Varannan minut får en ung kvinna eller tonårstjej hiv. Endast hälften av alla barn som lever med hiv har tillgång till livsviktig medicin. I början av förra året levde nära 40 miljoner människor med hiv globalt – varav 65 procent i Afrika.

Rue Yehya från SIDC möter utsatta grupper på gatorna i Naaba, Libanon, för att informera om klinikens stöd, erbjuda anonym testning, dela ut kit med kondomer och glidmedel – för att minska riskerna. På helgerna gör de samma sak i områden med mycket nattliv.
Drastiska nedskärningar hotar framsteg
2025 års tema på Världsaidsdagen den 1 december är ”Att övervinna hinder och omvandla aidsresponsen”.
Minskad internationell finansiering leder till brist på bromsmediciner och förebyggande insatser. Men trots dessa stora utmaningar arbetar människor och samhällen varje dag med att driva arbetet framåt och förebygga hiv. Initiativ och projekt som stöttas av det svenska utvecklingssamarbetet.
Under 2025 minskade USA sin finansiering kraftigt, vilket får omedelbara och allvarliga konsekvenser för människor i låginkomstländer. Nedskärningarna har lett till och leder till indragna program som försett miljontals människor med behandling.
Om andelen människor som har hiv ökar blir konsekvenserna dramatiska för både länder och enskilda företag.

Hiv är inte bara en hälsofråga utan påverkar hela samhällen.
– Hiv-epidemin bromsar ekonomisk utveckling då de som drabbas ofta är unga personer i arbetsför ålder. Hiv är därför inte bara en hälsofråga utan påverkar hela samhällen, säger Cristina de Carvalho Eriksson, Sidas verksföreträdare för hälsa och SRHR.
En permanent minskning av finansieringen kan enligt UNAIDS leda till:
Samtidigt ökar antalet länder som kriminaliserar de mest utsatta grupperna, som till exempel lagstiftning kring hbtqi i Tanzania och Uganda, vilket försvårar både förebyggande insatser och människors tillgång till vård.
Tidigare framsteg riskerar att gå förlorade
Under nästan tre decennier har världen sett stora framsteg:
Dessa framsteg hotas nu av kraftigt minskad internationell finansiering, vilket riskerar att kasta tillbaka utvecklingen flera decennier.
”Jag fick veta att jag levde med hiv först när jag var 16. Min familj sa alltid att mina mediciner var mot astma.” säger Kareem från Nigeria. Runt om i världen hindrar stigma unga människor från att söka vård, fullfölja sin utbildning och leva de liv de drömmer om. I dag arbetar Kareem som programansvarig för förebyggande vård i samhället, hos en organisation som samarbetar med Sidas partner Frontline AIDS.

Sidas arbete – från förebyggande insatser till behandling
Sida stödjer program inom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) som omfattar både förebyggande insatser, vård och behandling samt stöd till personer som lever med hiv. Integrerad primärvård som inkluderar SRHR, förebyggande insatser mot sexuellt och könsrelaterat våld och hiv, är en modell som Sverige aktivt stödjer.
Tillgång till moderna preventivmedel är centralt – inte bara för att minska oplanerade graviditeter och osäkra aborter, utan också för att minska risken för att bli smittad av hiv och andra sexuellt överförbara infektioner.
Det här bidrar Sida till:
Ungas rättigheter stärks i Tanzania och Kamerun
Motverkar falska och skadliga myter i sexualundervisningen. Ökat ungas deltagande, engagemang och påverkan för att stärka SRHR i båda länderna.
Samarbetsorganisationer: Frontline AIDS och UNESCO
Starkare skydd för utsatta kvinnor och barn i Uganda
Aktiverat hänvisningssystem för könsbaserat våld i samarbete polisens familje- och barnskyddsavdelning för att säkerställa att överlevare får stöd snabbare och mer effektivt.
Samarbetsorganisation: Frontline AIDS
Bättre rådgivning gör att fler följer behandlingen i Egypten
Apotekare på offentliga apotek erbjuder rådgivning när de lämnar ut hiv-läkemedel. Det har lett till att fler följer sin behandling – en avgörande faktor för att hålla virusnivåerna nere.
Samarbetsorganisationer: Frontline AIDS och Caritas
Ukraina: Högsta andelen hiv-fall i Europa
Ukrainas sjukvård stod inför stora utmaningar redan före kriget, med Europas högsta andel personer som lever med hiv, omkring 1 procent av befolkningen 2023. Kriget har ytterligare försämrat situationen genom attacker mot sjukhus och att vårdpersonal tvingats fly, vilket i sin tur har ökat spridningen av hiv.
Det nationellt finansierade hiv-programmet är nu helt beroende av internationellt stöd. Nedskärningar i USA:s finansiering har redan orsakat avbrott i insatserna och skapat oro för ökad smittorisk och aidsrelaterade dödsfall.
Trots detta har antalet personer som får antiretroviral behandling (ART) kunnat hållas på en hög nivå. Detta är bland annat möjligt genom Frontline AIDS partnerorganisation Alliance for Public Health, som använder AI för att identifiera personer i riskzonen för odiagnostiserad hiv och rikta testning, stöd och behandling där den behövs som mest.
Våra mobila kliniker tar hälsovård dit den behövs mest. Det handlar om överlevnad.
– Våra mobila kliniker tar hälsovård dit den behövs mest – till byar i frontlinjen, ockuperade områden och platser där det inte finns några läkare kvar. Det handlar om överlevnad, inte bara medicin, säger Anna Korobchuk, chef för mobila teamet vid Alliance for Public Health.
Samtidigt stärker WHO i Ukraina – med stöd från Sverige – landets övervakningssystem och kapacitet att testa för smittsamma sjukdomar. WHO säkerställer också att viktiga blodcentraler har trygg blodförsörjning och kan testa allt blod för hiv, hepatit B, hepatit C och syfilis.
Stora utmaningar i MENA och Afrika söder om Sahara
Andelen människor som lever med hiv är särskilt hög i delar av Afrika söder om Sahara, i vissa länder är det så mycket som var femte invånare.
En rapport från UNAIDS visar en kraftig ökning av hiv i Mellanöstern och Nordafrika (MENA). Nya fall har ökat med 116 procent sedan 2010. Bristande politisk vilja, otillräckliga resurser och långvariga konflikter gör regionen extra sårbar. Människor utsätts för en ökad risk att bli smittade till följd av pågående kriser och konflikter och att många befinner sig på flykt.
Nya mediciner – men fortsatt ojämn tillgång
Trots stora utmaningar finns också positiva nyheter. Ett nytt injicerbart läkemedel, Lenacapavir, kan användas både i förebyggande syfte och för behandling. Den behöver endast ges två gånger per år och kan därmed nå människor som annars har svårt att regelbundet besöka vården – såsom unga flickor, personer i prostitution eller hbtqi-personer som utsätts för stigma och diskriminering. Prissänkningen till 40 USD per dos för låginkomstländer innebär en stor möjlighet att förbättra tillgången till läkemedlet.