Globe Family Women Network Infrastructure Environment Employment Democracy Agriculture food security Water Sexual reproductive rights Peaceful inclusive societies Migration development Education science Energy Gender equality Environmental climate Health Including economic development Human rights

Lantbruk och livsmedelsförsörjning

Andelen människor som lider av hunger har ökat under flera år i följd, och lantbruket står inför stora utmaningar för att kunna producera livsmedel till alla människor på jorden inom planetens gränser. Sida arbetar för att fler människor ska kunna försörja sig inom jordbruk, skogsbruk och fiske utan att skada miljön och klimatet.

Så går utvecklingen framåt

Innovation gör lantbruk mer produktiva

Nya metoder och digitala lösningar har gjort lantbruk både mer produktiva och mer miljömässigt hållbara världen över, till exempel genom att sprida information om moderna jordbruksmetoder och teknik som mäter jordkvaliteten.

Mer motståndskraftiga lantbruk

Odlingsmetoder som både klarar klimatförändringar bättre och minskar påverkan på klimatet och miljön blir allt vanligare. Agroekologi är ett sätt att odla och driva lantbruk ekologiskt med kretslopptänk och hänsyn till djur och växter, som FN:s Kommitté för tryggad livsmedelsförsörjning (CFS) numera rekommenderar.1

Många utmaningar kvarstår

Miljontals hungriga och felnärda

Hunger och felnäring har ökat de senaste sex åren. Allt fler människor är både undernärda och överviktiga samtidigt.3

Klimatet påverkar och påverkas av jordbruket

Torka och översvämningar förstör skördar och hotar människors försörjning. Det industriella jordbruket ger utsläpp av växthusgaser och föroreningar. Även den biologiska mångfalden påverkas när djur och växter dör ut.

Orättvis tillgång till mark

I låginkomstländer utgör kvinnor 45 procent av arbetskraften inom lantbruket, men jämfört med män äger de mer sällan marken de brukar. Om kvinnor hade samma tillgång till resurser som män, skulle de kunna producera 20-30 procent mer vilket skulle minska antalet hungriga i världen med 100-150 miljoner. 4

Sidas arbete med lantbruk och livsmedelsförsörjning

Andelen människor i världen som inte har tillräckligt med mat eller lider av akut hunger har ökat sedan 2014, och ökningen väntas fortsätta.5 Orsaken är främst konflikter, klimatförändringar och ekonomiska kriser som ytterligare har förvärrats till följd av covid-19-pandemin. Särskilt utsatta är samhällen som redan har knappa ekonomiska resurser och som är direkt beroende av fiske och lantbruk (jord- och skogsbruk) för sin dagliga överlevnad. Enligt FN behöver produktionen av mat öka med 50 procent till 2050 för att täcka behoven.6 Samtidigt är matsvinn ett stort problem. För att komma till rätta med problemen, på lokal och global nivå, krävs mer hållbar odling, bättre förvaring och transporter och att vi slänger mindre mat.

Jordbruk

Runt 65 procent av vuxna som lever i fattigdom försörjer sig genom lantbruk, enligt Världsbanken.7 Att deras odlingar, skogsbruk och djuruppfödning fungerar effektivt och hållbart är avgörande för att mätta en växande världsbefolkning, utan att skada miljön.

Stöd för ett hållbart jordbruk

Lantbruk bidrar till klimatförändringarna genom exempelvis avskogning och utsläpp av växthusgaser. Genom fonden International Fund for Agriculture Development (IFAD) och Forest Farm Facility vid FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) får jord- och skogsbrukare stöd att själva ställa om sin verksamhet till att bli mer hållbar och motståndskraftig mot klimatförändringar.

Odlingsmark rehabiliteras

I Tanganyikaprovinsen i Demokratiska republiken Kongo har över hälften av alla hushåll brist på mat. Sida stödjer FN:s livsmedelsprograms (WFP) och FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisations (FAO) arbete med att återställa jordbruksmark för att trygga tillgången till mat. Projektet stöttar småbönder i att sälja sina grödor, vilket minskar fattigdomen och därigenom risken för konflikter i området.

Gör lokala odlare mer motståndskraftiga

Covid-19 och andra akuta kriser gör att allt fler människor går hungriga. 690 miljoner människor beräknas vara undernärda och 11 procent av världens befolkning kan inte äta sig mätta.8 Oxfam Novib stöttar urfolk och småbrukare i Latinamerika, Afrika och Asien.150 000 hushåll har fått stöd i småskalig miljöanpassad odling som gynnar ekologin. Det har bland annat bidragit till en tryggare tillgång till mat, bättre näring och ökad motståndskraft mot klimatförändringar och kriser. I Guatemala och Nepal odlas lokala, ofta ovanliga livsmedelsväxter, för att mildra en möjlig livsmedelskris i spåren av covid-19.

Oxfam Novibs webbplats

Skogsbruk

Konflikter, fattigdom och försämrad miljö påverkar skogsbruket negativt. Samtidigt finns fortfarande stora utmaningar kring skogsskövling. Skogen är också viktig för att mildra klimatförändringen.

Ökar Thailands skogsyta

I Thailand stöttar Sida en grupp trädplanterare där arbetet följer EU:s regler mot illegal avverkning och för hållbar ekonomisk utveckling. Träden blir en extra inkomstkälla som ger medlemmarna möjlighet att spara pengar och ta lån som kan användas för att utöka verksamheten. Målet är att öka skogsarealen i Thailand från 32 till 40 procent.

