Utmaningarna är fortfarande stora i Bosnien och Hercegovina 30 år efter kriget. I landet med ett av världens mest komplicerade politiska system, arbetar Sida för att landet ska närma sig ett EU-medlemskap – som en väg till förbättrade levnadsvillkor för alla människor i landet.
Landets ekonomiska utveckling är stadig men långsam. Ungefär en sjättedel av befolkningen lever under den nationella fattigdomsgränsen. Fattigdomen är mer utbredd på landsbygden. Arbetslösheten i landet är hög, särskilt bland ungdomar och kvinnor, samtidigt som migrationen från landet gör att det är brist på vissa yrkesgrupper.
Landets romska minoritet drabbas hårt av både fattigdom och diskriminering inom exempelvis skola och vård. Kvinnor diskrimineras på arbetsmarknaden och i politiskt beslutsfattande. Människor med funktionsnedsättningar lever ofta under svåra förhållanden och hbtqi-personer utsätts för diskriminering.
Migrationen från landet fortsätter vara hög framför allt bland unga, främst på grund av svårigheter att få ett bra jobb och på grund av den negativa utvecklingen med utbredd korruption och etniska splittringar.
I slutet av 2022 beviljades landet status som kandidatland till EU, och i mars 2024 fick landet grönt ljus från EU att påbörja medlemskapsförhandlingar. Genom samarbete mellan svenska myndigheter och deras bosniska motsvarigheter har Sida bidragit till förbättringar och utveckling av samhällsfunktioner som utgör en viktig grund för medlemskap, till exempel ett mer effektivt rättsväsende, ett modernt och tillgängligt skattesystem och demokratisk samhällsstyrning närmare medborgarna.
Landets ekonomi har under de senaste 15 åren vuxit stabilt, men långsamt. Sida bidrar till en inkluderande ekonomisk utveckling av den privata sektorn som skapar arbetstillfällen med anständiga arbetsvillkor, särskilt för människor som står långt från arbetsmarknaden. Sidas stöd har lett till att små- och medelstora företag har kunnat växa och anställa fler.
Klimat- och miljöutmaningarna är många och stora i landet. Koldioxidutsläppen är höga vilket bland annat leder till luftföroreningar. Genom investeringar för energieffektivisering i offentliga och privata byggnader, har Sida bidragit till att sänka koldioxidutsläpp med 18 250 ton per år.
Med en hög arbetslöshet, främst bland unga, är det många som känner hopplöshet och vill lämna Bosnien-Hercegovina. Att stärka ungdomar och öka deras inflytande ska få dem att vilja vara med och bygga upp landet.
Energianvändningen i Bosnien och Hercegovina är bland de högsta i Europa. Det skapar stora miljöproblem. När Eldar Halilović skola i Vogošća renoverades för att minska energiåtgången ledde det även till stora förbättringar i inomhusmiljön.
Sidas utvecklingssamarbete ska bidra till att föra landet mot ett EU-medlemskap, därför stödjer Sida projekt som stärker en god samhällsstyrning, mänskliga rättigheter, jämställdhet och landets demokratiska utveckling.
Den svenska regeringen har beslutat att avveckla strategin för reformsamarbetet i västra Balkan och Turkiet. Insatserna kommer att vara avslutade senast den 30 juni 2026. Regeringen kommer presentera en ny gemensam strategi för Östeuropa, västra Balkan och Turkiet under 2025.
Här är några exempel på projekt Sida stödjer för att bidra till landets demokratiska utveckling:
Sida stödjer flera kommuner för att stärka ansvarsutkrävandet, öka medborgarnas inflytande och utveckla bättre samhällsservice till invånarna. FN:s utvecklingsprogram (UNDP) skapar genom projektet Local Councils (Mjesne Zajednice) forum för medborgarnas inflytande över politiska beslut och ger möjlighet att utkräva ansvar av beslutsfattarna.
Sida ger stöd till oberoende media och undersökande journalistik genom bland annat till Centre for Investigative Reporting (CIN) som granskar och rapporterar om korruptionsfall. Deras reportage om korruption kring byggandet av små vattenkraftverk har lett till att politiker och medborgare har fått upp ögonen för problemet och nu kräver striktare reglering.
