Sida stödjer Östeuropas och Balkans väg mot EU. Foto: EU
Alla svenska Twinning-projekt som planeras för 2019 är matchade mot de Globala målen, utifrån projektens syfte och förväntade resultat. Modellen har utformats av Sida och synliggör vilka mål som prioriteras och vilka som riskerar att försummas inom Twinning-programmet. Det är ett verktyg för att utvärdera och underlätta genomförandet av Agenda 2030 både på myndighets- och EU-nivå.
Modellen väckte stort intresse när denpresenterades för övriga medlemsländer i Bryssel. Nu förs en dialog inom EU för att integrera Sidas modell i hela Twinning-instrumentet.
– Jag tror att matchningen gör arbetet med Agenda 2030 mer konkret för svenska myndigheter och att det öppnar möjligheter för internationellt samarbete. De flesta svenska myndigheter har i uppdrag att jobba med Agenda 2030 och vi har gett dem ett verktyg som möjliggör det arbetet, säger Nina Geladze Ekstedt som är samordnare för Twinning på Sida.
EU-Twinning lanserades 1998
EU-Twinning lanserades 1998 som ett verktyg för att främja EU-närmande i potentiella kandidatländer och grannländer. Syftet är att genom strategiska projekt stödja utveckling samt att stärka relationer mellan myndigheter i mottagar- och givarländer.
Som nationell kontaktpunkt för Twinning har Sida till uppgift att främja svenska myndigheters engagemang i programmet.
Det finns ingen skola som är bättre att gå för att närma sig EU än hos myndigheter som redan gjort den resan.
– Twinning är ett sätt att möta och inspirera varandra, att dela erfarenheter och att genom samarbete underlätta EU-integreringen för mottagarländerna. Det finns ingen skola som är bättre att gå för att närma sig EU än hos myndigheter som redan gjort den resan. Litauen är ett mycket bra exempel på när Twinning är som bäst. De började som ett mottagarland och är nu bästa givarland i EU vad gäller att genomföra projekt i nya kandidatländer, säger Elsa Håstad, chef på Sidas avdelning för Europa och Latinamerika, som har huvudansvaret för Twinning.
Nytt finansiellt stöd för EU-Twinning
Modellen ingår i en större satsning som Sida och Sverige gör för att stärka svenskt deltagande i EU-Twinning efter några år av avsvalnat engagemang. Att engagemanget savlnade berodde till stor del på att EU:s ersättningsnivåer sänktes. Det förhindrade svenska myndigheter att få full kostnadsersättning, ett krav för deltagande i internationellt utvecklingssamarbete.
Därför har Sida under året även introducerat ett nytt finansiellt stöd som komplement till EU:s arvoden. Förhoppningen är att det finansiella stödet tillsammans med matchningen ska underlätta deltagandet i Twinning-projekt och tydliggöra fördelarna för den egna verksamheten som internationellt utvecklingssamarbete medför.
– Twinning är ett utmärkt tillfälle att inte bara bidra till en systermyndighets utveckling, utan också den egna verksamhetens utveckling. Det är en väldigt sympatisk samarbetsform som bygger på att vi som kollegor stödjer varandra och det är oerhört lärorikt. Det finns inte någon effektivare kompetensutveckling, säger Lena Skiöld, projektledare för internationellt samarbete på Arbetsförmedlingen.
– Twinning är en win-win för alla aktörer inblandade. Myndigheterna i givar- och mottagarländer får kontakter, erfarenheter och kunskap. EU får fler och mer kompetenta nationella institutioner som alla samarbetar och skapar stabilare relationer länder emellan. På det stora hela gynnar det oss alla eftersom samarbete bidrar till en säkrare värld, säger Elsa Håstad.