– Konsekvenserna av det indragna amerikanska biståndet är enorma för världens mest utsatta människor som är beroende av humanitärt stöd för sin överlevnad. Sidas högsta prioritet är därför att snabbt säkerställa att det svenska humanitära biståndet omgående betalas ut till Sidas partner för att rädda liv och lindra nöd i de värsta kriserna i världen. Vi undersöker även möjligheterna att ge särskilt stöd för att stärka det humanitära systemet och omfördela resurser för att ytterligare stärka det livräddande arbetet i prioriterade och särskilt utsatta områden, säger Jakob Wernerman, chef för Sidas humanitära avdelning.
Läger utanför Goma, Demokratiska republiken Kongo, för människor på flykt inom landet. Foto: Sida.
Människors behov av humanitärt stöd är mycket större än de ekonomiska resurser som finns till humanitärt bistånd. Enligt FN bedöms över 300 miljoner människor vara i behov av humanitär hjälp för sin överlevnad. USA är världens i särklass största humanitära givare och står för 42 procent av all humanitär finansiering globalt. Enligt Sidas analys riskerar 34 miljoner människor i de 25 allvarligaste humanitära kriserna att stå utan hjälp som en konsekvens av beslutet att frysa det amerikanska biståndet. Kombinationen av en stor andel amerikansk finansiering och eskalerande humanitära behov i länder som Sudan, DR Kongo, Sydsudan, Haiti och Palestina gör dessa kriser särskilt svåra.
Arbetet pågår med finansiering till 18 stora partnerorganisationer
I princip alla av Sidas humanitära partner påverkas stort av frysningen av det amerikanska biståndet och är i akut behov av medel för att upprätthålla sin humanitära verksamhet i de allvarligaste kriserna. Många humanitära organisationer tvingas säga upp personal och stänga kontor. Sida arbetar därför just nu intensivt med att fatta beslut om och betala ut humanitär finansiering till myndighetens humanitära partnerorganisationer. Ambitionen är att betala ut 3,8 miljarder kronor till 18 humanitära partner för verksamhet i 25 av världens svåraste humanitära kriser under första kvartalet 2025. Hittills har beslut fattats om stöd på drygt 1,8 miljarder kronor till sju olika partner och Sida planerar att fatta ytterligare beslut om 2 miljarder kronor i humanitära stöd till elva humanitära partner innan slutet av mars.
Sverige är en principfast, pålitlig, förutsägbar och flexibel givare inom det humanitära systemet, vilket är viktigare nu än någonsin.
Sidas beslut om vilka kriser som ska få humanitärt stöd vägleds av de humanitära principerna om humanitet, neutralitet, opartiskhet och oberoende. Hänsyn tas också till de kriser som ofta glöms bort då de inte syns i media, men där människors behov är stora.
– Sverige är en principfast, pålitlig, förutsägbar och flexibel givare inom det humanitära systemet, vilket är viktigare nu än någonsin då USA plötsligt drar in sitt omfattande humanitära stöd till många kriser och organisationer. Vi får också rapportering om att organisationer som fått humanitära undantag från USAID ändå inte kan använda finansieringen och tvingas stänga ner livsavgörande verksamhet. Även om Sverige inte kan ersätta det amerikanska biståndet så möjliggör Sveriges humanitära bistånd för dessa aktörer att fortsätta med sin verksamhet för att rädda liv och lindra nöd för världens mest utsatta krisdrabbade människor, oavsett var de befinner sig, fortsätter Jakob Wernerman.
Ett omfattande svenskt stöd
Sverige är en av världens största humanitära givare. Utrikesdepartementets kärnstöd till det multilaterala systemet och Sidas landspecifika stöd bidrar sammantaget till flexibel finansiering och ett effektivt humanitärt system.
Sidas humanitära stöd grundar sig på gedigna analyser, både på global nivå och på krisnivå. Sidas medel används sedan av världsledande humanitära organisationer för snabbfotade och precisa insatser för människor i störst behov av humanitär assistans och skydd mot exempelvis sexuellt våld.
Sida betalar ut drygt 85 procent av det totala humanitära stödet tidigt på året. Det skiljer sig åt från andra givare, som ofta betalar ut sina stöd senare på året. Sidas humanitära budget för 2025 är 4,45 miljarder kronor.
Beslut om humanitärt stöd till partner som är fattade hittills under 2025
De fem kriser där risken är störst för allvarlig påverkan av USAID:s biståndsstopp
Sudan
Sudan är den kris, globalt sett, där USA bidrog med finansiering av responsen för flest människor (4,4 miljoner) under 2024. Om finansieringen uteblir rapporterar bland andra UNHCR att 530 000 människor kommer att förlora tillgång till vatten- och sanitetstjänster och 80 000 barn och ungdomar kommer inte längre att få tillgång till akututbildning. Samtidigt pågår svält i delar av landet och ytterligare områden är nära att drabbas. I konfliktpåverkade regioner har hälso- och sjukvårdssystemet till stor del kollapsat, och kritiska tjänster är hårt belastade i områden dit många har flytt, vilket ytterligare försvårar en situation där delar av landet har drabbats av sjukdomsutbrott, inklusive kolera.
Demokratiska republiken Kongo
DR Kongo har högst andel amerikansk finansiering av samtliga kriser (69 procent) under 2024 – som stod för den planerade responsen för 3,1 miljoner människor. Civilsamhälles-organisationer har tvingats stänga livräddande verksamhet inom försörjning och skydd i flyktingläger i Goma. Organisationer som arbetar med icke-klinisk skyddsverksamhet, inklusive mental hälsa och psykosocialt stöd riktat till konfliktdrabbade människor, har tvingats avbryta verksamhet i östra delen av landet. Ett undantag har godkänts vilket bidragit till att primärvård, nutrition, vatten, sanitet och hygien kan fortsätta. Trots detta har många organisationer som arbetar med hälsa i östra delen av landet stoppats, inklusive Världshälsoorganisationen WHO.
Sydsudan
I Sydsudan står USA för en hög andel finansiering (57 procent), särskilt inom mat, vatten, sanitet, hygien och hälsa. Ett kolerautbrott pågår i landet, vilket förvärras av otillräcklig sjukvård och infrastruktur för vatten, sanitet och hygien, särskilt givet ökningen av flyktingar som anlänt från Sudan under början av 2025. Därtill är livsmedelsosäkerheten extremt allvarlig, med nästan hälften av befolkningen i behov av akut livsmedelsbistånd fram till mars 2025. Över 2 miljoner barn riskerar att drabbas av undernäring under 2025, en ökning med 26 procent jämfört med 2024. Flera områden är på gränsen till IPC 5 (svält).
Haiti
Haiti är en av kriserna med högst andel finansiering från USA (65 procent). Omfattande avbrott i humanitär verksamhet rapporteras till följd av frysningen. FN:s livsmedelsprogram WFP rapporterar att 200 000 personer befinner sig i IPC fas 4 och 20 000 internflyktingar står utan planerade matransoner under februari och mars, medan akut matbistånd i form av kontantöverföringar till ytterligare 285 000 personer i IPC 4 uteblir. Därtill kommer 12 000 barn under två år samt 14 000 gravida och ammande kvinnor inte att få tillgång till planerade näringstillskott. Avbrott sker i flygtransporter, sjötransporter och vägtransporter samt lagring och logistisk samordning för humanitära aktörer i hela landet. Samtidigt eskalerar den humanitära krisen, där den totala dödligheten under de första åtta månaderna av 2024 var mer än dubbelt så hög som under 2023.
Palestina
I Palestina har USA stått för en relativt lägre andel av finansieringen av den FN-ledda responsen under 2024 (29 procent). Dock är de krisdrabbade människorna i Gaza bland de mest sårbara inför eventuella ytterligare avbrott i livräddande humanitärt stöd. Svältkatastrofen som var på väg att bryta ut har för stunden avvärjts, men nödlägesnivåer av livsmedelsosäkerhet kvarstår över hela Gazaremsan. Akut undernäring drivs av extremt allvarliga brister inom vatten, sanitet och hygien, hög sjukdomsförekomst och stora brister inom hälsosektorn. Trots att biståndet som når Gaza har ökat avsevärt sedan eldupphöret trädde i kraft, kvarstår akuta behov. Befolkningen är i hög grad beroende av bistånd då försörjningsmöjligheterna i stort sett har kollapsat och nästan hela befolkningen har förlorat sina hem.