
Berättelser om biståndet
Afrobarometer avslöjar attityder i afrikanska länder
Vad tycker människor i Kenya och Sudan om jämställdhet och globalisering? Hur upplever de fattigdomen i sitt land? Genom intervjuer på plats ger företaget Afrobarometer sedan mer än tjugo år unika inblickar i vad människor i ett fyrtiotal afrikanska länder tänker och känner om viktiga samhällsfrågor. Rapporterna är en guldgruva för opinionsbildare och beslutsfattare.

Joseph Asunka
Foto: Elin Dunås
Opinionsundersökningar är viktiga och flitigt använda verktyg för opinionsbildare och beslutsfattare. Men medan undersökningarna i Sverige oftast görs med hjälp av telefonsamtal, webbpaneler eller brev, är det ett rejält fältarbete när Afrobarometer ska ta reda på vad människor i Afrika tycker och tänker.
– Vår personal åker ut i städer och byar och intervjuar människor. Först försöker vi få tag på byledaren för att få tillåtelse att göra intervjuer, berättar Joseph Asunka, som är chef för Afrobarometer.
De är alltid minst fyra som intervjuar. De utgår från byns centrum och delar upp sig efter de olika väderstrecken. De går från hus till hus och ser till att de som intervjuas blir representativa för samhället när det gäller kön, ålder etcetera. Alla som intervjuas måste vara minst 18 år. För att få en jämn könsfördelning alternerar de mellan män och kvinnor från ett hushåll till ett annat.
– Om det bara bor kvinnor i två hus i rad, vilket händer, rättar vi till det genom att intervjua två män i följd därefter.

Joseph Asunka
Foto: Elin Dunås
Intervjun tar en till en och en halv timme men ibland vill de att vi stannar och pratar mer, en del vill till och med bjuda på mat.
Afrobarometer
Exempel på vad som görs
Några framsteg
Alla har jobbat i fält
Alla länder delas in i uppräkningsområden med vart och ett 150 – 200 hushåll. Det betyder att ett land med fyra miljoner vuxna kan ha över 20 000 områden. Så man förstår att det är ett digert arbete att samla in alla svar.
– Intervjun tar en till en och en halv timme men ibland vill de att vi stannar och pratar mer, en del vill till och med bjuda på mat. Vi försöker förklara att vi inte hinner äta, men ibland har de redan lagat maten. Då stannar vi och äter för det vore respektlöst att tacka nej, säger Joseph Asunka och ler.
Innan Joseph var klar med sina universitetsstudier i statsvetenskap jobbade han som dataansvarig på Afrobarometer i fyra år. Han övervakade arbetet i fält och gjorde en del intervjuer.

Intervjudags
Afrobarometer genomför intervjuer i ett 40-tal länder. Här pågår förberedelser inför intervjuer i Namibia. Under de skarpa intervjuerna tas inga foton eftersom alla som deltar garanteras anonymitet. Foto: Afrobarometer
– Alla vi som jobbar på Afrobarometer har gjort det här fältarbetet. Jag jobbade över hela Västafrika, i Ghana kunde jag göra intervjuer eftersom jag är från Ghana själv och talar ett av de lokala språken.
Det är också i Ghanas huvudstad Accra som Afrobarometer har sitt huvudkontor. Det finns även regionala kontor i Kapstaden i Sydafrika och i Nairobi i Kenya.
Sida bidrar
Sedan starten 1999 har Afrobarometer genomfört åtta stora intervjusvep över Afrika. I första omgången täcktes tolv länder. Förra omgångens tema var demokrati och samhällsstyrning, social sammanhållning och covid-19 och den genomfördes i 34 länder. Arbetet finansieras av Sida och andra finansiärer från hela världen. Just nu pågår den nionde undersökningen i upp till 40 länder.
Alla svar sammanställs och läggs ut på nätet i både samlade och landspecifika rapporter, fria att ladda ned och använda för den som är nyfiken på attityder och erfarenheter i afrikanska länder. Afrobarometers analytiker tar också fram mer ämnesspecifika rapporter.
Exempel på ämnen som undersökts sedan starten är ekonomi, demokrati, jämställdhet, korruption, politisk delaktighet och delaktighet i samhället. Några av många teman som är på gång just nu är globalisering/Kina i Afrika, barnvälfärd och en öppen, transparent regering.
Vissa regeringar är obekväma
Alla regeringar är inte bekväma med det som Afrobarometer gör.
– Det är känsliga frågor vi ställer. I vissa länder är den politiska atmosfären sådan att folk inte vill tala öppet om vad de tycker, säger Joseph Asunka.
Arbetet försvåras också av andra orsaker. Ibland bryter det ut konflikter med extrema våldsamheter i ett land, då kan det bli så farligt att intervjuandet där måste avbrytas. Etiopien är ett aktuellt exempel där intervjuarbetet har fått pausas. Arbetet kan också vara svårt på grund av naturkatastrofer, som till exempel med översvämningarna i Mocambique. Krig och naturkatastrofer har dock inte varit de största hindren för arbetet. Covid-19-pandemin förändrade allt.
– När vi inte kunde göra intervjuer ansikte mot ansikte blev det omöjligt, vi fick stoppa alltihop i ett halvår. Sedan lättade restriktionerna och vi kunde ta upp intervjuerna igen, berättar Joseph.
En annan stor utmaning är att så mycket tid går åt till att leta finansiering.
Stor skillnad mellan länder
Er undersökning från 2019 – 2021 visar att 68 procent i snitt i de undersökta länderna stödjer demokrati, är inte det en låg siffra?
– Det kan tyckas lågt, ja, men när vi ställer andra frågor kring demokrati blir svaren lite annorlunda. 82 procent vill inte ha en envåldshärskare och 74 procent vill inte styras av militären, berättar Joseph Asunka.
Inställningen skiljer sig också stort mellan länderna. I ena änden finns Etiopien och Senegal med runt 90 procent stöd för demokrati och i den andra Angola och Sydafrika med 40 procent eller strax därunder. Även Mocambique och Eswatini (tidigare Swaziland) ligger under 50 procents stöd för demokrati.
– Det är första gången sedan vi började mätningarna 1999 som mindre än hälften stödjer demokrati i Sydafrika! Angola är ett specialfall, många där svarade att de inte riktigt visste när vi frågade om de stödjer demokrati, förklarar Joseph Asunka.
Undersökningen visar också att 52 procent är missnöjda med hur demokratin fungerar i deras land, en ökning med 8 procentenheter sedan 2011. Det kan ge en fingervisning om varför stödet för demokrati ibland är lågt.
Hur står det till med de globala målen?
Afrobarometer ställer också frågor direkt kopplade till de globala målen för hållbar utveckling. Tolv av de 17 målen täcks av undersökningarna. När det gäller mål ett, ”Ingen fattigdom”, har de sett att människors upplevda fattigdom ökade redan före covid-19-pandemin. Pandemin blev sedan en ytterligare skjuts i fel riktning.
Ett nedslag i Kenya visar att hälften av målen som undersöktes har gått i fel riktning. Det gäller fattigdom, hunger, hälsa och välbefinnande, rent vatten och sanitet för alla, och anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Bara hållbar energi för alla och bekämpa klimatförändringarna, går i rätt riktning. Resultaten varierar mellan länderna.
Varför gör ni inte era undersökningar i alla afrikanska länder?
– Om de politiska förhållandena tillåter och vi har tillräcklig finansiering vill vi gärna expandera till fler länder än 40. Demokratiska Republiken Kongo vore väldigt intressant. Det är en dröm att kunna undersöka alla 54 länder, avslutar Joseph Asunka.
68 %
i de undersökta länderna stödjer demokrati - 62 procent tycker det är viktigare att kunna ställa styrande till svars än att ha snabba beslut.
66 %
tycker att kvinnor ska ha rätt att vara politiska ledare.
38 %
anser att regeringen hanterar landets ekonomi väl - 45 procent lider av matbrist.