Sidas stöd till minhantering räddar liv och bidrar till återuppbyggnad och utveckling

– Landminor och andra explosiva lämningar, både under och efter väpnade konflikter, utgör en direkt livsfara för människor i konfliktområden. De är också ett avgörande hinder för återuppbyggnad, socioekonomisk utveckling och för att människor som flytt ska kunna återvända, säger Christoffer Burnett-Cargill, specialist inom fred och säkerhet på Sida.

Varje år rapporterar Sida till regeringen vad myndigheten har gjort inom minhantering, insatser för att bekämpa illegal handel med små och lätta vapen samt genomförande av vapenhandelsfördraget. Här kan du läsa en sammanfattning av rapporten för 2024 eller ladda ner den i sin helhet.

58 länder i världen beräknas vara kontaminerade av landminor och explosiva lämningar.
Minor och explosiva lämningar efter krig gör det svårare för människor som lever i fattigdom och förtryck att kunna förbättra sina levnadsvillkor.

Vägar är minerade och stora landytor kan inte användas för nödvändig infrastruktur. Även sjukhus och skolor kan vara kontaminerade, vilket begränsar tillgången till livsnödvändiga samhällstjänster. Det går heller inte att odla vissa delar av jordbruksmarken vilket påverkar människors möjligheter till försörjning och gör stor skada på miljön. Det driver även på migration och gör att människor på flykt inte kan återvända hem på grund av kontaminerade hem och bostadsområden.

Varje timme dör 24 människor runtom i världen till följd av våld orsakat av små och lätta vapen. Dessa vapen är den främsta orsaken till våldsam död i världen. Förutom den direkta påverkan på människor påverkar vapnens spridning rättsstaten negativt, hindrar konfliktförebyggande och fredsbyggande initiativ, möjliggör kriminell verksamhet, inklusive terrorism, samt leder till brott mot mänskliga rättigheter och könsrelaterat våld.

Eftersom problemet är globalt och går över landsgränserna så behöver lösningen ske på olika nivåer samtidigt – globalt, regionalt och nationellt.

Sida stödjer minhantering i exempelvis Ukraina, Irak, Colombia och Myanmar, som alla har stora problem med kontaminerad mark. Ukraina var det land som fick störst stöd under 2024. I arbetet ingår röjning av landminor och andra explosiva lämningar efter krig, riskutbildning, stöd till offer, påverkansarbete och stöd för att stärka institutioner.

Under 2024 betalde Sida ut 41,8 miljoner kronor till projekt inom minhantering. Det är en minskning jämfört med 2023. Under 2024 fick ett tiotal partnerorganisationer stöd för att genomföra arbetet.

Sidas största stöd för minhantering utförs av Danska flyktingrådet (DRC) i Ukraina. Under 2023–2024 röjde DRC 58 466 kvadratmeter minerad mark och utbildade fler än 20 000 personer i risker med explosiv ammunition samt säkra beteenden. DRC kartlägger dessutom om de områden som är under risk faktiskt är minerade, och färdigställde 151 kartläggningsrapporter under året.

Längre artikel: Minröjning i Ukraina räddar liv och gör det möjligt att bruka jorden

Sida ingick under 2024 ett partnerskap med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som ska stärka Ukrainas förmåga att hantera kriser och minska det explosiva hotet från minor. Projektet sker i nära samarbete med ukrainska myndigheter, som bland annat ska få stöd till att genomföra utbildningar.

Ungefär 45 000 människor sammanlagt i Colombia, Irak, Myanmar och Ukraina har fått utbildning i riskhantering. Myanmar är ett av de länder som drabbats värst av minor. Där fokuserar Sidas stöd på att stärka samhällens motståndskraft mot minor och på utbildningar för att minska risker.

Sida arbetar med flera globala samarbetsorganisationer för att bekämpa handel med små och lätta vapen och att genomföra vapenhandelsfördraget. Bland dessa organisationer finns Women’s International League for Peace and Freedom (WILPF), Saferworld, Parliamentarians for Global Action (PGA) och Unicef. Sida har under 2024 dessutom inlett nytt och förberedande stöd till Polismyndigheten i Sverige för att möjligen stödja detta arbete i Ukraina framöver.

I Irak bidrog Sidas stöd till FN:s Mine Action Service (UNMAS) till minröjning av 1,44 kvadratkilometer som nu kan användas till jordbruk och husbyggen. I Colombia bidrog Sidas stöd till ett minröjningsprojekt till minröjning av 24 000 kvadratmeter mark.