Sidas arbete i Bosnien-Hercegovina
Utmaningarna är stora i Bosnien-Hercegovina, landet med ett av världens mest komplicerade politiska system. Sida arbetar för att landet ska närma sig ett EU-medlemskap – som en väg till förbättrade levnadsvillkor för kvinnor och män i landet.
Sidas stöd i Bosnien-Hercegovina
Innehållet laddar
Viktiga temaområden i Bosnien-Hercegovina
Så går utvecklingen framåt
Steg mot EU-medlemskap
Bosnien-Hercegovina antog 2015 en agenda som satte kurs mot EU-medlemskap. Närmandet går långsamt men reformer fortsätter att genomföras och landet arbetar nu för att kvalificera sig som kandidatland med en mer tydlig färdplan för EU-närmandet. Generellt befinner sig landet i ett tidigt stadium av förberedelser för EU-medlemskap.
Ekonomin har växt
Landets ekonomi har under de senaste 15 åren växt stabilt, men långsamt. Bosnien-Hercegovina ekonomiska tillväxt är mer varierad än grannländerna och kommer från flera olika sektorer och marknader.
Många utmaningar kvarstår
lever i fattigdom. Enligt Världsbankens senaste data (2015) lever en sjättedel av befolkningen (16,9%) under den nationella fattigdomsgränsen. Fattigdomen är mer utbredd på landsbygden.
Fortsatta problem med våld och diskriminering
Landets romska minoritet drabbas hårt av både fattigdom och diskriminering inom exempelvis skola och vård. Nästan hälften av alla flickor och kvinnor över 15 år har utsatts för fysiskt eller psykiskt våld. Funktionsnedsatta lever ofta under svåra förhållanden och hbtqi-personer upplever fortsatt diskriminering. 2019 hölls, för första gången, en Pride-parad i Sarajevo.
Berättelser om biståndet
Bättre studiero med mer effektiv elanvändning
När Eldar Halilović skola i Vogošća renoverades för att minska energiåtgången ledde det till stora förbättringar i inomhusmiljön.
Reformsamarbete i Bosnien-Hercegovina
1995 slöts fredsavtalet i Dayton vilket blev slutet på den fyra år långa och blodiga konflikten. Sedan dess kan landet blicka tillbaka på en period av framgångsrik återuppbyggnad efter den omfattande förstörelse och de stora folkförflyttningar som kriget medförde.
Dessvärre fortsätter politiker och ledare än i dag att ge näring åt de etniska motsättningar som blossade upp under kriget. Den jugoslaviska federationens sammanbrott och krigets effekter gör att landet har långt att gå innan människor kan leva i ett välfungerande land som uppfyller EU:s krav. Det politiska systemet är komplicerat och präglas av låsningar, korruption och tung byråkrati. Arbetslösheten är hög, särskilt bland ungdomar.
Demokrati, mänskliga rättigheter och en utvecklad rättsstat
Daytonavtalet från 1995 stoppade kriget men lade inte grunden för en varaktig fred eller en fungerande stat. Bosnien-Hercegovina har ett av världens mest komplicerade styrelseskick. I ett land med en befolkning på uppskattningsvis 3 miljoner invånare finns det 14 regeringar på olika nivåer och tre statschefer. Delegeringen av politisk makt är omfattade och etniska kvotsystem och roterande representation mellan de tre folkgrupperna gör att mycket av den politiska energin går åt till politisk kohandel mellan olika politiska nivåer. Det leder ofta till politiska låsningar som hindrar reformer.
Stärker möjligheten att utkräva ansvar
Landets medborgare har svårt att utkräva ansvar från sina beslutsfattare – vilket är en av anledningarna till att många inte engagerar sig i politiken. Få kvinnor engagerar sig politiskt. Sida stödjer flera kommuner i landet, där lokala och svenska myndigheter, bland annat Skatteverket, samarbetar för att stärka ansvarsutkrävandet och utveckla bättre tjänster till medborgarna. UNDP:s projekt Local Councils (Mjesne Zajednice) skapar kontaktytor mellan politiker och medborgare och ger möjlighet till ansvarsutkrävande på kommunnivå. Sida ger också omfattande stöd till oberoende media och undersökande journalistik samt kampen mot korruptionen.
Domstolarna blir mer effektiva
Domstolsväsendet släpar efter i civilrättsliga mål och många domstolar brister i jämställdhetsfrågor. High Judicial and Prosecutorial Council (HJPC) arbetar med svenska Domstolsverket och Kronofogdemyndigheten för att göra domstolarna mer effektiva, mer kunniga gällande exempelvis könsrelaterat våld och öka tillgången till rättskipning.
Förebygger könsrelaterat våld
Trots att landet har antagit många av de internationella konventionerna om jämställdhet så lyckas landet inte leva upp till dem. Hela 48 procent av landets kvinnor över 15 år uppger sig någon gång ha utsatts för könsbaserat våld eller våld i nära relationer. UN Women arbetar för att förebygga könsbaserat våld och skydda offer, bland annat genom att på innovativa sätt arbetat med män och pojkar för att förändra skadliga attityder och beteenden.
Fredliga och inkluderande samhällen
Landet har på många sätt hamnat i en frusen konflikt. Konfliktlinjerna från kriget lever kvar och förhindrar att samhället utvecklas mot bättre samhällsservice, inkludering av alla samhällsgrupper och samarbete mellan olika delar av landet. Den politiska retoriken har hårdnat de senaste åren och lett till ökade spänningar. Försöken till försoningsprocess och övergångsrättvisa har varit många genom åren men försvåras av den politiska retoriken. De etniska skiljelinjerna har på många håll förstärkts, inte minst som ett resultat av segregerad skolundervisning.
Identifierar försvunna personer från kriget
Många människor försvann under kriget i forna Jugoslavien på 1990-talet. I Bosnien- Herzegovina har 30 000 personer varit försvunna som ett resultat av kriget. Genom International Commission for Missing Persons (ICMP) stödjer Sida landet att identifiera personer som försvann. Cirka 21 000 personer har identifierats sedan dess. Arbetet med att hitta och identifiera försvunna personer är svårt men viktigt som en del av processen för övergångsrättvisa och för att säkerställa rätten till sanning för de anhöriga.
Miljö och klimat
Bosnien-Hercegovina är ett land med en storslagen natur. Förmågan att skydda naturen och människors hälsa är ännu begränsad och landet har lång väg kvar att uppnå EU-standard i miljöskyddet. Exempelvis renas endast cirka 15 procent av allt avloppsvatten. Luftföroreningarna utgör också ett allvarligt hot mot människors hälsa. Huvudstaden och flera andra städer i landet har under vinterhalvåret en luftkvalitet som är bland de sämsta i världen.
Förbättringar sker på miljöområdet men det går långsamt och ekonomiska begränsningar är ett hinder. För att leva upp till EU:s miljönormer krävs stora satsningar gällande avfallshantering, vattenrening, minskade luftföroreningar och koldioxidutsläpp samt insatser för att värna biologisk mångfald.
Stärker civilsamhällets inflytande
Civilsamhällesorganisationer inom miljö och klimat har i dag liten möjlighet att påverka landets politik. Sida stödjer projektet Think Nature, genom Civil Society Promotion Center (på lokalt språk CPCD) som vill öka medvetenheten om miljöfrågor och stärka befolkningens röst i beslutsfattandet som gäller miljö och klimat.
Mer effektiv och hållbar energi
Energianvändningen i Bosnien-Hercegovina är bland de högsta i Europa. En femtedel av bruttonationalprodukten går till energikostnader. FN:s utvecklingsprogram UNDP:s projekt Green Economic Development (GED) arbetar för att effektivisera energianvändningen och använda mer förnybara energikällor, exempelvis i skolor och vårdcentraler.
Bättre luftkvalitet
På vintrarna eldar många med kol, ved och sopor för att värma upp sina dåligt isolerade hus, vilket skapar allvarliga luftföroreningar. Sida stödjer ett projekt där svenska Naturvårdsverket arbetar för att få kontroll på de främsta källorna till luftförorening och förbättra luftkvaliteten i Bosnien-Hercegovinas städer. Stödet genom UNDP:s GED-program bidrar också till stora minskningar av utsläpp från offentliga byggnader, industrier och bostäder.
Ekonomisk utveckling för alla
Även om arbetslösheten har minskat under senare år så är den fortfarande hög, särskilt bland unga. Bosnien-Hercegovina har brist på kvalificerad arbetskraft, vilket är en anledning till att få vill investera i landet. En stor del av den unga och utbildade befolkningen väljer att lämna landet för att söka sig till EU. Nästan en tredjedel av dem som har jobb arbetar i den informella ekonomin.
Fler jobb till landets småföretagare
Bosnien-Hercegovinas privata sektor domineras av små och medelstora företag.
De verkar i en miljö med dåliga förutsättningar för tillväxt och entreprenörskap. Landets näringspolitik behöver bli mer företagarvänlig för att på sikt skapa sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för långsiktigt välstånd. Genom programmet Small Business Act bidrar Sida till att förändra regelverk och lagstiftning i linje med EU:s lagstiftning så att små- och medelstora företag gradvis får lättare att verka och skapa goda arbetsförhållanden.
Challenge to Change erbjuder finansiellt stöd för innovativa företag som skapar sysselsättning. Genom garantiinstrumentet ger Sida möjlighet för små- och medelstora företag att få tillgång till bankkrediter så att de kan expandera sin verksamhet.
Bidrar till ungas företagande
Utbildningssystemet är inte utformat utifrån vad landets arbetsmarknad behöver, vilket skapar problem för både arbetstagare och arbetsgivare. Mozaik Foundation arbetar för att göra det möjligt för unga arbetslösa att starta egna företag, bland annat genom en internetbaserad läroplattform, praktikplatser och starta-eget-stipendier.
Styrning av Sidas utvecklingssamarbete med Bosnien-Hercegovina
Uppdaterad: March 23, 2022
Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning