Efter flera decenniers utvecklingssamarbete och humanitära stödinsatser bidrar Sida till övergången från krig till fred i Colombia. 2016 undertecknade Colombias regering och Farc-gerillan ett historiskt fredsavtal efter mer än 50 år av väpnad konflikt. Samtidigt växer sig gerillagrupper starkare och antalet attacker mot ledare för civilsamhällesorganisationer och människorättsförsvarare ökar.
Sidas bistånd i Colombia 2021
Totalt bistånd 452625000 SEK, Långsiktigt utvecklingssamarbete 311365000 SEK, Humanitärt stöd 141260000 SEK.
var medellivslängden i Colombia år 2020. Det är en kraftig ökning från 1960 då den var 57 år. ¹
Historiskt fredsavtal
Det historiska fredsavtalet med landets största gerillagrupp Farc från 2016 innebar slutet på en konflikt som pågått i mer än ett halvt sekel.
Fattigdomen har minskat
2010 levde 38 procent av invånarna i fattigdom, 2019 var andelen 29 procent.2 Dock förväntas coronapandemin ha långtgående negativa effekter på den ekonomiska utvecklingen.
Många utmaningar kvarstår
Krympande utrymme för civilsamhället
Utrymmet för oberoende civilsamhällesorganisationer begränsas allt mer.
Väpnad grupp växer sig starkare
Efter fredsavtalet med Farc har andra väpnade aktörer växt sig starkare, framförallt ELN (Ejercito para la Liberación Nacional). Det är långt till förhandlingar och eldupphör och civilbefolkningen drabbas allt hårdare när konflikterna fortsätter.
Miljontals flyktingar
På grund av krisen i Venezuela har miljontals människor flytt till Colombia.3 Förutom att kriminella grupper utnyttjar situationen och försvårar fredsprocessen, ökar de humanitära behoven i Colombia och regionen – sjukvård och skola är särskilt utsatta områden.
Havsfåglar, sköldpaddor och människor vid mangroveskogen vid Colombias kust har alla fått det bättre genom det Sida-stödda bevarandeprojektet La Minga. Nu drömmer musselproducenten Merling García om att öppna en egen restaurang och servera de hållbart producerade musslorna som hon samlar in i mangroveskogen.
Två sorters bistånd i Colombia
I Colombia bedriver Sida utvecklingssamarbete som bidrar långsiktigt till landets utveckling. Vi ger också humanitärt stöd för att rädda liv och lindra nöd i akuta situationer.
Den colombianska regeringen och gerillarörelsen Farc (Fuerzas Armadas Revolucionarias de Colombia) undertecknade hösten 2016 ett fredsavtal som blev slutet på en 52 år lång väpnad konflikt. Fredsbyggande och försoning är dock en komplex process som kräver tid, politisk vilja och ekonomiska resurser.
Flera bakslag har skett efter fredsavtalet. I det maktvakuum som Farc lämnade efter sig har istället andra väpnade gruppers närvaro ökat. Den ekonomiska ojämlikheten är utbredd och sysselsättningen i landet är låg. Migrationskrisen som är kopplad till den politiska utvecklingen i Venezuela försvårar läget ytterligare. Befolkningen har drabbats hårt av covid-19-pandemin, både vad gäller folkhälsa och socioekonomiskt.
Miljö och klimat
Bevarar skyddade marina områden
Människorna som lever längs Colombias Stillahavskust är direkt beroende av naturen omkring sig för sin överlevnad. Här stöttar Sida ett program för att bevara två skyddade marina områden. Projektaktiviteterna identifieras och definieras av en rad olika lokala aktörer, därav användningen av det inhemska konceptet för kollektivt arbete: ”La Minga”: Alla tillsammans. Målet är att bevara biologisk mångfald, att främja att naturresurser används hållbart och att förvalta samhälle och ekosystemtjänster hållbart.
Nedbrytningen av ekosystem har ökat då systemen tidigare skyddats av konflikt. Nu expanderar jordbruket allt mer, vilket leder till avskogning och skadade ekosystem. Genom FN:s, EU:s, Världsbankens och Interamerikanska utvecklingsbankens (IDB) fredsfonder ger Sida stöd som exempelvis bidrar till ökad tillgång till vatten och sanitet, hållbar energiförsörjning och hållbar förvaltning av naturresurser.