Sida stödjer ett samarbete mellan High Judicial and Prosecutorial Council (HJPC) och svenska Domstolsverket och Kronofogdemyndigheten. Samarbetet bidrar till att effektivisera domstolarnas arbete, så att ärenden inte blir liggande i åratal. Det har bland annat lett till stärkt förmåga att hantera civilrättsliga mål, där domstolarna nu avgör målen i snabbare takt. Jämställdhetsarbetet inom domstolsväsendet har blivit starkare, genom att fler domare fått utbildning om jämställdhetsfrågor och sexuellt våld för att bättre kunna bedöma och bistå kvinnor som utsatts för våld.
Genom flera kvinnorättsorganisationer och UN Women stöttar Sida våldsutsatta kvinnor där organisationerna både driver skyddade boenden och bedriver påverkansarbete gentemot beslutsfattare för att våldsutsatta kvinnor ska få bättre skydd. Organisationernas gemensamma påverkansarbete har bidragit till att kvinnor som har utsatts för våld fått rätt till att en person som de litar på följer dem genom processen när de rapporterar våldet.
Sida stödjer arbete för fred och försoning. Här är några exempel på projekt som Sida stödjer:
Många människor försvann under kriget i forna Jugoslavien på 1990-talet. I Bosnien och Herzegovina uppskattas 30 000 personer vara försvunna som ett resultat av kriget. Genom International Commission for Missing Persons (ICMP) stödjer Sida arbetet med att identifiera personer som försvann. Arbetet med att hitta och identifiera försvunna personer är svårt men viktigt för att säkerställa rätten till sanning för de anhöriga och stärka övergångsrättvisa.
Sida stödjer myndigheter att bättre förvalta miljön samt civilsamhällesorganisationer att öka deras möjligheter att påverka landets politik. Här är några exempel på organisationer som Sida stödjer:
Sida har genom Stockholm Environment Institute (SEI) gett stöd till framtagandet av den första landsomfattande strategin för miljö och klimat någonsin. En rad aktörer och intressegrupper har deltagit i arbetet. Dels regeringar och institutioner på olika nivåer, dels civilsamhället och universitet. Processen har tagit hänsyn till ekonomiskt utsatta människors perspektiv, jämlikhet och jämställdhet vilket har lett till ett slutdokument som lägger en bra grund för en rättvis klimatomställning. Strategin är formulerad och beslut återstår nu. När strategin antagits står Sida och SEI beredda att stödja genomförandet av den nationella strategin.
Sida stödjer projekt som bidrar till ökad ekonomisk rättvisa och jobb med anständiga arbetsvillkor. Här är några exempel på projekt som Sida stödjer:
Genom programmet Small Business Act bidrar Sida till att förändra regelverk och lagstiftning i linje med EU:s lagstiftning. Syftet är att små- och medelstora företag gradvis ska få det lättare att arbeta och skapa goda arbetsförhållanden. Stödet har bland annat lett till att strategier för små- och medelstora företag har införts på olika nivåer inom statsförvaltningen.
Genom utlysningsfonden Challenge to Change, som erbjuder finansiellt stöd för innovativa företag som skapar sysselsättning, har Sidas stöd lett till att 600 nya jobb har skapats.
I samarbete med USA:s biståndsmyndighet USAID stödjer Sida företagare, som migrerat från Bosnien och Hercegovina, att driva företag i landet och återinvestera i sitt forna hemland. Genom att underlätta för dem att låna pengar i banker skapas förutsättningar för företagen att utveckla sin verksamhet. Stödet har lett till att fler små- och medelstora företag är verksamma i landet, ökad sysselsättning och ekonomisk utveckling. De flesta företag som tagit lån genom garantin har uppgett att lånen har betytt mycket för deras tillväxt. 62 företag med sammanlagt 1700 anställda omfattades 2023 av lånegarantin.
Sida stödjer Mozaik Foundation som gör det möjligt för unga människor som är arbetslösa att starta egna företag. Detta sker bland annat genom en internetbaserad lärplattform, praktikplatser och starta-eget-stipendier.
Regeringen har beslutat att fasa ut strategin för Sveriges reformasamarbete med västra Balkan och Turkiet och att verksamheten ska vara avslutad 30 juni 2026, dock kommer regeringen komma med en ny gemensam strategi för Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet.
Uppdaterad: 11 augusti 2025
Sidansvarig: Sidas kommunikationsenhet