Berättelser om biståndet
När klimatet förändras och vädret blir mer opålitligt drabbas många matproducenter. För Leiong Thi Thoans kooperativ i norra Vietnam har en soltorkningsanläggning blivit räddningen. Tack vare den har de mångdubblat sin försäljning av riskakor, nudlar och torkad svamp. I Kambodja får jordbrukare hjälp att konstbevattna med solenergi.
Leiong Thi Thoans
Foto: UNEP
– Förut hade vi fyra tydliga årstider, men nu är det så oförutsägbart. Det regnar när det brukade vara soligt, det svämmar över när det borde vara torrt. Vi har fått mer stormar och så många överraskningar, säger Leiong Thi Thoans.
Hon är medlem i kooperativet Hong Luan i kommunen Tan Lap. En grupp med tjugo kvinnor och tio män som producerar nudlar, riskakor, bambu och torkad svamp. Produkterna säljs inom landet men exporteras även till Japan. Tan Lap ligger i den bördiga Bac Kan-provinsen i norra Vietnam.
Tan Lap är ett fattigt område, med en stor andel etniska minoriteter. Människor är oftast beroende av jordbruk eller fiske för sin överlevnad. Både jordbruket och fisket påverkas negativt av klimatförändringen. Det finns inte heller så många andra sätt att försörja sig inom till exempel industrier eller andra jobb. Etniska minoriteter är ofta diskriminerade och har ännu svårare än andra att hitta alternativa sätt att försörja sig.
Leiong Thi Thoans
Foto: UNEP
Asien och Stillahavsregionen är mycket sårbar för klimatförändringar. Kvinnor är särskilt utsatta eftersom de ofta saknar tillgång till mark och finansiering.
Sida stödjer projektet EmPower som arbetar för att bygga kvinnors motståndskraft mot klimatförändringar på olika sätt. En del i arbetet är att stötta kvinnliga entreprenörer inom jordbruket så att de kan ställa om sin verksamhet till förnybar energi.
Leiong Thi Thoans tillhör den etniska minoriteten Dao precis som de andra i Hong Luan-kollektivet. Hon har varit medlem sedan starten 2018. Då var det svårt att torka svampen och de andra produkterna, och det är fortfarande besvärligt att torka dem utomhus då klimatförändringarna gör att det regnar både mer och oväntat. Tidigare gick det att torka nudlar och bambu på två, tre dagar, men nu blir de ofta mögliga och skadade. Plötsliga regn kan förstöra allt på en minut.
Med soltorkningssystemet kan vi torka hela tiden och behöver inte oroa oss för vädret. Det är så värdefullt!
I februari 2022 byttes kooperativets träkolseldade ugn och torkning utomhus ut mot ett soltorkningssystem som har förändrat allt. Soltorkningsanläggningen drivs med solenergi och är betydligt mer effektiv. Och den förstör inte miljön.
– Med soltorkningssystemet kan vi torka hela tiden och behöver inte oroa oss för vädret. Det är så värdefullt, säger Leiong Thi Thoans.
Produktionen av nudlar har tredubblats, från 100 kilo om dagen till 300 kilo. Och det går att torka tio gången så mycket bambu varje dag.
Trieu Thi Hanh och La Thi Quyen, två medlemmar i Hong Luan-kollektivet, kontrollerar den torkande svampen. Tack vare soltorkningsanläggningen har produktionen ökat kraftigt. Foto: UNEP
Genom den ökade produktionen har också inkomsterna ökat. Leiong Thi Thoans inkomst har gått från 2 miljoner vietnamesiska dong per månad år 2018 till 4–5 miljoner nu (från 870 till 2200 kronor). Samtidigt jobbar hon inte lika långa dagar numera. Producenterna har fått utbildning i att hantera soltorkningen, de har lärt sig om marknadsstrategier och att hitta nya kunder. Det mesta säljs via Facebook och andra sociala medier. En del av det som produceras blir också mat till byborna.
I dag är Leiong Thi Thoans familjens huvudförsörjare och hjälper sina tre vuxna barn och de två barnbarnen.
– Nu behöver jag inte oroa mig för pengar och mina barn slipper jobba på Samsung, säger hon och ler.
Kooperativet har kunnat köpa soltorkningsanläggningen genom en kombination av eget kapital, bidrag från EmPower och från kommunen och lån från kommunen. EmPower ger garantier till kommuner och andra finansiärer så att de inte tar en lika stor risk när de lånar ut pengar. En soltorkningsanläggning kostar drygt 200 000 kronor.
I framtiden vill kooperativet utöka produktionen till te och ris. De planerar också att ta in ytterligare hundra familjer i kooperativet.
Mang Oun vid sin nya solenergianläggning. Den driver pumpen som hon vattnar sina odlingar med, bland annat odlar hon aubergine. Foto: UNEP
Mang Oun i byn Trapeang Chak i Kambodja har drabbats av klimatkrisen på ett annat sätt – torkan har ökat. Hon försörjer sin familj på fem genom att odla och sälja grönsaker.
– Klimatförändringarna påverkar dammarna och de blir ofta torra, berättar hon.
Tidigare använde hon en dieselpump för att pumpa upp vatten och bevattna sina grönsaker. Det blev dyrt och det smutsade ned miljön.
Genom projektet har hon fått stöd att köpa en solenergianläggning för att driva sin pump. Den kostade cirka 70 000 kronor, så utan projektet hade det varit omöjligt. Hon och hennes kvinnokooperativ har betalat 7000 kronor, resten är dels stöd från projektet, dels lån genom projektets lånegarantier – ett samarbete med banker och kommunen.
Annette Wallgren är projektledare för Empower från FN:s miljöprograms (UNEP) sida. Hon berättar att finansieringsmodellerna ser lite olika ut i de tre länderna.
Vi jobbar för att de som är mest påverkade av klimatförändringarna ska ha en röst i klimatprocessen och vara delaktiga i besluten som tas
Annette Wallgren
Foto: UNEP
– Gemensamt för länderna är att vi har jobbat med regeringen och olika ministerier för att göra finansiering mer tillgängligt för de mest utsatta. Vi arbetar inte bara med finansiering utan också för att de som är mest påverkade av klimatförändringarna ska ha en röst i klimatprocessen och vara delaktiga i besluten som tas, förklarar hon.
Kvinnors betydelse för klimatkrisen glöms ofta bort, menar Annette.
– Vi vill visa hur viktigt kvinnligt ledarskap är för att lyckas med klimatmålen. Kvinnors roll som ledare i att driva klimatprocessen framåt är ofta förbisedd, särskilt inom traditionellt ”manliga” yrken som företagsledare inom förnybar energi. Projektet är en jätteviktig katalysator för förändring i regionen, säger Annette.
Annette Wallgren
Foto: UNEP
Jordbrukare i byn Trapeang Chak i Kambodja är beroende av konstbevattning, eftersom klimatförändringarna gjort att dammarna ofta torkar ut. Numera kan de pumpa upp vatten med hjälp av solenergi.
Intervjun med Mang Oun är hämtad från artikeln How solar energy is helping tackle inequality amidst COVID-19, på Stockholm+50:s webbplats. Där kan du också läsa mer om EmPower.
Uppdaterad: November 8, 2022
Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning