Så samarbetar Sida med multilaterala organisationer

Strax under hälften av Sidas totala stöd går via multilaterala organisationer. En tredjedel av Sidas budget förmedlas via olika FN-organ. 

Genom det multilaterala samarbetet bidrar Sida till en positiv utveckling för människor som lever i fattigdom inom Sveriges prioriterade tematiska områden: demokrati, mänskliga rättigheter, miljö och klimat, jämställdhet och fredsbyggande. Det multilaterala samarbetet gör det också möjligt för Sverige att bidra till utveckling i länder som Sverige inte har bilateralt utvecklingssamarbete med.

Inriktningen för Sidas samarbete med multilaterala organisationer styrs av följande:

• Instruktion från regeringen och det årliga regleringsbrevet
• Olika resultatstrategier inom geografiska och tematiska områden som beslutas av regeringen (vanligtvis på 5 år)
• Regeringens strategi för multilateral utvecklingspolitik 
• Organisationernas egna strategier

Sidas omfattande samarbete med FN är präglat av FN-organens unika möjlighet att bidra till global policyutveckling och samtidigt stödja länder i att förverkliga sina internationella åtaganden (till exempel Agenda 2030, Parisavtalet och FN:s olika konventioner för mänskliga rättigheter) och nationella utvecklingsmål. 

Eftersom många av FN-organen arbetar inom områden som Sverige prioriterar i utvecklingssamarbetet så är de även naturliga samarbetspartner till Sida i genomförandet av biståndet.

En stor del av Sidas utvecklingssamarbete bedrivs i länder som är drabbade av konflikt och instabilitet. FN har lång erfarenhet av konflikthantering och fredsbyggande. I länder med bräcklig fred och svaga offentliga institutioner är FN-organen ofta viktiga samarbetspartners för mottagarlandet och även för biståndsgivare som Sida.

Sidas stöd till FN förmedlas vanligtvis genom fleråriga avtal och flexibel finansiering kopplade till olika program. Detta gör det möjligt för FN-organen att planera långsiktigt och strategiskt och det bidrar dessutom till deras förmåga att agera snabbt i kriser och anpassa sig till omvärlden när den förändras.

Beslut om finansiella bidrag och val av genomförande organisation bereds av Sida, hos den enhet i Sverige eller vid den ambassad som ansvarar för att genomförandet av den svenska strategi som ligger till grund för beslutet.

Processen för att utveckla och stärka FN är pågående och Sverige spelar en mycket aktiv roll i det arbetet. Det handlar bland annat om att bidra till att göra FN:s utvecklingssystem mer öppet, effektivt och ansvarstagande, men också att förbättra FN:s rapportering av de resultat man uppnår med hjälp av svenskt bistånd.

Sidas största mottagare inom FN är: UNDP, Unicef, UNFPA, UNOCHA, WFP, UN Women, FAO and UNHCR.

FN:s utvecklingsprogram UNDP är den största mottagaren. Unicef är en också en viktig partner för Sida i utvecklingssamarbetet och i det humanitära biståndet, för att stärka barns och ungdomars rättigheter. 

• humanitärt bistånd
• demokrati och mänskliga rättigheter
• hälsa samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Som ett av 189 länder är Sverige medlem och delägare i Världsbanksgruppen (VBG). Världsbanken är en viktig partner för svenskt bistånd då de har en unik kapacitet att genomföra storskaliga globala och bilaterala insatser. Genom att kombinera finansiering, kunskap och stor erfarenhet av långsiktigt engagemang i samarbetsländerna, har Världsbanken goda möjligheter att påverka utvecklingsagendan både globalt och i enskilda samarbetsländer.

Sida ansvarar för ett omfattande samarbete med Världsbanken genom stöd till tematiska och geografiska fonder, exempelvis inom infrastruktur, finansiell förvaltning, vatten, miljö och jämställdhet. Sida har också i uppdrag att bidra med sakkunskap till Utrikesdepartementet om samarbetet med Världsbanksgruppen.

Sida bidrar också till styrelsearbetet inom Världsbanksgruppen, genom det nordisk-baltiska valkretskontoret. Både Sidas personal på huvudkontoret i Sundbyberg och på ambassader runt om i världen bidrar med underlag inför olika beslut.

Sverige bidrar till EU:s gemensamma bistånd. EU har utvecklingsinsatser i runt 150 av världens 195 länder. När många länder ger bistånd tillsammans kan stödet få ett större genomslag och ge bättre resultat. EU och EU:s medlemsländer står tillsammans för mer än hälften av världens samlade bistånd. 

Sverige stödjer EU:s utvecklingssamarbete och humanitära bistånd både genom en årlig avgift och genom separata bidrag till Europeiska utvecklingsfonden (EDF).

Sveriges bistånd via EU är cirka tre miljarder kronor varje år. Av detta går 2,5 miljarder kronor till EU:s gemensamma bistånd (som finansieras av medlemsavgiften) och runt 500 miljoner kronor till Europeiska utvecklingsfonden (EUF).

Målet med EU-biståndet är att skapa samstämmighet mellan handel, bistånd och säkerhet, och stödja en utveckling som är ekonomiskt och socialt hållbar. Samordning sker mellan EU och medlemsländerna, till exempel genom gemensamma strategier för biståndsinsatser (EU Joint Programming).

Ambitionen är att EU och medlemsstaterna ska arbeta närmare varandra för att öka effektiviteten och insyn i det europeiska biståndet. Sverige stödjer denna ansats.

Sida genomför även en del av EU:s bistånd genom delegerade partnerskap i våra samarbetsländer, där EU står för finansieringen och Sida för genomförandet i samarbete med våra partner, inklusive svenska myndigheter.

• Ramverket European Consensus on Development på Europeiska rådets webbplats
• Policydokumentet An Agenda for Change på EU-kommissionens webbplats
• Plattformen Policy Coherence for Development (PCD) på EU-kommissionens webbplats

Sida hanterar program och projekt som finansieras av EU, och där EU vidareförmedlar pengar till Sida. Detta kallas för EU-delegering. Här publicerar Sida uppgifter om våra aktuella EU-delegerade medel för att uppfylla de krav på transparens som finns i Sidas avtal med EU. Uppgifterna uppdateras årligen.