Allt fler, över 320 miljoner människor, behöver humanitärt bistånd. Det beror på att konflikter förvärras och pågår längre, och extremväder samt naturkatastrofer är vanligare och mer omfattande. Det leder till hunger och tvingar människor att fly. Sidas humanitära bistånd räddar liv och lindrar nöd och prioriterar de människor som behöver det mest.
Miljontals människor lever i konfliktområden. Våldet i Gaza, Myanmar och Sudan gör att antalet civila dödsoffer under 2023 var det högsta sedan folkmordet i Rwanda för trettio år sedan. Sexuellt våld, kidnappningar, tvångsrekryteringar till väpnade grupper och andra övergrepp är vanligt i många konflikter. Restriktioner och hinder gör det svårt för hjälporganisationer att nå de människor som är mest nödställda.
Extremväder och naturkatastrofer är vanligare och mer omfattande på grund av klimatförändringarna. Människor som lever i fattigdom och utsatthet drabbas allra mest. Det leder till att människor tvingas fly, har svårare att äta sig mätta och ha tillgång till rent vatten. Möjligheten att försörja sig begränsas.
För 258 miljoner människor i 58 länder bedöms tillgången till mat vara akut. FN varnar för att situationen kommer förvärras särskilt snabbt i länder som Burkina Faso, Mali, Palestina, Sudan och Sydsudan till följd av väpnade konflikter och extremväder.
108 miljoner människor i världen är på flykt från konflikter, våld, förföljelse och kränkningar av mänskliga rättigheter. Två av tre är på flykt i sitt eget land och 40 procent är barn under 18 år. Mer än hälften av de människor som har flytt över gränser kommer från tre länder: Syrien, Ukraina och Afghanistan.
Det svenska humanitära stödet fokuserar på att skydda de människor som är mest sårbara och är i störst behov av stöd. Målet är att rädda liv och skydda människor från våld och övergrepp. Det humanitära stödet ger människor tillgång till mat, rent vatten, tillfälliga boenden, sjukvård, skydd och sanitet (toaletter, avlopp och avfallshantering).
Myndigheter har återställt infrastruktur för vatten och elektricitet efter Rysslands fullskaliga invasion genom stöd från våra partners. Sida har bidragit till att miljontals människor i Ukraina har fått tillgång till vatten och el. Nära frontlinjerna har flera av våra partners gett nödställda människor grundläggande förnödenheter och kontantstöd för att kunna köpa det allra nödvändigaste.
Sida bidrog till att minimera risken för smittspridning och dödsfall när kolera bröt ut i bland annat Libanon, Somalia och Syrien.
Det gjordes genom stöd till hälsokliniker och mobila sjukvårdsteam som behandlade undernärda barn och mödrar och försåg dem med näringstillskott, sjukvård, vaccin, mat- och kontantstöd samt rent vatten och sanitetsprodukter.
Sida stödjer flera organisationer på plats i Ukraina som stöttar med kontantbidrag, mat och vatten, tak över huvudet och el. Nästan 18 miljoner människor är i behov av humanitärt stöd i Ukraina. Nu växer oron inför vintern 2022-23.
DR Kongo är ett av världens mest konfliktfyllda länder. Här har Sida med en kombination av humanitärt bistånd, fredsbevarande insatser och långsiktigt utvecklingssamarbete skapat hållbar förändring för människor och hela samhällen. José Muadi, en av tusentals kvinnor som fallit offer för sexuellt våld, har nu fått framtidshopp. ”Drömmen är att öppna en egen verkstad”.
Sidas bidrog till att våra humanitära partners nådde mer än 128 miljoner människor med humanitärt stöd och skydd under 2023.
Svenskt humanitärt bistånd ska rädda liv och lindra nöd. Det ska upprätthålla mänsklig värdighet och skydda människor som drabbas av väpnad konflikt, naturkatastrofer och andra katastrofliknande händelser. Pengarna fördelas utifrån människors behov och går till dem som behöver det allra mest.
Sida stödjer 17 strategiska organisationer som genomför det humanitära biståndet. Det är organisationer i civilsamhället, internationella rödakorskommittén (ICRC) och multilaterala organisationer som FN:s barnrättsorganisation (Unicef) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
De är världens ledande humanitära organisationer som alla arbetar i nära samarbete med organisationer i de länder och regioner som är i kris. Vi stödjer även organisationer som arbetar för att förbättra och stärka det humanitära systemet.
Allt humanitärt arbete har ett jämställdhetsperspektiv och tar hänsyn till utsatta människors olika behov och förutsättningar. Det följer FN:s humanitära principer om medmänsklighet, neutralitet, oberoende och opartiskhet.
I det humanitära arbetet ingår att ge människor som befinner sig i ett akut tillstånd tillgång till; mat, näringstillskott till undernärda barn, husrum, vård, vatten och sanitet (toaletter, avlopp och avfallshantering). Det ger skydd och stöd till utsatta människor. Det kan handla om att evakuera människor från krigszoner, skydda och stötta barn som blivit tvångsrekryterade till väpnade grupper, blivit utsatta för tvångsäktenskap i tidig ålder eller att stödja och skydda dem som har blivit utsatta för sexuellt och könsbaserat våld.
Riskerna för människors säkerhet fortsätter att öka. Över 100 miljoner människor är på flykt från sina hem, ofta på grund av utdragna och förvärrade konflikter och brist på mat. Aldrig tidigare har så många människor lidit av hunger.
I flera kriser är våld mot civila en del av krigsföringen, vilket bryter mot internationell humanitär rätt och orsakar ett enormt mänskligt lidande.
Många krigs- och katastrofdrabbade länder har en svår ekonomisk situation, vilket orsakar fattigdom, hunger och sjukdom och förvärrar människors tillgång till grundläggande tjänster, såsom rent vatten och sjukvård. Risken för våld, hot och tvång ökar.
Här är några exempel på organisationer som Sida stödjer inom detta område:
Flera av Sidas humanitära partners arbetar med skydda människor som är drabbade av konflikt. Ett exempel är International Rescue Committee (IRC) som arbetar i flera av världens svåraste kriser. De skapar bland annat grupper för kvinnor och flickor där de tillsammans kan bearbeta sexuellt och könsrelaterat våld och hitta strategier för att skydda sig mot övergrepp.
I Palestina fokuserar vi på att skydda de mest sårbara människorna, de som är i störst behov av stöd. Målet är att rädda liv och skydda Gaza-borna från det extrema våldet och den mycket svåra hungersnöd som uppstått på grund av våldet och den utbredda bristen på rent vatten och mat. Vi ger människor tillgång till mat, rent vatten, sjukvård, tillfälliga boenden, skydd och sanitetslösningar (toaletter, avlopp och avfallshantering)
De risker som inrapporteras mest av det humanitära organisationerna är sexuellt och könsrelaterat våld, attacker mot civila och risker kopplade till att tvingas på flykt. Människors behov av skydd på grund av diskriminering, tvångsrekrytering till väpnade grupper och tvångsäktenskap har ökat under åren.
I flera konflikter, som exempelvis i Ukraina, Sudan och Gaza, sker regelbundet attacker mot hälsokliniker och sjukhus, skolor och annan civil infrastruktur.
Norwegian Refugee Council (NRC) har en nyckelroll i det humanitära systemet för att hjälpa människor i behov av skydd.
Det humanitära systemet är ett nätverk av organisationer och institutioner som arbetar humanitärt i krisdrabbade länder och regioner.
Varje år analyserar de människors humanitära behov och planerar det humanitära biståndet. De fastställer hur många människor som behöver hjälp, hur allvarlig krisen är och hur systemet ska samordnas för att möta människors behov.
Deras analysprocess kritiseras av givare och andra för bristande transparens och för att den inte är jämförbar mellan länder och kriser. Kritiker menar också att det humanitära systemet inte kan avgöra var människorna med de största humanitära behoven befinner sig inom varje kris.
Sida stödjer därför arbetet för att förbättra det humanitära systemet. Här är ett exempel:
Sedan 2019 har Joint Intersectoral Analysis Framework (JIAF) JIAF arbetat med att ta fram ett nytt ramverk och metodmaterial för att förbättra det humanitära systemets globala behovsanalyser. Arbetet finansieras bland annat av Sida.
Ramverket och metoder, JIAF 2.0, började användas 2023 och partnerorganisationer som arbetar med humanitärt stöd menar att det har ökat insynen och enhetligheten i bedömningen av humanitära behov inför 2024.
För att nå krisdrabbade människor i svåråtkomliga områden måste organisationerna förhandla om tillträde, genomföra säkerhetsbedömningar och samarbeta med lokala organisationer och samhällen.
Under de senaste åren har det blivit svårare för humanitära organisationer att få säkert, obehindrat och kontinuerligt humanitärt tillträde.
Vi prioriterar tillträde till svårtillgängliga områden i samarbetet och dialogen med våra humanitära partners. I svårtillgängliga kriser stärker vi stödet till de som har möjlighet att nå ut med tillräckligt stöd till de mest behövande.
Här är några exempel på organisationer som Sida stödjer:
Vi ger särskilt stöd till våra strategiska partnerorganisationer för att bygga upp deras kapacitet att nå ut i de mest komplexa miljöerna. Vi stärker även den samlade kapaciteten i det humanitära systemet för att identifiera och övervinna hinder för tillgång.
INSO (International NGO Safety Organisation) tillhandahåller utbildning, säkerhetsanalyser och råd om hur man kan minimera riskerna i länder och områden där vi ger humanitärt bistånd.
FN:s flygservice för humanitärt stöd, UN Humanitarian Air Service (UNHAS) möjliggör tillträde i områden där den humanitära verksamheten är beroende av flygtransporter.
Sidas humanitära arbete styrs av regeringens strategi. Utifrån denna strategi utformar och fördelar Sida det humanitära stödet i en årlig allokeringsprocess. I denna process bestäms hur pengarna ska fördelas mellan de humanitära kriserna i världen.
Pengarna fördelas utifrån en global analys av människors behov och hur situationen ser ut i länderna och regionerna. Vi tittar också på hur mycket pengar som det humanitära samfundet går in med i varje kris och vilken möjlighet landet som är i kris har att hjälpa människor i behov av stöd. Analyserna är opartiska och vägleds av de humanitära principerna.
Det innebär att de länder där en stor andel av världens människor med allvarliga humanitära behov lever och där möjligheten att hjälpa människor är relativt låg, får mer pengar.
För varje kris identifierar Sida vilka humanitära organisationer som bäst kan stödja de människor som är mest drabbade av krisen.
Majoriteten av pengarna går till organisationer redan arbetar i landet eller regionen. Pengarna är inte öronmärkta utan kan användas där de behövs allra mest. På så vis kan stödet anpassas utifrån hur människors behov och om situationen snabbt förändras.
Eftersom kriser och katastrofer kan inträffa och förvärras under hela året kompletteras det årliga humanitära anslaget med flexibla pengar som kan fördelas under hela året. De flesta av organisationerna som vi samarbetar med har tillgång till flexibla pengar genom Sidas Rapid Response Mechanism (RRM).
Pengarna är inte öronmärkta för någon specifik humanitär kris, utan kan snabbt användas för att hjälpa de människor som behöver det mest – när det uppstår en nödsituation eller när människors situation snabbt förvärras.
Under 2023 fördelade Sida ca 862 MSEK till CSO partners, MSB och multilaterala partners som FN och ICRC genom den snabbfinansieringsmekanismen vid plötsligt uppkomna och förvärrade kriser. Detta resulterade till över 100 RRM insatser i över 36 länder
Krisanalyserna uppdateras två gånger om året, senast i september 2024:
Inom ramen för de 4,3 miljarder kronor, ingår stöd på 815 miljoner kronor till oförutsedda händelser.
Det humanitära stödet styrs av regeringens strategi.
Uppdaterad: 9 september 2024
Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet