Sida har sedan 25 år tillbaka ett aktivt engagemang i Belarus. Under lång tid har den svenska biståndsmyndigheten varit en av de största bilaterala givarna. Huvuddelen av stödet har gått till att stärka de demokratiska krafterna och stötta befolkningens kamp för ett fritt och jämlikt Belarus. Rättighetsfrågor såsom jämställdhet, anti-diskriminering, yttrandefrihet och demokratisk organisationskultur har varit och är ledord i Sidas stöd.
Med anledning av den allvarliga situationen i Belarus har regeringen och Sida i samråd enats om att stoppa det svenska stöd där statliga aktörer är inblandade.
– Med tanke på utvecklingen i landet efter valet tycker vi att beslutet är mycket rimligt, säger Sidas generaldirektör Carin Jämtin.
Sida kommer nu att frysa pågående stöd till samarbeten där den belarusiska staten varit en aktör och se över hur stödet i stort ytterligare kan stärka den demokratiska rörelsen i landet.
För en dialog
– Vi har en dialog med våra partner för att ser över hur vi ytterligare kan stärka stödet till civila samhället och andra aktörer. Hur det här stödet rent konkret ska se ut beror väldigt mycket på hur utvecklingen blir. Vi måste hitta de bästa sätten att stödja den fortsatta demokratiska utvecklingen, säger Carin Jämtin.
Sidas stöd till Belarus uppgår till cirka 102 miljoner kronor år 2020. Av detta är stöd på 9 miljoner kronor föremål för granskning och sannolikt frysning.
– Vi ser hur vårt långsiktiga stöd har varit viktigt för de krafter som nu är på väg att åstadkomma förändring – de har behövt långsiktighet för att kunna utvecklas som organisationer och inte kastas mellan korta projekt. Vi ser därför att väldigt många av de vi jobbat med är aktiva i den förändring som sker i dag, säger Carin Jämtin.