Journalister och gräsrotsrörelser bekämpar korruption i Albanien

Albanien har gjort många demokratiska framsteg sedan kommunismens fall 1991. Lagstiftning mot korruption och för offentlighetsprinciper finns på plats, och man har fria, öppna val. Så långt är allt gott och väl. Problemet är att reglerna på pappret inte följs som de ska. Kommuner ger inte full insyn i fullmäktigemötena, trots lagkrav. Läkare kan ta lite extra betalt för att man ska få ut rätt medicin, trots att sjukvården är gratis. Och toppolitiker avslöjas med att ta emot mutor titt som tätt.

The Institute for Democracy and Mediation (IDM) arbetar för att förbättra transparensen i statsförvaltningen och att motverka korruption. De arbetar med själva kulturen i statsförvaltningen, bland annat en manual med etiska regler för statstjänstemän, rapporter om transparens och utbildningar för statstjänstemän.

De stödjer också offentliga institutioner med att ta fram integritetsplaner för att bygga in en integritetskultur och på så sätt förebygga korruptionsrisker i praktiken.

– Vi förmedlar konceptet anti-korruption genom att prata om integritet i stället, säger Rovena Sulstarova, projektledare på IDM. Det är lättare att nå fram så. Och vi behöver börja med kulturen runt integritet om vi vill ta större kliv.

Den näst mest korrupta sektorn i Albanien är sjukvården. I genomsnitt läggs 3,1 procent av Albaniens BNP på sjukvården – att jämföra med runt 10 procent i Sverige. Runt 84 procent av albaner har egna erfarenheter av eller känner till konkreta exempel på mutor för sjukvård som egentligen ska vara fri, enligt en undersökning från 2025. Många får inte den vård och den medicin de har rätt till.

Organisationen Together for Life (TFL) grundades 2009 av en grupp journalister som såg ett behov av att granska och förändra sjukvården. TFL samlar in underlag och statistik till rapporter om olika områden, exempelvis rapporten från 2025 om hur albaner uppfattar korruption inom sjukvården. Rapporterna används både av myndigheter och av media som granskar sjukvården.

– Genom vårt arbete har vi sett till att barn kan få gratis cochlea-implantat och att leukemipatienter får rätt medicin. Tidigare fick de inte det, säger Eglantina Bardhi, generalsekreterare på TFL. Vi är en av få organisationer som arbetar med hälsorättigheter och att undersöka sjukvården.

Ett stort problem i Albanien är så kallad ”doctor drain”, att nyutbildade läkare flyttar utomlands för att jobba. Många har utgått från att det beror på de låga lönerna. TFL bestämde sig ändå för att göra en större granskning 2019.

– Den främsta anledningen till att läkare flyttar utomlands var faktiskt arbetsvillkoren, till exempel att personalen inte har fast anställning, berättar Eglantina. Problembilden visade sig vara väldigt komplex.

BIRN erbjuder vidareutbildning för journalister och gör även mycket av det mödosamma grundjobbet: dataanalys, insamling av statistik samt analys av vilka sektorer och ämnen som skulle behöva journalistisk granskning. Genom sitt journalistnätverk gör de utlysningar och väljer sedan ut några journalister som har lämnat in förslag på reportage.

– Det är komplext och svårt att göra undersökande journalistik, och det tar tid, förklarar Besar Likmeta, chefredaktör på BIRN Albania. Vi gör det där extra så journalisterna slipper göra det själva.

Ytterligare en komplexitet i Albaniens medielandskap är att det är koncentrerat till några få familjeägda företag med politiska och kommersiella intressen. Här fungerar BIRN som en viktig motkraft med oberoende journalistik, vilket i sig blir en motivation för journalister som Klodiana Lala.

– På BIRN är journalister fria, säger hon.

Bilden överst på sidan: Framsidor från BIRN Albanias nyhetstidning Reporter.al på BIRN:s kontor. Löpsedeln längst till höger handlar om Albaniens före detta president Ilir Meta som tvingades avgå på grund av en korruptionsskandal.