Lyckat samarbete mellan myndigheter: Färre tonåringar bakom lås och bom

Så sent som 2017 skiljde det albanska rättssystemet inte på barn och vuxna. Det betydde att en 14-åring behandlades på samma sätt som en 35-åring, med polisarrest, tuffa förhörsmetoder och fängelsestraff. I Albanien blir man straffmyndig ett år tidigare än i Sverige, alltså vid 14 års ålder.

2017 började lagen göras om, och 2018 trädde den nya lagen i kraft. Nu skulle man respektera FN:s barnkonvention vilket innebär att barn inte ska sitta i fängelse.

För att lyckas få den nya lagen att fungera i praktiken tog man hjälp av svenska myndigheter, ett projekt som fortfarande pågår – med goda resultat.

Projektet omfattar hela rättskedjan i båda länderna, alltså Polisen, Kriminalvården och Åklagarmyndigheten. Ludvig Becking vid Domstolsverket projektleder den del av projektet som rör domstolarna; det finns även projektledare för de andra myndigheterna både i Sverige och i Albanien. Han berättar:

– Den övergripande tanken bakom samarbetet är att gå från bestraffning till rehabilitering. Det har lyckats ganska väl vid de två pilotdomstolar som vi jobbar med, säger han.

Pilotdomstolarna är distriktsdomstolarna i Tirana och Durres, Albaniens två största städer. Här har barn som satts i polisarrest gått från 160 ungdomar år 2017 till 34 barn år 2020, en minskning med nästan 80 procent. Och fängelsestraffen har minskat markant, men inte försvunnit helt – se ruta.

Samarbetet startade redan innan lagen gjordes om. Från början var tanken också att Sverige skulle stötta Albanien i att rita om sin lagstiftning. Så blev det nu inte, eftersom Albanien fick snabb hjälp av Unicef med att göra om lagen. Den anpassades efter en modellag från Europarådet som i sin tur är anpassad efter FN:s barnkonvention.¹ Bakgrunden var att Albanien vill närma sig EU och hade bråttom att få till den nya lagen.

Jonas Högström är ansvarig för alla internationella utvecklingssamarbeten på Domstolsverket. Verket har en lång tradition av att samarbeta med myndigheter i andra länder.

– På pappret var mycket på plats när vi drog igång projektet hösten 2017. Problemet var bara att lagen inte var anpassad till hur man de facto arbetar, säger han, och fortsätter:

– I Sverige försöker vi skriva lagar som ger anvisningar om hur polis och åklagare ska agera, hur domstolen ska tänka, vilka aspekter man ska väga in i olika bedömningar. Vår lagstiftning är processinriktad. Den här lagen däremot är extremt rättighetsinriktad; barnet har rätt till det här och det här, men det finns väldigt lite vägledning till hur ärendena ska hanteras och hur bedömningarna ska göras, säger han.

Därför har svenska myndigheter hållit i ett stort antal utbildningar för flera hundra anställda vid domstolar, Polisen, Åklagarmyndigheten och kriminalvården. Hela rättskedjan är med. Det har handlat om allt från hur barn ska förhöras till vilka rehabiliterande åtgärder man kan använda för barn.

Vid utbildningarna för domare och åklagare kom det fram att domare behövde vägledning i hur de skulle tillämpa de nya ungdomspåföljderna. Det fanns nämligen ingen rättspraxis eftersom lagen var ny. En viktig del i projektet har därför varit att ta fram en albansk rättsfallssamling. Arbetet resulterade i den lilla boken Case Law Compilations on Juvenile Justice, som har delats ut och diskuterats vid workshops för domare och åklagare från hela Albanien.

Elina Kombi, åklagare vid distriktsdomstolen i Tirana, har varit involverad i projektet ända sedan det började planeras år 2015. Hon är mycket nöjd.

– Samarbetet har gått väldigt lätt och smidigt, särskilt eftersom jag är åklagare och de jag jobbat med också är åklagare. Vi förstår varandra. Projektet har förbättrat vårt arbete och inspirerar oss att prestera ännu bättre, säger hon.

Vilka brott är vanligast bland ungdomar i Albanien?

– Det handlar främst om innehav av lätta droger eller kniv eller att ha kört utan körkort – men också stölder av olika grad, berättar hon.

Antalet barn som döms till fängelse vid de två pilotdomstolarna har minskat till 20 stycken år 2020. Det finns ingen säker siffra från 2017 men år 2018 var antalet 54.

– Det känns bra att vi har lyckats få ned antalet. Färre minderåriga sitter fängslade, fler studerar och fler får hjälp av psykologer. Men målet är att inga unga människor ska sättas bakom galler, säger Elina Kombi.

Vad kan det vara för typ av brott där man ändå har dömt till fängelsestraff?

– Jag har inte fått statistiken för 2020 ännu, men det kan röra sig om sådant som överfall, narkotikarelaterade eller vapenrelaterade brott eller mordförsök, säger hon.

Istället för fängelsestraff har Albanien börjat använda rättsmedlet ”diversion”. Det betyder åtalsunderlåtelse, att någon slipper bli åtalad för brott, men i kombination med rehabiliterande insatser. Tanken är att de minderåriga ska slippa sitta i fängelse med andra brottslingar som kanske kan påverka dem i fel riktning. Men också att påverka dem att inte begå fler brott. Åren 2018–2020 har 226 unga vid distriktsdomstolarna i Tirana och Durres fått så kallad ”diversion”.

Än så länge är det som används inom ”diversion” mest varningar och rådgivande samtal. Tanken är att även ha särskilda program som syftar till rehabilitering och försoning. I dagsläget har det inte varit möjligt.

Ludvig Becking poängterar att det är en fråga som behöver lösas utanför projektet.

– Det finns vissa saker som är av direkt betydelse för ungdomar som hamnar i brottslighet och som man behöver arbeta med bortom det formella rättssystemet. Det är vissa institutioner som behöver finnas. Vi kan inte direkt påverka detta, men vi kan föra fram bristerna i systemet till de ansvariga myndigheterna.

Däremot är han nöjd med hur samarbetet mellan de albanska myndigheterna har förbättrats.

– Vi har lyckats få ett helt annat samspel mellan myndigheterna i ungdomsmål än vad som tidigare varit fallet. Tidigare var det mer formellt. Vi har skapat en bättre förståelse och de har kommit varandra närmare, säger Ludvig Becking.

Ett annat resultat av projektet är att man har byggt upp nya förhörsrum som är anpassade till att använda videoinspelningsteknik, något som inte användes tidigare. Allt för att öka rättssäkerheten.

– På lång sikt tror jag att det nya arbetssättet kommer att leda till att Albanien presterar bättre när det gäller respekt för mänskliga rättigheter, särskilt barns rättigheter, avslutar Elina Kombi.

1. Child-friendly justice, Unicef