
Foto: Jarno Colijn
Foto: Jarno Colijn
Berättelser om biståndet
Skräpplockare – nyckelroll i kampen mot plasten
Varje dag bidrar avfallsplockare som Cristian Jay Briones i Filippinerna till insamlingen av tonvis med plast som annars riskerar att hamna i haven. Hans arbete gör stor skillnad för miljön – och för arbetarnas egna livsvillkor. Genom stöd från Sverige via Sida får fler avfallsplockare möjlighet till tryggare arbetsvillkor och en hållbar försörjning.
I Batangas, liksom i många kuststäder i Filippinerna, har plast länge varit ett ständigt närvarande problem. Stränder täckta av engångsartiklar, plastpåsar intrasslade i träd och floder där soporna flyter på ytan är en del av vardagen. Här blir varje regnskur en påminnelse – när översvämningar drar med sig skräp från gatorna rakt ut i havet.

Omkring 20 miljoner människor världen över försörja sig genom att samla in och sälja avfall. I utvecklingsländer utan fungerande avfallssystem är de ofta avgörande för att plast inte ska spridas i naturen. Foto: UNEP
Cristian Jay Briones, 26 år, börjar varje arbetsdag med en lista över skolor, restauranger och köpcentrum i staden Batangas på Filippinerna. Han besöker varje plats, samlar in återvinningsbart material – främst plast – och sorterar och väger det han hittar.
– Arbetet är krävande men givande. Vi vet att vi gör nytta, inte bara för oss själva utan också för andra, säger Briones.
Han är medlem i San Jose Sico Landfill Multipurpose Cooperative, ett kooperativ för avfallsplockare med över 500 medlemmar som får lön, olycksfallsförsäkring och betald sjukfrånvaro – något som är långt ifrån självklart i yrket.
Briones gick med i kooperativet när hans pappa blev sjuk och familjens försörjning hotades.
– Jag har kunnat bygga upp ett hem, försörja min familj och ge mitt barn en bra utbildning, berättar han.

"Producenterna kommer förr eller senare att behöva någon som gör jobbet. Och vilka har den kunskapen? Det är vi", säger Sherryl Hernandez, chef för kooperativet i San Jose Sico. Foto: Cooperative Development Authority of the Philippines
Globalt uppskattas omkring 20 miljoner människor försörja sig genom att samla in och sälja avfall. I utvecklingsländer utan fungerande avfallssystem är de ofta avgörande för att plast inte ska spridas i naturen. Trots det saknar många trygghet, rättigheter och tillgång till sjukvård.
– Framgången i kampen mot plastföroreningar bygger på att ingen lämnas utanför. Vi måste inkludera avfallsplockare i lösningarna, säger Elisa Tonda, chef för enheten för resurser och marknader vid FN:s miljöprogram UNEP.
Miljontals avfallsplockare är viktiga allierade i kampen mot plastföroreningar. Att erkänna deras roll är avgörande.
Flera länder överväger nu lagar som ställer krav på producenter att ta ansvar för plastprodukters hela livscykel, så kallade Extended Producer Responsibility-system (EPR). Här kan avfallsplockare få en nyckelroll.
– Producenterna kommer förr eller senare att behöva någon som gör jobbet. Och vilka har den kunskapen? Det är vi, säger Sherryl Hernandez, chef för kooperativet i San Jose Sico.
EPR-system kan bidra till att skapa nya arbetstillfällen, finansiera utbildning och förbättra arbetsvillkor – inklusive att minska den hälsofarliga exponeringen som många lever med i dag. Att lyfta avfallsplockare ur osäkra arbetsförhållanden är inte bara rättvist – det är också avgörande för att nå hållbara lösningar på plastproblematiken.
– Miljontals avfallsplockare är viktiga allierade i kampen mot plastföroreningar. Att erkänna deras roll är avgörande för både miljön och deras möjlighet att försörja sina familjer, säger Elisa Tonda.
Programmet SEA circular
Samarbetspartners
SEA circular implementeras av FN:s miljöprogram (UNEP) tillsammans med den regionala mellanstatliga organisationen Coordinating body on the seas of East Asia (COBSEA). Programmet stödjer Kambodja, Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Thailand och Vietnam att utveckla lagstiftning och främja cirkularitet i plastens värdekedja.
Syfte
Syftet är att minska plastavfall till havet i Sydostasien genom hela plastens livscykel – från minskad produktion till bättre avfallshantering. Arbetet sker regionalt i samverkan med myndigheter, näringsliv, forskning, civilsamhälle och internationella aktörer, med fokus på jämställdhet och mänskliga rättigheter.
Sidas bidrag
66 miljoner kronor.
Läs mer om projektet på openaid.se:
UNEP/COBSEA SEA Circular på openaid.se
Framsteg
6
länder, alltså samtliga som varit del av programmet, har tagit fram nationella policyer mot marint skräp.
37
policyer har införts för att minska plastföroreningar och främja cirkulär ekonom.
37
miljoner konsumenter har nåtts via informationsinsatser – en ökning med 85 procent jämfört med 2022.
Uppdaterad: 4 juni 2025
Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet