Ända sedan FN:s befolkningskonferens i Kairo 1994 som markerade ett historiskt skifte för frågor om sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) har arbetet för minskad mödra- och barnadödlighet kunnat drivas framåt. De senaste 20 åren har kurvan pekat stadigt nedåt i världen, enligt WHO. Efter att ha minskat med 34 procent mellan åren 2000 och 2020 har utvecklingen på senare tid stannat av och till och med vänt i vissa delar av världen – trots att nästan 800 kvinnor dör i barnsäng varje dag. Till stor del sker dödsfallen i låginkomstländer, framför allt i humanitära kontexter och konfliktkontexter med cirka 500 dödsfall per dag, allt enligt siffror från WHO och UNICEF.
Att årets upplaga av Sveriges radios program Musikhjälpen detta år samlar in pengar till förmån för säkra graviditeter ligger därför helt rätt i tiden.
– Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) står oftast inte högst på agendan, framför allt inte i krig och katastrofer när det gäller att rädda liv. Men tack vare vårt långsiktiga stöd med att stärka barnmorskans status och breda roll inom SRHR i utvecklingsarbetet har Sverige blivit en stark röst i den globala dialogen, säger Eva Charlotte Roos, metod- och ämnesföreträdare på enheten för tematiskt stöd och lärande (TEMA) på Sida.
Till samma strömningar hör också det skifte som nu märks där flera länder som tidigare varit en del av Kairo-överenskommelsen nu börjar dra sig ur avtalet.
– Det ökande motståndet mot bland annat SRHR, jämställdhet och hbtqi-personer påverkar våra samarbetsländer. Exempelvis anammar de en mer konservativ agenda om kärnfamiljen och vill inskränka rätten att bestämma över sin egen kropp, om man vill ha barn och i så fall hur många, liksom rätten till abort, säger Gunilla Backman, metod- och ämnesföreträdare på enheten för tematiskt stöd och lärande (TEMA) på Sida.
Säkrare förlossningar med ambulanser och utbildad vårdpersonal
Berättelser från Sidas verksamhet
Mer än en tredjedel av alla tonårstjejer på Zambias landsbygd redan fött barn eller är gravida med sitt första. Samtidigt är det fortfarande alltför många som dör till följd av graviditet eller förlossning i landet. Tonårsgraviditeter och mödra- och spädbarnsdödligheten minskar i fyra av landets tio provinser tack vare stöd från Sida.
Det här gör Sida för att minska mödradödligheten
För att långsiktigt bemöta behoven inom barn- och mödravård även i svåra kontexter stödjer Sida sedan länge FN:s och andra civilsamhällesorganisationers arbete inom området. Arbetet sker utifrån en bred agenda som innefattar allt från säker abort, tillgång till sexualundervisning, HPV-vaccin, tillgång och tillgänglighet till mödravård och arbete mot könsrelaterat våld.
– Långsiktigheten är viktig, det tar drygt 10 år att nå resultat i de här frågorna. Det gäller att förstå att det också är attityder kring SRHR som måste ändras. Det finns inga snabbfixar, säger Gunilla Backman.
För att gripa an problemen och få till de nödvändiga förändringarna har Sveriges och Sidas tillvägagångssätt framför allt varit att stödja utbildning av barnmorskor och stärka deras ställning. Det ger dem möjlighet att använda sin profession och kompetens till fullo.
– Barnmorskan jobbar i frontlinjen och når ut till de mest utsatta kvinnorna och flickorna, många som blivit utsatta för könsrelaterat våld. De har dessutom helhetssynen och sätter kvinnans behov i centrum. Deras lokala närvaro i till exempel primärvården gör också att de förstår kontexten och de specifika behoven som råder på plats. Och det är vårt främsta uppdrag – att nå ut till de mest utsatta, säger Eva Charlotte Roos.
Bangladesh satsning på barnmorskor minskar mödradödligheten
Berättelser från Sidas verksamhet
I Bangladesh stödjer Sida ett samarbete för att utveckla landets mödra- och förlossningsvård. Sedan starten har 150 bangladeshiska barnmorskelärare utbildats på Högskolan Dalarna med målet att kunna undervisa på landets barnmorskeprogram.
Sida arbetar med ett skräddarsytt helhetstänk
I Bangladesh har Sida tillsammans med Högskolan Dalarna utarbetat läroplanen för barnmorskeutbildningen. Här görs även arbete mot miljö- och klimatförändringar som i förlängningen är ett hot mot tillgången och tillgängligheten av vård, men som också har en direkt påverkan på gravida kvinnors hälsa.
– Föroreningar och höga nivåer av salt i dricksvattnet påverkar exempelvis gravida kvinnor som riskerar att få problem med högt blodtryck eller för tidig födsel och att fostren inte växer som de ska. Malariasmittan ökar vilket kan ge upphov till missfall och andra komplikationer, säger Eva Charlotte Roos.
Det gäller också att titta på hela hälsosystemet, inklusive detaljer som tillgång till rent vatten på vårdinrättningarna.
– Finns det inte tillgång till rent vatten hjälper det inte att det finns en klinik med personal, säger Gunilla Backman.