Bättre studiero med mer effektiv elanvändning

– Före renoveringen satt vi med jacka på oss inomhus under vintern, och på sommaren svettades vi på lektionerna. Nu är det skönare här, och man kan koncentrera sig bättre på undervisningen, säger skoleleven Eldar Halilović. 

En femtedel av Bosnien-Hercegovinas BNP går till energikostnader, vilket är tre gånger som mycket som genomsnittet inom EU. Landet saknar enhetliga lagar för energieffektivisering och förnybara energikällor. Energikällorna är framför allt fossila bränslen, det finns ingen utsläppsskatt och landet har ett av de lägsta elprisen i Europa, tack vara statliga subventioner. Detta, samt att det saknas nationell statistik för hur byggnaders energianvändning ser ut, gör att det finns incitament för att använda mindre energi och att investera i förnybara energikällor. 60 procent av landets energikonsumtion skulle kunna sparas in. 

Att få ner energianvändningen innebär inte bara en stor ekonomisk besparing, det minskar även på luftföroreningar. Föroreningarna är ett stort problem i landet vintertid, när stora mängder ved, kol och sopor eldas för att värma upp de ofta dåligt isolerade husen.

Projektet Green Economic Development (GED) har under åren delfinansierat renoveringen av över 140 av landets offentliga byggnader, och arbetet fortgår. Att minska energianvändningen är en viktig åtgärd för att anpassa Bosnien-Herzegovina till EU:s krav, som potentiellt kandidatland.

Eldar Halilović och de andra eleverna i skolan Mirsad Prnjavorac har även fått lära sig om varför det är viktigt med energieffektivisering, som en del av GED-projektets kampanj för att öka medborgarnas medvetenhet.

– Vi lärde oss om hur en lägre energianvändning är bra för miljön, och hur det kan hjälpa oss att ta hand om planeten, säger Eldar och tillägger att han även fått sina föräldrar att byta ut glödlamporna hemma till LED-lampor.

Det övergripande målet med GED-projektet är att bygga upp ett system för att effektivisera landets energianvändning, vilket skulle kunna spara in hela 60 procent av energikonsumtionen. Att få till ett sånt system på nationell nivå är en stor utmaning i ett så politiskt komplext och svårstyrt land, där makten ligger i de två delvis självstyrande entiteterna.

Det har istället varit mer effektivt att få till förändring på en mer lokal nivå, och rikta in sig på offentliga byggnader i kommuner och regioner. Till skillnad från privathushåll som betalar en låg fast avgift för el och uppvärmning oavsett konsumtion, så ser kommunerna ett incitament i att få ner uppvärmningskostnaderna för sina offentliga byggnader.

Renoveringen av skola Mirsad Prnjavorac har redan gett en ekonomisk besparing, när en mindre del av budgeten går till uppvärmning. Det är något som rektorn Sabiha Salcin är väldigt glad för:

– För pengarna som sparats in har skolan kunnat köpa in 30 datorer och två smartboards. Så nu kan vi erbjuda våra elever en mer modern undervisning.

Resultat av projektet Green Economic Development (2013-2018):

• 140 byggnader har renoverats för att bli mer energieffektiva.
• Över USD 1,9 miljoner (knappt 19 miljoner SEK) av offentliga medel har sparats in varje år.
• Omkring 10 000 ton mindre koldioxid har släppts ut varje år.
• Över 270 energigranskningar genomförda på offentliga byggnader för att identifiera var och hur man bäst kan sätta in åtgärder för energieffektivisering.
• Energieffektiviseringsåtgärder med ombyggnationer har genomförts i 84 skolor, 17 förskolor, 14 hälsoinrättningar, 8 sociala institutioner och 14 andra offentliga byggnader.
• Över 109 000 användare har fått bättre inomhusmiljö.