Sidas reformsamarbete i Ukraina fokuserar på återuppbyggnad av förstörd infrastruktur i och med kriget, återhämtning av ekonomin och stöd till människor som flyr inom landet. Stödet till reformer kommer att återupptas när det finns möjlighet.
Sidas bistånd i Ukraina 2021
Totalt bistånd 248445000 SEK, Reformsamarbete 214757000 SEK, Humanitärt stöd 33688000 SEK.
Utvecklingen i Ukraina är oviss på grund av kriget och den svåra situation som befolkningen befinner sig i sedan Rysslands invasion. Ukraina har med hjälp av omvärlden börjat återuppbygga infrastruktur, sjukhus och skolor som blivit bombade.
Många utmaningar kvarstår
Rysslands invasion
Den ryska invasionen av Ukraina har enorma konsekvenser för befolkningen och landets utveckling. Attacker som slår mot infrastruktur och civila mål leder till att miljoner människor förlorar tillgång till vatten, hälsa, utbildning och uppvärmning. De humanitära behoven är mycket omfattande och kommer att öka.
Ökad fattigdom i pandemins spår
Covid-19-pandemin leder till ökad fattigdom. Konsekvenserna är både sociala och ekonomiska och slår hårt mot redan sårbara grupper: internflyktingar, äldre personer, hbtqi-personer, personer med funktionsvariationer, etniska minoriteter, människor på landsbygden, ungdomar och barn. Kvinnor drabbas i högre grad.
Utbredd korruption
Korruptionen genomsyrar samhället, exempelvis utbildningssystemet, rättssystemet och ordningsmakten. Ukraina ligger på plats 122 av 180 länder på Transparency Internationals korruptionsindex för 2021.1 Det finns en risk att korruptionen ökar under kriget.
Detta stöd avslutades 2021. Liubov Zelenko bor i Tiatjiv i sydvästra Ukraina. Ett nytt kommunalt servicekontor gör det enkelt att utföra ärenden som rör till exempel pensioner, folkbokföring och utfärdande av pass. Kontoret är tillgängligt även för dottern Svitlana Zelenko som sitter i rullstol.
Två sorters bistånd
I Ukraina bedriver Sida reformsamarbete som bidrar långsiktigt till landets utveckling. Vi ger också humanitärt stöd för att ge skydd, rädda liv och lindra nöd. Till följd av Rysslands invasion av Ukraina har det humanitära stödet ökat kraftigt.
Ukraina är Europas fattigaste land (sett till bruttonationalprodukt, BNP).2 Det pågående kriget drabbar hela samhället och människors liv och säkerhet. Sida följer utvecklingen noga. Vi har tät kontakt med våra samarbetsorganisationer och projekt och anpassar stödet efter de behov som uppstår.
Syftet med Sidas reformsamarbete med Ukraina är att långsiktigt stödja landets EU-integration och stärka motståndskraften. Reformsamarbetet ska bidra till att stärka respekten för mänskliga rättigheter, förbättra förutsättningarna för fred, minska landets miljöpåverkan och främja demokrati, jämställdhet och en hållbar ekonomisk utveckling. Sidas stöd till reformer i Ukraina kommer att återupptas när det finns möjlighet. Nu ligger fokus på återuppbyggnad av landet.
Mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer och jämställdhet
Respekten för mänskliga rättigheter har försämrats kraftigt i Ukraina till följd av kriget. Kriget har inneburit att könsrelaterat och sexuellt våld ökat. Hot, brott och diskriminering mot hbtqi-personer har ökat efter Rysslands invasion. Sida stödjer civilsamhällesorganisationer som ger akut stöd till kommuner och människor och som påverkar och övervakar regeringens politik och återuppbyggnaden.
Dokumenterar krigsöverträdelser
Sida har ökat stödet till FN:s Human Rights Monitoring Mission som dokumenterar överträdelser när det gäller mänskliga rättigheter. Syftet är att förbättra övervakning och dokumentation av våld och övergrepp orsakade av konflikten i de östra delarna. Arbetet ska öka medvetenheten kring människorättsbrott i Ukraina och internationellt. Det ska också stärka förmågan att identifiera och reagera på kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Mediaorganisationer, journalister, aktivister och människorättsförsvarare utsätts i ökad utsträckning för hot och attacker i Ukraina. Sida stödjer oberoende media för att motverka desinformation och den försämrade säkerhetssituationen för journalister under kriget.
Sida stödjer ”Support to Regionalisation of Public Service Media”, ett samarbete mellan Sveriges Radio (SR) och Ukrainas nationella public service (Suspilne). Syftet är att stärka Susplines möjligheter att bli ett effektivt och oberoende public service-bolag för att bygga demokrati och öka yttrandefriheten. I arbetet ingår stöd till digitalisering och till de regionala public service-stationerna i landet.
Vi stödjer också olika medieorganisationer som arbetar med att motverka desinformation.
Civilsamhället driver på för mänskliga rättigheter och jämställdhet
Sida stödjer Center for Civil Liberties (CCL) och en rad andra aktörer som verkar för mänskliga rättigheter i Ukraina. CCL övervakar Ukrainas engagemang i mänskliga rättigheter och organisationen har anpassat sitt stöd sedan kriget startade. Sida stödjer flera projekt inom jämställdhet, till exempel FN-organet UN Women som under kriget anpassat sitt stöd för att ge fler kvinnor sysselsättning.
Genom stöd till EU och till exempelvis kampanjen ”Chesno. Filter the Judiciary!” bidrar Sida till ökad rättssäkerhet och nödvändiga reformer inom det ukrainska rättssystemet. Stödet har anpassats till nya behov som har uppstått.
Inom ramen för EU-programmet U-LEAD har Sida bidragit till att göra statliga och lokala administrativa tjänster mer tillgängliga för medborgarna. Genom medborgarkontor får befolkningen hjälp med olika ärenden: socialtjänst, pensioner, folkbokföring och utfärdande av pass. Projektet PROSTO drivs genom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Sedan kriget startade används medborgarkontoren för administrativa tjänster till flyktingar.
Springboard to Equality är ett svensk-ukrainskt projekt via FN:s befolkningsfond UNFPA med målet att främja lika rättigheter och motverka könsstereotyper. Innan invasionen skedde detta arbete i samarbete med partnerkommuner som engagerar män i jämställdhet och genom att öka allmänhetens medvetenhet om könsstereotyper. Pappor fick stöd i papparollen både hemma och inom barnomsorgen. Sedan kriget började har UNFPA inriktat sig på arbete mot könsrelaterat sexuellt våld.
Rysslands aggression mot Ukraina och invasionen av landet innebär svåra utmaningar för medborgarna. Särskilt utsatta är de som redan tidigare levde i fattigdom. Nu handlar arbetet om att bygga upp infrastruktur och grundläggande samhällstjänster genom stöd till nationella och framförallt lokala myndigheter.
Stöd till konfliktdrabbade samhällen
Sverige stödjer tillsammans med flera andra länder fonden Partnership Fund for Resilient Ukraine som bidrar till bättre samhällsservice, ökad dialog och ekonomisk utveckling som gynnar befolkningen i Ukraina. Under kriget arbetar fonden med stöd till kommuner, flyktingar och arbetar mot desinformation.
Sida stödjer även FN:s utvecklingsfond (UNDP) Peace and Recovery Programme. Fonden arbetar med att öka säkerheten och tillgodose människors behov, både sociala och inom hälsoområdet. Att stötta den ekonomiska återhämtningen ingår också i arbetet.
FN:s övervakningsuppdrag för mänskliga rättigheter i Ukraina (HRMMU) övervakar och rapporterar om överträdelser och brott mot mänskliga rättigheter i Ukraina. Särskilt fokus ligger på konfliktområden. Sida har ökat sitt stöd till organisationen.
Miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling och hållbart nyttjande av naturresurser
Sidas arbete inom klimat-och miljöområdet i Ukraina ska bidra till grön omställning. Vi stödjer förnybar energi, minskade utsläpp, bevarande av biologisk mångfald och omställning av ekonomin. Vi stödjer också projekt som gör samhällsservice mer hållbar inom vatten, sanitet, energieffektivisering och avfalls- och kemikaliehantering. Andra delar av arbetet handlar om klimatanpassning och att bidra till en mer hållbar stads- och landsbygdsutveckling.
Kriget drabbar miljö- och energiområdet i Ukraina, vilka påverkar hela samhället och människors liv. Luftföroreningar och giftrelaterade utsläpp från industrier och skogsbränder ökar.
Innan kriget ökade den ukrainska regeringen sina ambitioner inom klimatområdet. Klimattoppmötet COP26 i november 2021 ökade trycket på att fasa ut fossila bränslen och gå över till förnybara energikällor.
Återuppbygger förstörd infrastruktur
Sida har stärkt stödet till organisationer som bevakar de miljömässiga konsekvenserna av kriget. Vi ger bland annat anpassat stöd till 13 miljöorganisationer som till exempel International Renaissance Foundation i östra Ukraina. Sidas samarbetrorganisationer Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), Europeiska investeringsbanken (EIB) och Nordiska Miljöfinansieringsbolaget (Nefco) har anpassat sina projekt och fokuserar nu på att återuppbygga förstörd infrastruktur. Bland annat har fjärrvärmeprojektet DemoUkraine ställt om arbetet till att täcka kommuners kostnader för reparation av utbombade fönster och bombskadade fjärrvärmeledningar.
Sida ger stöd till Världsnaturfonden (WWF) som är en av få organisationer som arbetar för biologisk mångfald i Ukraina. Arbetet fokuserar på att främja naturbaserade lösningar för klimatanpassning. i samarbete med Ukrainas Miljö- och Jordbruksdepartement. WWF har anpassat sitt arbete till följd av kriget.
Det pågående kriget har kraftigt försämrat Ukrainas ekonomi. Fattigdomen och ojämlikheten ökar. Att bidra till att öka sysselsättningen för alla människor är viktigt för att förbättra den ekonomiska utvecklingen.
Ökad försörjning för flyktingar
Sida samarbetar med Världsbanken och stödjer Internationella arbetsorganisationen (ILO) och FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) för att öka flyktingars möjligheter att försörja sig. Sida samarbetar också med Kiev School of Economics (KSE) som beräknar vad det kommer att kosta att återuppbygga förstörd infrastruktur och analyserar den ukrainska ekonomin.
Sida stödjer FN-organet International Trade Centre (ITC) som arbetar för att små och medelstora företag inom frukt- och grönsakssektorn ska kunna öka sin produktion och anpassa sig efter marknadens krav. Syftet är att göra det lättare för företagen att handla på nya marknader både inom och utanför landet. Projektet har anpassats efter behov som uppkommit som en följd av kriget.
Genom Världsbanken bidrar Sida till att stärka Ukrainas finanssektor så att den kan driva på ekonomisk tillväxt som kommer alla människor till del, med särskild inriktning på marginaliserade grupper.
Omfattning och stryrning av Sidas arbete i Ukraina
Budgeten för reformsamarbetet i Ukraina 2022 är beräknad till cirka 230 miljoner kronor. Det planerade humanitära stödet på 45 miljoner för 2022 har höjts till 545 miljoner kronor. Sidas totala stöd till Ukraina beräknas till 620 miljoner kronor. Utrikesdepartementet (UD) ger ytterligare humanitärt stöd till Ukraina.
För mer detaljer om det humanitära arbetet, se fliken ovan.
Kriget i Ukraina har lett till en svår humanitär situation i landet och behoven har ökat kraftigt till följd. Trots att antalet människor som återvänder till Ukraina ökat befinner sig över fem miljoner människor som flytt i andra länder. Dessutom utsätts humanitär personal på plats för stora risker vilket försvårar arbetet. Det humanitära samfundet skalar nu upp sin respons för att svara upp mot det kraftigt eskalerade behoven.
Enligt FN:s bedömning i slutet av 2021 skulle 2,9 miljoner människor vara i behov av humanitärt stöd under 2022. Den eskalerande situationen sedan Rysslands invasion 24 februari 2022 gör att antalet människor i behov av humanitärt stöd nu beräknas ha ökat till 15,7 miljoner.
Så stödjer Sida Ukraina
Sida har gett humanitärt stöd till Ukraina sedan 2014, då främst till landets östra regioner. Med anledning av den eskalerade situationen har Sida utökat sitt humanitära bistånd till Ukraina med 530 miljoner kronor. Därmed har Sida bidragit med totalt 545 miljoner kronor till Ukraina under 2022. Syftet med stödet är att ge människor tillgång till humanitär assistans och skydd, framförallt i de värst konfliktdrabbade områdena där behoven generellt är som störst. Sida följer utvecklingen i Ukraina i nära dialog med partner och andra givare.