Efter att fredsavtalet skrevs på har Farc lämnat in sina vapen och blivit ett politiskt parti. Däremot har den ökande närvaron av andra väpnade grupper lett till att många unga riskerar att rekryteras. Under den väpnade konflikten har flera allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna begåtts. Sedan 1985 har 8 miljoner colombianer tvingats fly från sina hem. Många har förlorat sin mark, som är viktig för försörjning.4
Korruptionen i Colombia är utbredd och landet placerar sig på plats 92 av 180 länder i Transparency International korruptionsindex. Det leder till att invånarnas tilltro till statliga institutioner är låg.5
Ungas roll i samhällsbygget
Unga saknar ofta inflytande i fredsprocessen, men är en viktig kraft i samhällsdebatten. De påverkar opinionen bland annat genom olika kulturyttringar, folkliga demonstrationer och sociala medier. Organisationen Movilizatorio genomför, med stöd av Sida, viktiga insatser för unga medborgares roll i samhällsbygget och som ledare.
Hoten mot försvarare av mänskliga rättigheter har ökat. Särskilt utsatta är kvinnor och försvarare av naturresurser. Genom stöd till bland andra lokala organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, FN och Kristna Fredsrörelsen bidrar Sida till skydd av miljö- och människorättsförsvarare.
Lansbygdsutveckling med fokus på miljö och jämställdhet
Situationen på landsbygden präglas av osäkerhet och fattigdom. Särskilt kvinnor är utsatta. Genom EU:s fredsfond EUTF stödjer Sida ett projekt för landsbygdsutveckling med fokus på bland annat jämställdhet, miljömässig hållbarhet och att återintegrera före detta gerillamedlemmar i samhället.
Colombia är drabbat av två sammanflätade humanitära kriser: den våldsamma colombianska väpnade konflikten och migrationsströmmen från Venezuela. Strider och tvångsförflyttningar slår hårt mot kvinnor, flickor, ursprungsbefolkningar, afro-colombianer och migranter. Ursprungsbefolkningar och afro-colombianer är de som drabbas mest av väpnat våld.
Covid-19-pandemin har ökat sårbarheten och fattigdomen. Tvångsrekrytering av barn och ungdomar till väpnade grupper och illegal verksamhet har ökat. Orkaner och kraftig nederbörd med omfattande översvämningar med förstörd infrastruktur, hus och försörjning bidrar till de ökade humanitära behoven.
Colombia är det land som tar emot flest flyktingar från Venezuela, cirka 1,9 miljoner venezuelaner befinner sig i Colombia. Under 2022 beräknas 7,7 miljoner människor vara i behov av humanitärt stöd i Colombia.1
Humanitärt stöd
Sidas humanitära bistånd till Colombia fokuserar på att ge skydd och hjälp till utsatta människor, oavsett nationalitet eller migrationsstatus. Stödet går till människor som drabbats av den pågående konflikten, som flytt från Venezuela eller har drabbats av covid-19-pandemin.
Når människor i svåråtkomliga områden
Sida stödjer Action Against Hunger (AAH) som finns i stora delar av Colombia. De ger stöd till de mest utsatta svåråtkomliga områden. Sida samarbetar även med Danish Refugge Council (DRC) för att nå människor i svåråtkomliga områden.
Internationella Rödakorskommittén, ICRC, är den enda organisationen som får ha kontakt med beväpnade grupper som klassificerats som terrorister. De söker efter försvunna personer vilket bidrar till fredsprocessen. ICRC driver också ett omfattande program för att minska risken för att civila ska drabbas av landminor och oexploderad ammunition som finns kvar på landsbygden efter den långa konflikten.
FN:s flyktingorgan (UNHCR) är tillsammans med FN:s migrationsorganisation (IOM) ansvarig för att samordna och genomföra den regionala humanitära planen till migranter och flyktingar från Venezuela i 17 länder i Latinamerika. De samordnar och samlar in data och ger grundläggande hjälp och rådgivning för att säkerställa att stödet hamnar hos de mest utsatta.
Rädda Barnen jobbar med skydd, utbildning, vatten, sanitet och hygien med särskilt fokus på ursprungsbefolkningar, den afro-colombianska befolkningen och människor i områden som styrs av väpnade grupper. Den lokala partnern Fundación Saldarriaga Concha hjälper barn som lever med funktionshinder.
Riktat stöd till kvinnor utsatta för könsrelaterat våld
Oxfams insatser riktar sig till kvinnor från Venezuela och kvinnor i Colombia som är utsatta för könsrelaterat våld, sexuellt utnyttjande, människohandel och tvångsrekrytering till de väpnade grupperna