir mindre att äta och mindre pengar i hushållskassan. Det blir också ett hinder för utveckling, då människor kanske inte får råd med vård eller att skicka sina barn till skolan.
Det finns redan flera metoder som hindrar tsetseflugan att smitta boskap, men de är ofta dyra, ineffektiva eller förorenar naturen. Nu har forskningscentret International Centre of Insect Physiology and Ecology (icipe) i Kenyas huvudstad Nairobi hittat en annan lösning.
Bill Gates hyllar engagemang för bönders situation
Dr. Segenet Kelemu kommer från Etiopien där hon i tidig ålder såg hur insekter ibland förstörde hela skördar. Som den första kvinnan från sin by studerade hon på universitetet och doktorerade därefter i växtpatologi. I dag har hon fått otaliga priser för sin forskning. Bill Gates har utnämnt henne till en av sina hjältar – för hennes engagemang för att förbättra bönders möjlighet att odla effektivt och därigenom kunna lyfta sig själva ur fattigdom.
Det djur- och växtliv som vi har runt oss är en enorm resurs.
Just nu är icipe i kontakt med med företag för att de zebra-luktande halsbanden ska kunna börja säljas i större skala, något som skulle kunna göra stor skillnad för de människor som lever av sin boskap.

Prisbelönt forskare
Segenet Kelemu har vunnit flera priser för sin gärning, bland annat L'Oréal-UNESCO:s pris för kvinnor inom vetenskapen (2014) och Women Economic Forums (WEF) pris för framstående ledarskap. Foto: L'Oréal-UNESCO
– Det här visar också att det ofta går att hitta lösningar precis bredvid problemen. Det djur- och växtliv som vi har runt om kring oss är en enorm resurs, fylld med lösningar, säger Dr. Segenet Kelemu.
Ändrade vädermönster skapar nya problem
På centret, som stödjs av Sida, bedrivs forskning bland annat om hur man kan skydda grödor mot insektsangrepp, hur jordbruk påverkas om insekter försvinner och om ätbara insekter. Allt detta har med utveckling och fattigdomsbekämpning att göra, menar Segenet Kelemu.
Insekter är oerhört viktiga för mänskligheten.
– Insekter sprider allvarliga och livshotande sjukdomar, såsom malaria, dengue och zika. De kan påverka jordbruk och förstöra hela skördar. Men de är också oerhört viktiga för mänskligheten, säger Dr. Segenet Kelemu.
Ett exempel på det är pollinering av olika växter och grödor. Ett annat är att vissa insekter äter andra arter som kan göra skada, vilket bidrar till ett slags balans där de skadliga insekterna inte blir för många.
Denna balans kan av olika skäl dock sättas ur spel och göra stor skada. Insekter sprids med människor eller med transport av frukt och grönsaker. Även ändrade vädermönster gör att insekter flyttar på sig. Inte sällan hamnar insekterna i områden där de inte har några naturliga fiender eller där samhällen inte har några mekanismer för skydda sina grödor. Icipe forskar därför också på metoder för att bekämpa skadedjur och invasiva arter, bland annat majsfly och tomatmal.
Insekter – framtidens mat?
Ett ytterligare exempel är att insekter kan vara en bra källa till näring. Runt två miljarder människor har i dag insekter som en del av sin kost. Icipe har bland annat utvunnit olja ur flera insekter som har visat sig innehålla massvis med näringsämnen, såsom omega 3, aminosyror, antioxidanter och så klart protein. Dr. Segenet Kelemu ser en framtid där vi både steker vår mat i insektsolja och har den i salladsdressingen, och arbetar genom icipe med att utbilda både allmänheten och beslutsfattare om fördelarna med ätbara insekter. Men enklare att svälja är kanske användningen av insekterna till foder, säger hon.
– Globalt sett blir 30 procent av fisken vi fiskar till djurfoder. Men det finns inte hur mycket fisk som helst. Att göra foder av insekter är både billigare, mer hållbart och ger dessutom mer protein. Att ta vara på den resursen är nödvändigt när jordens befolkning ökar.