Utöver humanitär finansiering genom Sida bidrar Utrikesdepartementet med finansiering till FN-organisationers och Internationella Rödakorskommitténs verksamhet i Ukraina.
Stöd via FN:s humanitära landfond (70 miljoner kronor)
Sida var den första givaren till FN:s humanitära landfond som etablerades 2019. Sida har gått in med extra stöd till snabba insatser för att ge skydd och hjälpa krisdrabbade människor. Stödet går bland annat till mat, sjukvård och tillgång till rent vatten.
Stöd via Internationella Rödakorskommittén (ICRC) (100 miljoner kronor)
Stödet bidrar bland annat till att ge människor tillgång till vatten, mat, filtar och stearinljus och även gå till reparation av infrastruktur som relaterar till vatten och elektricitet. Dessutom ges stöd till sjukhus, både i form av material och personal som till exempel kan ta om hand om krigsskadade. Att minska risken för att civila ska drabbas av kontamineringen av minor och ammunition som inte exploderat ingår även i arbetet (träning, dialog med väpnade parter med mera).
Stöd via FN:s livsmedelsprogram (WFP) (115 miljoner kronor)
FN:s livsmedelsprogram (WFP) är en central aktör i den humanitära responsen i Ukraina och har snabbt skalat upp sin verksamhet sedan krisen eskalerade, i huvudsak genom livsmedels- och kontantbistånd. WFP är även den organisation som leder koordineringen av den humanitära responsen gällande telekommunikation och logistik, och har ett flertal lager från vilka förnödenheter kan transporteras.
Stöd via FN:s barnfond (Unicef) (50 miljoner kronor)
Unicef är särskilt viktiga för att säkerställa att de 7,5 miljoner barn som finns i Ukraina – samt deras vårdnadshavare – får tillgång till assistans. Verksamheten fokuserar på att säkerställa tryggad tillgång till vatten, sjukvård och utbildning och kontantbaserad assistans. Unicef kommer också ge psykosocialt stöd till människor som drabbats av det pågående våldet.
Stöd via FN:s flyktingorgan (UNHCR) (50 miljoner kronor)
UNHCR har stor kapacitet att svara upp mot behov hos människor som är på flykt och människor som är utsatta för skyddsrisker på grund av kriget. I östra Ukrainas krigsdrabbade områden förser de människor med bland annat filtar, presenningar och mat. I centrala och västra Ukraina etablerar de transit- och mottagningscenter för flyktingar. Dessa center ger människor tak över huvudet, mat, sjukvård och psykosocialt stöd, samt hjälp med bland annat information om vilka tjänster som finns tillgängliga från myndigheter och humanitära aktörer.
Stöd via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) (40 miljoner kronor)
Stödet till MSB bidrar också till internflyktingmottagandet i form av tält med elektricitet, sängar och hygiencontainrar som ska etableras i västra Ukraina och sedan doneras till UNHCR för att ge människor på flykt tak över huvudet. Stödet syftar också till att möjliggöra för MSB att bidra med annat material samt personal till förmån för den humanitära responsen.
Stödet via Norska flyktinghjälpen bidrar till att säkra tillgången till bland annat mat, tak över huvudet, samt rent vatten Visst juridiskt stöd ges också relaterat till exempelvis civil dokumentation och fastighet- och landrättigheter till de som tvingats fly.
Action Against Hunger har återetablerat sig som humanitär aktör i Ukraina sedan 24 februari. Sidas finansiering bidrar till att stödja drabbade människor genom bland annat kontantbistånd och materiellt stöd, men även genom psykosocialt stöd.
Stödet kanaliseras via Rädda Barnen till Save the Children i Ukraina samt deras lokala implementerande partner för att möjliggöra assistans och skydd genom till exempel livsmedelsassistans, reparation av skador i skyddsrum, samt psykosocialt stöd.
Med anledning av de ökade humanitära behoven beslutade regeringen om ytterligare humanitärt stöd på 500 miljoner kronor. Pengarna omfördelas från Sidas långsiktiga utvecklingssamarbeten. Sidas totala humanitära stöd till Ukraina för 2022 beräknas till 545 miljoner kronor.
Utrikesdepartementet (UD) ger ytterligare humanitärt stöd till Ukraina.