Återplanterar skog i Asien

En viktig åtgärd för att återställa utarmad mark är att återplantera skog. Genom stöd till Africa Forest Forum (AFF), har Sida sedan projektstart bidragit till att nästan 50 skogsbrukare i 17 länder i Väst- och Centralafrika har blivit bättre på att ta fram plantor av hög kvalitet. Tack vare projektet har afrikanska länder fått mer att säga till om vid internationella skogsförhandlingar.

African Forest Forums webbplats

Tar gemensamt ansvar för skogen

Regional Community Forestry Training Centre for Asia and the Pacific (Recroft) gör det lättare för skogsbrukare att delta, föra dialog och lösa konflikter som uppkommer inom skötsel och förvaltning av skog. Projektet har sedan 2018 bland annat bidragit till att lokalbefolkningen brukar en större areal skog, från cirka 8 till drygt 12 miljoner hektar. Dessutom är det fler hushåll som förvaltar skog, en ökning från omkring 4 till drygt 7 miljoner familjer.

Recrofts webbplats

Fiske

Överfiske, klimatförändringar och miljöförstöring drabbar den biologiska mångfalden i hav, sjöar och floder. Det samma gäller ohållbara metoder för att föda upp fisk eller musslor. I sjöar och hav riskerar hela fiskebestånd att kollapsa inom några årtionden. Tack vare insatser de senaste 20 åren har skyddade havsområden ökat med 15 procent. Att fisket sker på ett hållbart sätt är avgörande för de miljontals människor som är beroende av fiske för sin överlevnad.

Gör fiskerisektorn mer öppen och transparent

Under de senaste årtiondena har det industriella fisket ökat. Det har lett till utfiskning av haven och att många fiskebestånd i dag är hotade. Världsbankens havsfond ProBlue verkar bland annat för att öka insynen i fiskerisektorn och göra den mer rättvis, så att fiskesamhällen och kustbefolkningen ska få ökat inflytande i beslut som gäller dem.

Om ProBlue på Världsbankens webbplats

Ökar kunskaperna om våtmarker och sötvattensfiske

Världsbankens Global Water Security and Sanitation Partnership (GWSP) ökar kunskapen om hur viktigt det är med exempelvis mangrove-miljöer och våtmarker. Samarbetsländerna har fått verktyg för att bedöma hur mycket som fiskas och var, samt resurser att förvalta och skapa bättre fiskeprojekt och motverka skadliga fiskesubventioner. Projektet WorldFish ökar människors kunskap om sötvattenfiskets betydelse som livsmedelskälla, särskilt för de människor som lever i fattigdom.

Om GWSP på Världsbankens webbplats

WorldFishs webbplats

Bättre fiskepolitik

Olagligt, oreglerat och icke-rapporterat fiske är ett stort hinder för de insatser som görs för att hålla våra hav friska. Detta drabbar lokala fiskesamhällen hårt. De regionala organisationerna Western Indian Ocean Marine Science Association (WIOMSA) och Southeast Asian Fisheries Development Center (SEAFDEC) bidrar till att samla kunskap från regionen och använda den för att påverka fiskepolitiken.

Landsbygdsutveckling

Majoriteten av dem som bor i Sidas samarbetsländer lever på landsbygden. Därför stödjer Sida många projekt som bidrar till att människor utanför städerna får det bättre.

Landsbygdsutveckling motverkar våld i Colombia

I Colombia behöver människor som deltagit i strider stöd för att komma tillbaka och bli en del av samhället. Genom European Trust Fond for Colombia (EUTF) ger Sida  stöd till ett trettiotal lokalt förankrade projekt för landsbygdsutveckling i Colombia, med särskilt fokus på jämställdhet, miljömässig hållbarhet och att stärka lokala institutioner. Sida stödjer även en fond som främjar innovativ näringsverksamhet i de landsbygdsområden som drabbats hårdast av den väpnade konflikten. Den drivs av Corporacion Reconciliatiòn Colombia och får företag att öka sin produktion och försäljning.

Stärker kvinnliga företagare

I Sidas samarbetsländer har kvinnor oftast mindre makt över sina liv än män. Särskilt påtagligt är detta på landsbygden. Genom ett globalt stöd till organisationen Rural Women Economic Empowerment (RWEE) har Sida bland annat bidragit till att 5 400 kvinnor på landsbygden startat egna företag, eller aktiviteter som ger inkomst, inom jordbruk och andra sektorer. 10 000 kvinnor har fått utbildning inom bland annat affärs- och ekonomihantering, marknadsföring och förhandlingsteknik.

Omfattningen av Sidas stöd

Sidas stöd till jordbruk, skogsbruk och fiske uppgick till 1,3 miljarder kronor 2020. Av stödet gick 80 procent till jordbruksutveckling, cirka 20 procent till skogsbruk och mindre än 1 procent till fiske. Sida fokuserar på att ge stöd åt småskaliga lantbruk.

Utöver detta gick 350 miljoner kronor till området för landsbygdsutveckling.

En stor del av stödet inom Sidas forskningssamarbete går till jordbruksforskning.

Sidas forskningsarbete

Uppdaterad: 6 augusti 2021

Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning