Demokratiska republiken Kongo är trots rika naturtillgångar ett av världens fattigaste länder, och är präglat av decennier av väpnad konflikt. Sidas arbete fokuserar på några av grundorsakerna till konflikterna och utvecklingshindren. Kvinnors rättigheter är en svensk profilfråga. Sida ger också humanitärt stöd till de människor som har det svårast.
Sidas bistånd i Demokratiska republiken Kongo 2021
Totalt bistånd 960779682 SEK, Långsiktigt utvecklingssamarbete 567730265 SEK, Humanitärt stöd 393049417 SEK.
Totalt bistånd
960.8 mnkr
Långsiktigt utvecklingssamarbete
567.7 mnkr
Humanitärt stöd
393 mnkr
Viktiga temaområden i Demokratiska republiken Kongo
av alla barn gick ut mellanstadiet år 2018. År 2002 var det endast 42%.¹
Barnadödligheten har minskat
Antalet barn som dör innan de fyllt fem år har sjunkit från 161 per 1000 levande födslar år 2000 till 85 barn år 2019.2
Jämställdhetsreformer har införts
DRK har genomfört flera jämställdhetsreformer, bland annat gällande föräldraledighet och pension.3 Den ekonomiska och rättsliga jämställdheten (att kvinnor och män behandlas lika inför lagen) har fortsatt öka efter år 2019, från 70 till 79 i Världsbankens index.4
Många utmaningar kvarstår
Ett av världens fattigaste länder
Drygt tre fjärdedelar av befolkningen lever i extrem fattigdom på under 1,90 US dollar om dagen, vilket gör landet till ett av världens fattigaste. DRK låg 2020 på plats 175 av 189 länder i FN:s index för mänsklig utveckling.5
Skör demokratisk utveckling
Den demokratiska utvecklingen har de senaste åren förbättrats något efter en negativ period mellan 2015 och valet 2018. Efter det första fredliga maktskiftet i landets historia 2018 finns bättre förutsättningar för reformer. Situationen är dock skör och mänskliga rättigheter kränks ofta. DR Kongo är alltjämt en icke-fungerande demokrati som rankas bland de minst demokratiska länderna i världen.6
Ojämställt samhälle
DRK är ett av de minst jämställda länderna i världen – i Gender Gap Report 2021 kom landet på plats 151 av 153 länder.7 Många kvinnor och flickor utsätts för konsbaserat våld.
Provinsen Tanganyika är hårt drabbad av konflikter om naturresurser. Samtidigt drar kvinnorna ett stort lass när det gäller både hushållsarbete och matförsörjning. Tack vare ett projekt stöttat av Sida har konflikterna minskat och jämställdheten ökat markant. Sociala klubbar är en av hemligheterna.
I stora delar av Demokratiska republiken Kongo saknas hälsovård. Samtidigt brottas landet med återkommande epidemier av kolera, mässling och ebola, och mödradödligheten är bland de högsta i världen. Nu organiserar sig människor på lokal nivå för att förbättra vården.
Två sorters bistånd i Demokratiska republiken Kongo
I Demokratiska republiken Kongo bedriver Sida utvecklingssamarbete som bidrar långsiktigt till landets utveckling. Vi ger också humanitärt stöd för att rädda liv och lindra nöd i akuta situationer.
Demokratiska republiken Kongo (DRK) är ett av världens rikaste länder i såväl naturtillgångar som odlingsbar jord. Trots detta hör den kongolesiska befolkningen till världens fattigaste. Landet är präglat av konflikt, korruption och ett politiskt styre som förtrycker oliktänkande. Många väpnade konflikter pågår mellan olika väpnade grupper och DRK:s armé.
Den globala ekonomiska nedgången och landets åtgärder mot covid-19 har försämrat den allmänna ekonomiska situationen. Inflationen och matpriserna har stigit och fattigdomen riskerar att öka.
I slutet av 2018 hölls ett presidentval som trots anklagelser om valfusk ledde till DRK:s första fredliga maktskifte. Regeringen har försökt införa reformer för att öka välståndet, men har ännu inte lyckats genomföra dessa i någon större utsträckning.
Demokrati, rättsstatens principer och jämställdhet
Det kongolesiska styret är auktoritärt och kränkningar mot människors rättigheter, främst politiska fri- och rättigheter, sker regelbundet. Efter maktskiftet 2019 har situationen förbättrats något, men covid-19-pandemin har till viss del vänt den positiva trenden. Rättssystemet är fortsatt svagt och politiserat och korruptionen är utbredd. Våld mot kvinnor är omfattande i hela DRK.
Fler unga och kvinnor ska delta i politiken
Människorättsförsvarare riskerar förföljelse och frihetsberövande i DRK. Trots vissa förbättringar så utsätts också civilsamhällesorganisationer för påtryckningar. Diakonia och flera lokala partner arbetar för att stärka civilsamhällets förmåga att bidra till det demokratiska systemet, öka respekten för mänskliga rättigheter och öka ungas och kvinnors politiska deltagande.
Kvinnor har liten möjlighet att göra sina röster hörda och bestämma över sina egna liv i DRK. International Alert och Norwegian Refugee Council arbetar för att öka kvinnors representation i samhällets institutioner och stärka kvinnors ekonomiska, politiska och sociala egenmakt, bland annat genom att ge dem möjlighet att starta företag, lära sig läsa och lära sig yrken som bilmekaniker eller motorcykeltaxichaufför.
Provinsen Tanganyika är hårt drabbad av konflikter om naturresurser. Samtidigt drar kvinnorna ett stort lass när det gäller försörjningen. Sida stöttar ett projekt som ska öka jordbrukares möjlighet till hållbar produktion och försörjning, till exempel genom utbildning i bättre odlingsmetoder och i marknadsengagemang. En del av projektet är de sociala så kallade Dimitraklubbarna, som har ökat både jämställdheten och graden av självförsörjning.
Miljö, klimat och bättre utnyttjande av naturresurser
DRK har enorma naturtillgångar. Landet är rikt på naturlig skog, mineraler, vilda djur och odlingsbar mark. DRK:s regnskog är del i Kongobäckenet som är världens näst största regnskog efter Amazonas. Drygt hälften av landets yta består av skog, men avskogningen är hög.8 Det hotar den biologiska mångfalden och bidrar till klimatförändringen, eftersom träd binder koldioxid och producerar syre. Dessutom hotar avskogningen människors försörjning. En majoritet av befolkningen i DRK är beroende av lantbruk för sin försörjning och nästan all energi som konsumeras kommer från trä och träkol. Mineraler från DRK är också viktiga för hela världsekonomin. Ett exempel är att landet bedöms ha mer än hälften av världens kobolt, ett grundämne som används vid tillverkning av moderna batterier.
Hållbart skogsbruk
FAO och WWF driver projektet PiREDD i provinsen Equateur i DRK. Projektet är delfinansierat av Sverige tillsammans med fonden CAFI via nationella REDD-fonden, FONAREDD i DR Kongo. Programmet engagerar invånarna i hållbart skogsbruk, vilket också bidrar till nya, hållbara försörjningsmöjligheter. Det fokuserar även på att stärka människors landrättigheter.
Kunskapen om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är låg, särskilt på landsbygden. Tillgången till vård och preventivmedel brister. Barnäktenskap är vanligt och nästan var fjärde tonårsflicka har fött barn innan hon fyllt 18 år.9
Mödra- och barnavård
I DRK dör 473 av 100 000 kvinnor i samband med graviditet eller förlossning.10 Unicef och den nationella organisationen SANRU arbetar för att förbättra landets mödra- och barnavård, samt utbildar barnmorskor i att identifiera och ge vård till våldtäktsoffer.
Endast en av fyra kvinnor som inte vill bli gravida har tillgång till moderna preventivmedel, och kunskapen om exempelvis hiv/aids är mycket låg visar siffror från UNFPA. UNFPA och DKT International arbetar för att säkerställa människors sexuella och reproduktiva hälsa, med särskilt fokus på unga. Organisationerna utbildar vårdpersonal. De informerar också unga om könsbaserat våld och om sexuell och reproduktiv hälsa samt ser till att vårdinrättningar kan erbjuda preventivmedel.
Mest konflikthärjade är landets östra delar. Antalet beväpnade grupper beräknas uppgå till minst 140 stycken. Den nationella militären och polisen står för större delen av alla kränkningarna av de mänskliga rättigheterna.
Strategi för säkerhet och stabilisering
FN:s fredsbevarande styrka MONUSCO har varit på plats i DRK med fredsbevarande trupper i över 20 år. Sida stödjer genomförandet av en internationell strategi för säkerhet och stabilisering (ISSSS) i DRK. MONUSCO:s webbplats
Återintegrering av barn som varit med i väpnade grupper
Rekrytering av barnsoldater till den kongolesiska armén har minskat, men de väpnade gruppernas rekrytering av barn har istället ökat. Unicef arbetar med att återintegrera vuxna och barn som tidigare varit delaktiga i väpnande grupper, bland annat genom att utbilda i fredlig konfliktlösning, få barn att börja i skolan och genom kontantstöd till sårbara hushåll.
Konflikterna i Demokratiska republiken Kongo har lett till att landet har det största antalet internflyktingar av alla afrikanska länder. I början av 2022 fanns 5,5 miljoner internflyktingar, varav 1,2 miljoner hade tvingats på flykt det senaste året.1
Konflikterna närs av kronisk fattigdom, konkurrens om mark och resurser, brist på samhällstjänster och etniska konflikter. Nära 70 procent av befolkningen lever på landsbygden under svåra förhållanden.2 Ofta är de avstängda från att ta sig till lokala marknader på grund av dålig infrastruktur.
Återkommande sjukdomsutbrott plågar landet. I oktober 2021 bröt ebola återigen ut i den nordöstra delen. Mässling förekommer ofta och malaria är den främsta orsaken till sjukdom och död.
Svag styrning, brist på infrastruktur och kronisk underutveckling leder till extrem fattigdom och bristande tillgång till samhällstjänster. Omkring 27 miljoner människor lever med svår och akut matbrist. Det är de högsta nivåerna som någonsin uppmätts globalt och betyder att motsvarande 30 procent av befolkningen går hungriga. 45 procent av dödsfallen bland barn under fem år kan kopplas till undernäring.3
Könsrelaterat våld i konfliktområden ökar. Mellan januari och september 2021 rapporterades mer än 74 000 fall.4 Kvinnor och flickor tar sin tillflykt till prostitution eller tidiga äktenskap för att överleva.
Så stödjer Sida Demokratiska Republiken Kongo
Sidas stöd fokuserar på skydd, mattillgång och att få bukt med undernäring. Det riktar sig till de människor som är värst drabbade. Flyktingar och internflyktingar är viktiga målgrupper, liksom de samhällen som tar emot dem. Eftersom kriserna i landet har pågått länge, strävar vi efter att stötta humanitära projekt som samtidigt ökar samhällets och människors motståndskraft. Här är några av de organisationer vi stödjer.
Stöd för internflyktingar
Norska Flyktingrådet (NRC) samt FN:s flyktingorgan (UNHCR) tillgodoser akuta behov som till exempel tillgång till vatten, sanitet, boende samt psykosocialt stöd för internflyktingar.
Internationella Rödakorskommittén (ICRC) är en av de viktigaste internationella organisationerna för skydd och säkerhet. ICRC arbetar för att internationell humanitär rätt upprätthålls i behandlingen av civilbefolkning och fångar. ICRC hjälper dem som drabbas negativt av konflikter och våld att överleva och bli självförsörjande.
Humanitära landfonder, eller Country-Based Pooled Funds (CBPF), koordineras av FN:s kontor för humanitära frågor (UNOCHA) och stödjer lokala och internationella organisationers akuta insatser. Genom att finansiera lokala initiativ kan fonden på ett flexibelt och förebyggande sätt stärka samhällens egen motståndskraft.
I samarbete med World Food Programme (WFP) och Action Against Hunger (AAH) får personer i provinserna Ituri, Norra Kivu och Equator mat och behandling mot undernäring. WFP arbetar även för att stärka befolkningens egen motståndskraft.
FN:s barnfond Unicef spelar en viktig roll genom sitt fokus på barn, sin förmåga att agera snabbt, höga närvaro och samarbete med lokala organisationer. Unicef arbetar med att skydda barn mot våld och utnyttjande, ge mat och näring, vatten, sanitet och hygien och ge tillgång till utbildning. Unicef samarbetar också med FN:s migrationsorganisation IOM med att integrera internflyktingar i lokalsamhällen.
Sverige har i snitt stöttat Demokratiska republiken Kongo med över 300 miljoner kronor per år i humanitärt bistånd de senaste tre åren. Stödet utgår från en årlig krisanalys.