Sidas arbete i Serbien
Serbien var den största delrepubliken i Jugoslavien och är fortfarande märkt av krigen på 1990-talet. Sidas reformsamarbete stödjer Serbiens strävan att bli medlem i EU och bidrar till att stärka respekten för mänskliga rättigheter samt begränsa landets påverkan på klimatet.
Sidas bistånd i Serbien 2021
Viktiga temaområden i Serbien
Så går utvecklingen framåt
Lättare att driva företag
Det har blivit lite lättare att driva ett privat företag i Serbien, även om mycket återstår att göra.1
Närmar sig EU
Serbien har ansökt om EU-medlemskap och åtagit sig att genomföra stora reformer för att uppnå bättre levnadsvillkor för landets befolkning.
Bättre miljölagstiftning
Ett viktigt steg mot skärpt miljölagstiftning togs 2017 när landets miljödepartement etablerades.
Många utmaningar kvarstår
Många unga arbetslösa
Arbetslösheten är nära 13 procent.2 En stor andel av landets unga står utanför arbetsmarknaden.3
Mediernas oberoende är begränsat
Yttrande- och pressfrihet är inskrivet i Serbiens grundlag, men mediernas oberoende begränsas av politisk inblandning och självcensur. Landet dalar på Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex och ligger 2021 på plats 93 av 180.4
Diskriminering mot kvinnor och minoriteter
Kvinnor och minoriteter som romer och hbtqi-personer fortsätter att diskrimineras.
Berättelser om biståndet
Digital hantering av kemikalier sparar tid och pengar i Serbien
Kemikalier kan skada såväl miljön som människors hälsa. Därför måste alla företag som säljer eller tillverkar kemikalier anmäla dem till myndigheterna. När Serbien gick över till moderna ansökningar via en ny elektronisk portal tog de hjälp av Sverige – och sparade både tid och pengar.
Reformsamarbete i Serbien
Det bor knappt sju miljoner människor i Serbien och befolkningen blir allt mindre. Det beror på att det dör fler än det föds och att många, främst högutbildade, väljer att lämna landet – en brist på framtidstro uppges ofta vara en orsak. Kosovo utropade sin självständighet från Serbien 2008. Serbien har inte erkänt Kosovo och relationerna dem emellan kan komma att spela en roll i det EU-närmande som nu pågår eftersom EU kräver goda relationer mellan länderna.
Landets politiska utveckling såg länge ut att gå mot mer öppenhet och demokratisering, men utvecklingen har vänt. Medborgarnas rättigheter riskerar att urholkas och pressen på oppositionen och civilsamhället hårdnar. Serbien ligger på plats 64 av 189 länder på FN:s Human Development Index.5
EU-medlemskap och ekonomisk utveckling
Serbien har ansökt om EU-medlemskap och åtagit sig att genomföra stora reformer för att ge landets befolkning bättre levnadsvillkor. Arbetet har fokus på att stärka rättsväsendet och respekten för mänskliga rättigheter samt bidra till att minska landets klimatpåverkan.
Kommunsamarbete främjar jämställdhet
Som blivande EU-land måste Serbien införa EU:s regelverk, både lokalt och regionalt. Med insatser inom jämställdhet, miljö och företagande stödjer Sida samarbetet mellan Sveriges kommuner och regioner och dess serbiska motsvarigheter i syfte att förbereda serbiska kommuner för EU-inträdet.
Minskar risken för korruption
Korruption och bristande rättssäkerhet försvårar arbetet för många små och medelstora företag i Serbien. Sida stödjer kommunförbundet Standing Conference on Towns and Municipalities, men också den serbiska upphandlingsmyndigheten för att öka konkurrensen och minska risken för korruption.
Demokrati och rättsstatens principer
I krigens spår har brottslighet uppstått med människohandel, korruption och smuggling av droger och vapen. Den demokratiska utvecklingen och rättssäkerheten i Serbien går åt fel håll.
Offentliga utgifter kontrolleras bättre
På Transparency Internationals lista över korruption i världen backar Serbien och hamnar på plats 94 av 180 länder.6 Med stöd av Sida har den serbiska Riksrevisionen utvecklat sina metoder för bättre kontroll av offentliga utgifter och upphandlingar.
Ökad insyn i rättsväsendet
Serbiens rättsväsende är i stort behov av reformer. Sida stödjer ett projekt som leds av Världsbanken och som syftar till att bygga kapacitet och öka transparensen och oberoendet inom serbiskt rättsväsende.
Motverkar våld mot kvinnor
Kvinnor är en utsatt grupp i Serbien. Hälften av kvinnorna har utsatts för någon form av våld och mer än 300 kvinnor har dödats de senaste åren som resultat av könsbaserat våld.7 Med stöd från Sida har den serbiska strategin för att förhindra och motverka våld mot kvinnor blivit utvärderad. Det var den första nationella rapporten om genomförandet av Istanbulkonventionen mot könsrelaterat våld i Serbien.
Klimatförändringar och miljöpåverkan
Luft- och vattenföroreningar, brist på rent dricksvatten och undermålig avfallshantering gör människor sjuka. Trots ny miljölagstiftning är miljöproblemen fortfarande stora eftersom lagarna inte alltid följs. När Serbien 2017 etablerade ett miljödepartement togs ett viktigt steg i arbetet mot en grön omställning.
Reformsamarbete förbättrar miljölagstiftningen
Serbiens industrisektor är i stort behov av miljöanpassning – både för konkret miljönytta och för att möjliggöra ett framtida EU-medlemskap. Projektet Environmental Negotiations for Serbia – ett samarbete med Naturvårdsverket – har bland annat lett till att Serbiens regering i början av 2020 inledde ett reformarbete med syftet att uppfylla EU:s miljölagstiftning.
Om projektet kring miljöanpassning av industrin på serbiska regeringens webbplats
Effektivare hantering av kemikalier
Exponering för kemikalier kan leda till problem för hälsa och miljö. För att bidra till en effektivare kemikaliekontroll har svenska Kemikalieinspektionen bland annat bidragit till att ta fram ett nytt digitalt verktyg för registrering av kemikalier som finns på den serbiska marknaden. Även lagstiftningen ses över för att underlätta integrationen med EU.
Bättre återvinning i flera kommuner
Avloppsvatten i Serbien rinner oftast ut i sjöar och floder, som sprider föroreningarna vidare till grannländer.8 Via projektet Priority Environmental Infrastructure for Development Project (PEID) förbereds investeringar i avloppsreningsverk i två större städer, Nis och Cacak. Finansieringen av själva byggandet av avloppsreningsverk planeras av EU och Serbien.
Källor på denna sida
- Företagsklimat i Serbien på Doingbusiness.com
- Andel arbetslösa i Serbien på CEIC Datas webbplats
- Situationen i Serbien på ILO:s webbplats
- Reportar utan gränsers Pressfrihetsindex 2021
- Serbiens placering i Human Development Index på UNDP:s webbplats
- Transparency Internationals korruptionsindex 2020
- Våld mot kvinnor i Serbien på UN Women´s webbplats
- Avloppsvattensituationen i Serbien på Emerging Europe’s webbplats
Uppdaterad: April 23, 2021
Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning