Globe Family Women Network Infrastructure Environment Employment Democracy Agriculture food security Water Sexual reproductive rights Peaceful inclusive societies Migration development Education science Energy Gender equality Environmental climate Health Including economic development Human rights

Upprättelse för våldtäktsdrabbade tack vare Sidas stöd

36 kvinnor från urfolket Maya Achí som utsattes för sexuella övergrepp under inbördeskriget har fått upprättelse tack vare långvarigt stöd från Sida. Den fällande domen mot fem paramilitärer i Guatemala har väckt stor uppmärksamhet runtom i världen och ses som en milstolpe för kvinnors och urfolks rättigheter.

– Att kvinnorna blev trodda under rättegången är ovanligt och viktigt. Det finns en vanlig uppfattning om att kvinnor hittar på och bara är ute efter pengar. När deras vittnesmål togs på allvar och männen dömdes kände de en stor lättnad, säger Lucia Xiloj.

Hon är kvinnornas rättsliga ombud för organisationen Asociación Bufete Jurídico Popular de Rabinal (ABJP) som Sida stöttar via ett program för urfolks rättigheter. Totalt stödjer Sida 17 lokala organisationer som företräder urfolk i Guatemala.

Ceremoni utanför högriskdomstolen

Ceremoni

Efter rättegången firade de 36 kvinnorna med en ceremoni utanför högriskdomstolen, under stor pressbevakning. Foto: Aron Lindblom

Det var under inbördeskriget 1960–1996 som många tusentals övergrepp ägde rum i Guatemala. Sexuellt våld användes som ett krigsvapen, främst mot kvinnor från mayabefolkningen. (Maya är ett av tre urfolk i Guatemala, jämte Garífuna och Xinca.) Armén och de civila självförsvarspatrullerna, kända som PAC, var de främsta förövarna.

Över 200 000 människor dödades av regeringens militärer och paramilitärer och 45 000 försvann. Ursprungsbefolkningen drabbades särskilt hårt. Efter kriget har förövare från regeringsstyrkorna dömts för folkmord mot ursprungsbefolkningen och för brott mot mänskliga rättigheter.

Tio års kamp ledde till våldtäktsdomar

Rättssystemet i Guatemala är svagt och många personer som begått brott under inbördeskriget går vanligtvis fria. Det gör det svårt för kvinnor, urfolk och människor som lever i fattigdom att hävda sina rättigheter.

Övergreppen skedde i de flesta fall inför deras familjer. Samtidigt fördes tusentals män bort eller dödades på plats.

Många människor, särskilt våldtäktsoffer har inte fått upprättelse. Kvinnor utsätts för påtryckningar och hot för att fås att ta tillbaka sina vittnesmål.

De 36 kvinnorna från kommunen Rabinal, norr om Guatemala City, utsattes för grova sexuella övergrepp och våldtäkt under inbördeskriget i början på 80-talet. I dag är de i 50- till 90-årsåldern. Övergreppen skedde i de flesta fall inför deras familjer. Samtidigt fördes tusentals män bort eller dödades på plats.

Det har tagit över tio år av hårt arbete att kunna ställa våldtäktsmännen inför rätta. Hindren har varit många: kvinnorna har hotats för att skrämmas till tystnad och 2018 la en domare ned fallet på grund av bristande bevis. Så småningom lyckades organisationen få en ny domare att öppna upp fallet.

Lucia Xiloj

Hoppfull

Advokat Lucia Xiloj hoppas att fler ska ställas till svars för övergreppen mot de 36 kvinnorna. Foto: Privat

– Den nya domaren hjälpte oss att hitta information som knöt de misstänkta männen till övergreppen. Vi letade i tidningsarkiv, i polisens arkiv och i olika befolkningsregister. Vi upptäckte bland annat att en av männen hade flytt illegalt till USA och blivit utvisad därifrån, berättar Lucia Xiloj.

Att nå den fällande domen var bara ett steg på vägen.

Lucia Xiloj Advokat

Tack vare de nya bevisen kunde fem män åtalas och dömas till vardera trettio års fängelse för brott mot mänskliga rättigheter, i januari 2022. Domen fastställde att våldtäkt användes som ett krigsvapen och hade stöd av staten.

– Det var fler män som var inblandade, men fem av kvinnorna kunde identifiera sina förövare. De kände igen dem, det var män från trakten, förklarar Lucia Xiloj.

Fund for Indigenous Human Rights

Samarbetsorganisation: Oxfam-IBIS och 17 lokala organisationer.
Stöd från Sida: 53 miljoner kronor (2019-2021), 35 miljoner 2022, varav 4,5 miljoner kronor går till Asociación Bufete Jurídico Popular de Rabinal (ABJP).
Period: 2019–2023, stöttade programmet även 2014–2017
Mål med projektet: Att stärka urfolks rättigheter.
Görs i projektet: Ger urfolk juridiskt stöd för att de ska kunna utkräva sina rättigheter enligt lag och internationella avtal, stärker urfolks eget rättssystem, stödjer i konflikthantering.

Trots att bara fem våldtäktsmän dömdes ser kvinnorna det som en gemensam seger.

– Det här är något de har gjort tillsammans, säger Lucia Xiloj.

Våldet har stannat i kroppen

Förutom rättshjälp har alla 36 kvinnor som utsattes fått psykologisk hjälp genom Sidas stöd. De flesta klarade inte av att berätta om sina upplevelser förrän under rättegången och först efter domen kunde de prata fritt om övergreppen. Det har varit viktigt för dem att gå ut offentligt och berätta om det som hänt. En av kvinnorna, Pedrina López, vittnade under rättegången: ”Det gör oss ont, ärligt talat, våldet har stannat i kroppen, jag har fått utstå mycket smärta. Bara våra nära och kära har gett oss styrkan att vara här.”

Förutom traumat från övergreppen har de drabbade kvinnorna även blivit utsatta för omgivningens fördomar.

– Om du blivit våldtagen kan det vara svårt att bli gift. Men vi har stöttat dem så att de känt att de kan prata med sina familjer, med sina döttrar och varna dem för sexuellt våld. De har också stöttat varandra. Det har varit väldigt viktigt att de haft varandra i det här, säger Lucia Xiloj.

Kampen för upprättelse fortsätter

Efter rättegången hölls också en förhandling om skadestånd till kvinnorna. Staten måste kompensera de fem Maya Achí-kvinnorna på en rad olika sätt, men också samhället i stort. I det ingår att Guatemalas elever ska få lära sig om de blodiga händelserna i undervisningen. Det ska spelas in en dokumentärfilm om fallet och målas en väggmålning.

Nu när de 36 kvinnorna har fått upprättelse, är arbetet över?

– Nej, det är nu det verkliga arbetet börjar! Att nå den fällande domen var bara ett steg på vägen. Det stora arbetet kommer handla om att få staten att genomföra allt som ingår i domen, säger Lucia Xiloj.

– Och vi hoppas få till en rättegång mot högt uppsatta män inom militären, de som beordrat brotten. Nu har vi tagit itu med den lägsta nivån, då är det dags att gå högre upp i hierarkin, fortsätter hon.

Långvarigt Sida-stöd

Förutom att svenskt bistånd har stöttat rättsprocessen och gett psykologisk hjälp till brottsoffren, har Sverige under lång tid bidragit till att utveckla Guatemalas rättsväsende. Sverige var också en av de största givarna till den internationella kommissionen mot straffrihet i Guatemala (CICIG). Ett arbete som bidrog till att Guatemala instiftade den högriskdomstol som hanterade fallet med kvinnorna. Innan kommissionen började arbeta 2007 så var Guatemalas domstolar svaga. Det är inte troligt att fallet hade gått vidare till rättegång.

Även FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) har bidragit med rådgivning i processen mot förövarna. Den svenska ambassaden i Guatemala har varit närvarande som observatörer vid rättegången, vilket har samordnats av FN. Stiftelsen för rättsantropologi (FAFG) bidrog indirekt genom sitt arbete med att gräva upp och identifiera offer för den interna väpnade konflikten i Guatemala i den drabbade regionen Baja Verapaz, där Rabinal ligger.

Projektets framsteg i urval

  • Avtal har slutits mellan Xincafolkets parlament och Guatemalas departement för energi och gruvor inför det stora gruvprojektet Escobal.
  • 4700 barn fick stipendium av utbildningsdepartementet år 2021 till tvåspråkig utbildning.
  • Flera framsteg har gjorts för att ge tillbaka mark, egendom och territorier till ursprungsbefolkningar.

Uppdaterad: March 24, 2022

Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning