Den 24 januari i år, bara fyra dagar efter att Donald Trump tillträtt som president, beslutade den amerikanska regeringen att stora delar av landets bistånd skulle frysas. Under en 90-dagarsperiod skulle sedan biståndsmyndigheten The United States Agency for International Development (USAID) och dess arbete utvärderas.
Vilka effekter frysningen kan få, både på kort- och lång sikt, har den humanitära avdelningen inom Sida utrett i en bred konsekvensanalys.
Förödande effekter vid värsta tänkbara scenario
År 2024 stod USA för cirka 42 procent av världens totala humanitära bistånd och 47 procent av den totala finansieringen av FN-samordnade humanitära appeller. Ett totalt stopp skulle därför vara extremt kännbart för det globala biståndet.
Enligt konsekvensanalysen kan följderna på lång sikt bli förödande, särskilt när det gäller människors tillgång till tryggad livsmedelsförsörjning, rent vatten och grundläggande hälsovård och utbildning.
Frysningen av USAID:s bistånd kommer att slå hårdast mot människor i de allra värst krisdrabbade länderna och regionerna. Dessa platser präglas av stora flyktingströmmar, bristfällig mat- och vattentillgång samt sjukdomsutbrott, såsom kolera, vilket ytterligare belastar en redan ansträngd sjukvård.
Kombinationen av en stor andel amerikansk finansiering och eskalerande humanitära behov i länder som Sudan, DR Kongo, Sydsudan, Haiti och Palestina gör dessa kriser särskilt svåra.
Om det amerikanska humanitära biståndet inte återupptas, kan 34 miljoner människor i de 25 allvarligaste kriserna bli utan livsavgörande humanitärt stöd.
För Sida är det av högsta prioritet att vi fortsätter enligt plan och genomför den årliga fördelningen av humanitära medel för 2025.
Osäkerhet tvingar organisationer att säga upp personal
En av osäkerhetsfaktorerna kring USAID och dess framtida verksamhet är den svårtolkade kommunikationen kring omfattningen av frysningen och vilka de undantagen från biståndsstoppet är. Denna osäkerhet tvingar hjälporganisationer som fått stöd av USAID att säga upp personal och avbryta eller avsluta program.
– Otydligheten gör att många organisationer febrilt försöker förstå hur deras verksamhet påverkas. De får motstridig information från amerikanska myndigheter och undantagen har kommunicerats sporadiskt. Dessutom har det varit svårt att få kontakt med myndigheterna. Osäkerheten gör att många tvingas pausa sitt arbete, säger Jakob Wernerman, chef för Sidas humanitära avdelning.
Hur kommer Sida agera?
Det är ännu för tidigt att säga vilka konsekvenser frysningen kan få för svenskt bistånd. Alla Sidas centrala operativa humanitära partner har en diversifierad givarbas och förväntas därmed kunna fortsätta sin verksamhet även utan amerikansk finansiering.
– Neddragningarna av USA:s bistånd kommer påverka möjligheterna att stötta människor som är i behov av humanitärt stöd. Sidas högsta prioritet att fortsätta enligt plan och genomföra den första fördelningen av humanitära medel för 2025. Vi undersöker även möjligheterna att ge särskilt stöd för att stärka det humanitära systemet och omfördela resurser för att ytterligare stärka det livräddande arbetet i prioriterade och särskilt utsatta områden, säger Jakob Wernerman.
Just nu pågår arbetet med att fatta beslut om och betala ut finansiering till 18 stora partnerorganisationer för arbete i 30 av världens svåraste humanitära kriser. Hittills under 2025 har beslut fattats om stöd på drygt 1,8 miljarder kronor. Sida planerar att fatta beslut om ytterligare 1.8 miljarder kronor i humanitära stöd innan slutet av mars.
Sveriges mervärde inom det humanitära systemet är att vara en principfast, pålitlig, förutsägbar och flexibel givare. Sverige har en central roll i att samordna givare i det förändrade humanitära landskapet. Samordning är centralt för att dela analyser och föra diskussioner om principfast prioritering där de kriser där människor har störst behov prioriteras samt fortsatt effektivisering av humanitära stödet.
Vilka sektorer kan drabbas hårdast?
Även om ett antal sektorer undantas från frysningen kommer andra att drabbas hårt enligt konsekvensanalysen. Flera sektorer som kan vara helt livsavgörande omfattas inte av undantagen. Dessa inkluderar aktiviteter inom vatten, sanitet (toaletter, avlopp och avfallshantering) och hygien, humanitära utbildningsprogram samt kontantstöd.
Sexuell och reproduktiv hälsa (SRHR) kommer att påverkas särskilt hårt av frysningen.
Sexuell och reproduktiv hälsa (SRHR) kommer att påverkas särskilt hårt av frysningen. Kliniker för förlossningsvård, tillgång till preventivmedel, och arbete för att förebygga sexuellt och könsrelaterat våld omfattas inte av undantagen.
Det är även oklart om till exempel arbete med särskilt skydd av utsatta grupper är i riskzonen. För närvarande beräknas 30-35 procent av finansieringen av skydd ha stoppats, i vissa områden är siffran så hög som 70 procent.
Frysningen slår hårdast mot mindre organisationer
Hur hårt biståndsorganisationer påverkas beror i hög utsträckning på deras storlek, hur stor andel av deras finansiering som kommer från USAID och var de är verksamma.
Frysningen kommer slå hårdast mot mindre lokala organisationer. Nästan alla biståndsorganisationer kommer att behöva anpassa sig till de förändrade förutsättningarna.
År 2023 stod det amerikanska biståndet för 10-40 procent av finansieringen till olika FN-organ.