Minröjning i Ukraina räddar liv och gör det möjligt att bruka jorden

På grund av Rysslands fullskaliga invasion är Ukraina idag det mest minerade landet i världen. Stora områden är kontaminerade med minor och ammunition som inte detonerat, och fler än tusen civila personer i Ukraina har dödats eller lemlästats av tramp- och trådminor som är förbjudna enligt internationell lag. De som drabbas mest är bönder, som trots riskerna odlar på fälten, och reparatörer som arbetar med att laga sönderbombade kraftledningar.

Ukrainska myndigheter menar att alla platser där ryska trupper har befunnit sig kan vara minerade och att de områdena därför kan behöva minröjas. Myndigheterna har uppskattat att det som mest har handlat om 174 000 kvadratkilometer – vilket motsvarar en tredjedel av Sveriges yta. Med gemensamma krafter från ukrainska myndigheter, civilsamhällesorganisation och företag har denna yta minskat till 138 500 kvadratkilometer under 2024.

– Hela området är förmodligen inte minerat. Därför är det viktigt att kartlägga huruvida områden är minerade, så att dyra resurser för minröjning används på bästa sätt. Vi vet att minröjningsarbete kommer behövas under lång tid framöver, säger Erik Pettersson på Sidas Ukrainaenhet.

Sidas stöd till minröjning utförs bland annat av Danska flyktingrådet (DRC). En stor del av arbetet har varit att kartlägga ifall de områden som är under risk, faktiskt är minerade. Sedan insatsens start hösten 2023 har DRC röjt 58 466 kvadratmeter minerad mark och fler än 20 000 personer har fått utbildning i risker med explosiv ammunition samt säkra beteenden.

Att röja minor är ett långsamt arbete som till stor del görs manuellt med metalldetektorer, men även med hjälp av minröjningsmaskiner. Arbetet måste tillåtas att ta lång tid – för att garantera säkerhet för de som röjer minor och för att säkerställa att området är helt fritt från minor. Enligt nuvarande regelverk tillåts inte DRC:s minröjare att desarmera minorna själva utan måste tillkalla ukrainska myndigheter, något som fördröjer arbetet ytterligare.

– Det är viktigt att man börjar med de viktigaste områdena först, som platser där infrastruktur ska återuppbyggas eller jordbruksmark, säger Erik Pettersson.

Som stort jordbruksland påverkar mineringen inte bara Ukraina själva, utan minerade åkrar får stora konsekvenser även utanför landet. I exempelvis Kharkiv-regionen har den brukade jordbruksmarken minskat med 42 procent jämfört med 2021, vilket har lett till en nedgång av jordbruksproduktionen i regionen med 52 procent. Eftersom Ukraina är en av världens största exportörer av spannmål har kriget försämrat livsmedelstryggheten i flera afrikanska länder.

Att jobba som minröjare är riskfyllt och det är främst minröjare från ukrainska myndigheter, såsom SESU (motsvarigheten till svenska MSB), polisen och SSTS (som närmast kan liknas med Trafikverket i Sverige) som genomför minröjning i de farligaste områdena närmare frontlinjerna och i befriade områden. Eftersom minröjningsarbetet kommer pågå under lång tid behöver dessa myndigheter förbättrade lokaler för att utbilda sina minröjare så att de på ett säkrare och mer effektivt sätt kan utföra sitt arbete.

För att möta detta behov ingick Sida ett partnerskap med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) under 2024 som ska stärka Ukrainas förmåga att hantera kriser och minska det explosiva hotet från minor. Projektet sker i nära samarbete med ukrainska myndigheter, bland annat ska de myndigheter som hanterar frågor kring ammunition och minröjning få stöd till att genomföra grund- och repetitionsutbildningar i alla väder, året om.

Minröjningen kommer att pågå länge och sysselsätta ett stort antal människor. Många av DRC:s anställda kommer från landets östra delar där de jobbade med minröjning före 2022, men de har tvingats fly till andra delar av Ukraina efter Rysslands fullskaliga invasion.

Sida satsar särskilt på att utbilda kvinnor i det annars mansdominerade yrket.

– Det är viktigt att alla ska få tillgång till de arbetstillfällen som vi skapar. Samtidigt kan fler män komma att kallas in till armén och då behövs fler kvinnliga minröjare. Efter krigets slut kan minröjning dessutom vara ett sätt att få in krigsveteraner i arbetslivet, säger Erik Pettersson.

En del av Sidas stöd går till specialiserad rehabilitering och sjukvård till minornas offer – stöd som ofta inte finns tillgängligt i närheten av området där personen skadades och bor. Personer får genom DRC:s transporter och boende stöd till det som de behöver från sjukvården.