Sidas arbete i Serbien
Sidas reformsamarbete med Serbien stödjer landets strävan att bli medlem i EU. Det bidrar också till att stärka respekten för mänskliga rättigheter och begränsa påverkan på klimatet. Serbien var den största delrepubliken i Jugoslavien och är fortfarande påverkat av krigen på 1990-talet.
Sidas bistånd i Serbien 2021
Viktiga temaområden i Serbien
Så går utvecklingen framåt
Motverkar könsrelaterat våld
Den serbiska regeringen har antagit en ny handlingsplan för att bekämpa sexuellt och könsrelaterat våld, men genomförandet av lagen mot våld i hemmet behöver förbättras.
Närmar sig EU
Serbien har ansökt om EU-medlemskap och åtagit sig att genomföra de reformer som krävs för att bli medlem, bland annat för att förbättra människors levnadsvillkor och miljön.
Ökat engagemang i miljöproblem
Regeringen har uppfyllt flera av EU:s krav på miljöreformer och ger stöd till grön omställning. Befolkningens engagemang i miljö- och klimatfrågor ökar, bland annat genom demonstrationer mot exempelvis dålig luftkvalitet.
Många utmaningar kvarstår
Lågt förtroende för myndigheter
Allmänhetens låga förtroende för myndigheter har bland annat lett till en utbredd misstro mot vaccin, inklusive vaccinen mot covid.
En krympande och åldrande befolkning
I dag bor omkring 7 miljoner invånare i Serbien. Det dör fler än det föds och många lämnar landet för att jobba och utvecklas i andra europeiska länder.1
Demokratiska utrymmet minskar
Möjligheten till insyn i och kontroll av politiska beslut har försämrats sedan 2015. Medborgarnas rättigheter riskerar att urholkas och pressen på oppositionen, media och civilsamhälle ökar. I indexet Freedom in the World tappar landet poäng.2
Berättelser om biståndet
Digital hantering av kemikalier sparar tid och pengar i Serbien
Kemikalier kan skada såväl miljön som människors hälsa. Därför måste alla företag som säljer eller tillverkar kemikalier anmäla dem till myndigheterna. När Serbien gick över till moderna ansökningar via en ny elektronisk portal tog de hjälp av Sverige – och sparade både tid och pengar.
Reformsamarbete i Serbien
Landets politiska utveckling såg länge ut att bli mer öppen och demokratisk, men utvecklingen har vänt. Medborgarnas rättigheter riskerar att försämras och pressen på oppositionen och civilsamhället hårdnar.
Fattigdomen var knappt 19 procent 2019,3 nyare siffror saknas. Små och medelstora företag drabbades hårt av pandemin och fick stödpaket av regeringen.
År 2008 utropade sig Kosovo självständigt från Serbien, men Serbien har inte erkänt Kosovo. Relationen mellan länderna kan påverka EU-närmandet eftersom EU kräver goda relationer mellan medlemsländerna.
Målet med det svenska reformsamarbetet i Serbien är främst att bidra till att landet närmar sig EU.
Integrering med EU och ekonomisk utveckling som kommer alla till del
För att Serbien ska kunna godkännas som EU-land måste landet fortsätta införa EU:s regelverk nationellt men också lokalt och regionalt. Det handlar främst om reformer som ska minska fattigdom, minska korruption, öka jämställdhet, stärka företagande och förbättra klimat och miljö-politiken.
Kommunsamarbete främjar jämställdhet
Sida bidrar till ökad jämställdhet, miljö och företagande genom samarbete mellan Sveriges kommuner och regioner (SKR) och dess serbiska motsvarighet. Samarbetet ska förbereda serbiska kommuner för EU-inträdet.
Minskar risken för korruption och stärker upphandlingar
Korruption och bristande rättssäkerhet gör livet svårare för enskilda människor men också för många små och medelstora företag. Statens och kommunernas offentliga upphandlingar behöver förbättras för att öka konkurrensen och låta små och medelstora företag delta. Genom organisationen National Alliance for Local Economic Development (NALED) bidrar Sida till att göra upphandlingar mer effektiva bland annat genom ökad digitalisering. Miljökriterier införs också.
Stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter, ökad jämställdhet och en mer utvecklad rättsstat
Utvecklingen av demokratin och rättssäkerheten går inte i rätt riktning. Korruptionen är hög, och det är få personer som åtalas eller fälls i domstol. Trots att skydd för yttrande- och pressfrihet är inskrivet i Serbiens grundlag, är mediernas oberoende ofta begränsat genom politisk inblandning och självcensur.4
Utbildar tjänstemän i förvaltning
Sida stödjer den serbiska skolan för utbildning av statliga tjänstemän, National Academy for Public Administration. Utbildningen fokuserar på frågor som förbättrar förvaltningen. Det gäller till exempel hur man genomför jämställdhetsbudgetering som utvärderar budgetens effekter på jämställdhet. Detta är numera obligatoriskt i Serbien.
Effektivare polis
Sida stöder ett samarbete mellan svenska polismyndigheten och det serbiska inrikesministeriet och poliskåren. Det har bland annat lett till förbättrade brottsplatsundersökningar, ett nytt nätverk för kvinnliga poliser, att polisen blivit bättre på att ta hand om offer för könsbaserat våld och att utreda dessa brott.
Motverkar våld i nära relationer
Sida stödjer ett projekt för att motverka våld mot kvinnor och barn i nära relationer som genomförs i samarbete mellan flera FN-organ och serbiska institutioner. Projektet engagerar ungdomar, förbättrar medierapporteringen och arbetar med män för att förändra våldsamma beteenden. Det bidrar till att drabbade personer ska kunna och våga rapportera våld som de utsatts för, stoppa barnäktenskap och få förövare att förstå att det är oacceptabelt att använda våld. Projektet ger också stöd åt människor som överlevt våld.
Ökad insyn i rättsväsendet
Sida stödjer ett projekt som leds av Världsbanken där domare och åklagare får utbildningar för stärka deras oberoende från politisk påverkan och aktiviteter ordnas i kommuner för att medborgare ska veta mer om sina rättigheter.
Utvecklar medieindustrin och journalister
Idag finns alltför få oberoende mediekanaler i Serbien. Genom den amerikanska biståndsmyndigheten USAID bidrar Sida till att utveckla digitala medier, samt stärka stärka informations- och kommunikationssektorns oberoende och ekonomi. Genom riktade stöd kan flera oberoende medieföretag utveckla sin verksamhet.
Sida stödjer även Olof Palmes Internationella Center (OPIC), och de serbiska organisationerna Belgrade Open School (BOS) och Center for Research, Transparency and Accountability (CRTA) för att ge journalistkåren möjlighet att vidareutbilda sig. Exempelvis har BOS stärkt den granskande journalistiken om organiserad brottslighetoffentliga medel och offentlig upphandling.
Miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling och hållbart nyttjande av naturresurser
Luft- och vattenföroreningar, brist på rent dricksvatten och undermålig avfallshantering gör människor sjuka. Trots ny miljölagstiftning är miljöproblemen fortfarande stora eftersom lagarna inte alltid följs. Ansvariga myndigheter tar inte tillräckligt ansvar och insynen brister.5 Trycket från EU ökar för att landet ska trappa ned sitt fossilberoende och öka sina miljöinvesteringar, något som den serbiska regeringen stödjer.
Reformsamarbete förbättrar miljölagstiftningen
Sida stödjer myndighetssamarbetet mellan svenska Naturvårdsverket och serbiska miljöministeriet för att anpassa Serbiens miljölagstiftning till EU:s krav. Det har bland annat bidragit till miljöministeriet och lokala myndigheter samordnat lagstiftning inom exempelvis luft-, avfalls- och vattenlagstiftning. Stödet var avgörande för att Serbien kunde gå vidare till förhandling av EU medlemskap inom området miljö- och klimat.
Investerar i rena tekniker
Serbiens industrisektor är i stort behov av miljöanpassning – både för konkret miljö- och klimatnytta men också för att möjliggöra ett framtida EU-medlemskap. Sida stödjer ett projekt för att genomföra EU:s industriutsläppsdirektiv. Projektet genomförs av Belgrads universitet och leder till bättre inspektioner av miljöfarlig industri och investeringar i renare tekniker.
Effektivare hantering av kemikalier
Farliga kemikalier kan leda till allvarliga problem för människors hälsa och för miljön. För att bidra till en effektivare kemikaliekontroll har svenska Kemikalieinspektionen bland annat bidragit till att ta fram ett nytt digitalt verktyg för registrering av de kemikalier som finns på den serbiska marknaden. Även lagstiftningen har setts över för att underlätta integrationen med EU.
Bättre avfallsåtervinning och avloppshantering i flera kommuner
Avloppsvatten i Serbien rinner oftast ut i sjöar och floder, som sprider föroreningarna vidare till grannländer. Via projektet Priority Environmental Infrastructure for Development Project (PEID) har investeringar i avloppsreningsverk i två större städer, Nis och Cacak förberetts. Finansieringen av själva byggandet av avloppsreningsverk planeras av EU och Serbien.
Avfallet i Serbien sorteras och återvinns sällan utan hamnar ofta på öppna soptippar. Sida har tillsammans med EU och den serbiska regeringen startat ett projekt, ODVAJAMO, som förväntas öka sopåtervinningen i 17 kommuner med sammanlagt mer än 800 000 invånare.
Engagemang och utbildning
Sida bidrar till ökat miljöengagemang och utbildning inom miljöområdet genom stöd till miljöorganisationer. Genom Young Researchers of Serbia stödjer Sida många mindre organisationer som arbetar med till exempel klimat, energi och frågor om biologisk mångfald.
Fredliga och inkluderande samhällen
Regionalt samarbete och goda relationer med grannländerna är centralt för Serbiens närmande till EU. Relationen till Kosovo är fortfarande ansträngd efter kriget på 1990-talet. Fredliga och inkluderande samhällen är ett nytt arbetsområde för Sida. Information om vad som görs inom området kommer att presenteras längre fram.
Källor på denna sida
- Befolkningen i Serbien på World Population Reviews webbplats
- Indexet Freedom in the world på Freedom Houses webbplats
- Fattigdomen i Serbien i Worldbank Macro Poverty Outlook på Världsbankens webbplats
- Transparency Internationals korruptionsindex 2021 på Transparency.org
- Om miljölagstiftningen i Serbien på Koalicija27:s webbplats
Uppdaterad: September 6, 2022
Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning