Utmaningarna när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter är många i Belarus. Sidas reformsamarbete med landet syftar till att stärka respekten för demokrati och mänskliga rättigheter samt att stödja en miljömässigt hållbar utveckling och Belarus integrering med EU.
Sidas bistånd till Belarus 2019
Totalt bistånd
74.5 mnkr
Långsiktigt utvecklingssamarbete
74.5 mnkr
Viktiga temaområden i Belarus
Mänskliga rättigheter, demokrati och rättssäkerhet
Integrering med EU och ekonomisk utveckling
Bättre miljö och minskad klimatpåverkan
Så går utvecklingen framåt
Fattigdomen har minskat
Fattigdomen har minskat sedan millennieskiftet visar siffror från Världsbanken. År 2000 levde över 40 procent av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen – 2017 var andelen endast 6 procent. Trots det är det många i landet som inte klarar sig på sin lön.
Pensioner och minimilöner
På ett materiellt plan har människor det relativt bra i Belarus idag, delvis tack vare ett system som erbjuder pensioner och minimilöner. Dock är ersättningarna ofta mycket låga
Många utmaningar kvarstår
Begränsade demokratiska rättigheter
De demokratiska och mänskliga rättigheterna är allvarligt begränsade i Belarus. Organisationen Freedom House, som kartlägger demokratiska och mänskliga rättigheter i världens länder, bedömer landet som ”icke fritt”.
Riskabelt att engagera sig politiskt
Medborgarnas möjlighet att påverka politiken är mycket liten och ett engagemang i politiska frågor kan medföra personliga risker.
Patriarkala normer
Kvinnor drabbas kvinnors hårt av patriarkala normer. Den politiska representationen av kvinnor är låg och könsbaserat våld, liksom våld mot barn, är ett utbrett problem.
Från illaluktande slam till förnybar energi. Tack vara en Sida-stöttad insats är det verklighet i Baranovichi i Belarus. Landet har fått det första reningsverket som förvandlar avfall till energi – och det har redan gett effekt.
Utvecklingssamarbetet i Belarus
Aleksandr Lukasjenko och hans regering styr Belarus sedan 1994 med auktoritära metoder. Det finns en opposition, men den verkar under svåra omständigheter. Alla presidentval som hållits sedan 1994 har fått kritik för att ha allvarliga demokratiska brister. Belarus har flera miljö- och klimatutmaningar, bland annat förorenade vattendrag och utsläpp. Engagemanget för miljöfrågor är växande och det finns en allt starkare miljörörelse som är aktiv i landet.
Mänskliga rättigheter, demokrati och rättssäkerhet
Kränkningar av de mänskliga rättigheterna är vanligt förekommande i Belarus. Exempelvis finns stora brister när det gäller föreningsfrihet, yttrandefrihet, valgenomförande, rättssäkerhet, fackliga rättigheter, kvinnors och hbtq-personers mänskliga rättigheter samt möjligheterna för oberoende media att verka. Belarus är också det enda landet i Europa som tillämpar dödsstraff.
Belarusiskt universitet i exil
I Belarus är tillgången till fri och oberoende högre utbildning begränsad. Sida stödjer, tillsammans med Litauen och EU, European Humanities University (EHU) i Vilnius. EHU är ett belarusiskt universitet i exil i Vilnius sedan 2004. EHU utgör ett viktigt bidrag till ett pluralistiskt civilt samhälle i Belarus, vilket stöds av det faktum att en stor del av studenterna återvänder till Belarus efter avslutade studier.
Situationen för det civila samhälleti Belarus är svår och det är svårt för civilsamhällesorganisationer att registrera sig. Forum Civ förmedlar Sidas stöd till organisationer och initiativ i Belarus med målet att öka civilsamhällets inflytande inom jämställdhet, mänskliga rättigheter och miljö. Stödet bidrar bland annat till att skapa nya nätverk och rum online för hbtq-personer, bekämpa hatbrott och skapa bättre villkor för funktionsvarierade människor i Belarus.
Sidas arbetar för att ge jämställdhet högre politisk prioritet i Belarus – genom att stärka dialogen mellan civilsamhället och staten gällande jämställdhet. Våra partner arbetar för att motverka mäns våld mot kvinnor, bland annat genom att ge stöd till våldsutsatta kvinnor samt att påverka maskulinitetsnormer och könsstereotypa attityder, genom stöd till organisationen MÄN och FN-organet UNFPA.
Belarus har en lång väg att gå när det gäller integrering med EU. Det återstår bland annat mycket arbete för att kunna leva upp till EU:s förväntningar på respekt för demokrati och mänskliga rättigheter.
Den officiella arbetslösheten är mycket låg. I verkligheten är dock delar av befolkningen undersysselsatt och många saknar helt arbete utan att vara registrerade som arbetslösa. Den ekonomiska utvecklingen har varit negativ under en lång period.
Ekonomisk forskning
I samarbete med Stockholm Institute of Transition Economics (SITE) och Belarusian Economic Research and Outreach Centre (BEROC) bidrar Sida till modern ekonomisk forskning som bland annat handlar om att skapa förståelse för hur miljöutmaningar kan omvandlas till ekonomiska möjligheter, sk grön ekonomi.
Belarus har en relativt god miljölagstiftning och välfungerande miljöförvaltning, men många utmaningar kvarstår. Bland dem finns användningen av gamla energislag och eftersatta investeringar i miljöinfrastruktur. Föroreningar från industri, jordbruk och den storskaliga köttindustrin är också särskilt problematiska.
Förbättrad avloppsrening vid Östersjön
Sida är en av de viktigaste bidragsgivarna till investeringar inom lokal miljöinfrastruktur i Belarus. Stöd går till exempel till att förbättra 13 avloppsreningsverk i landet, något som kommer att resultera i lägre utsläpp, bland annat i Östersjön där flera floder som går genom Belarus mynnar ut.
Starkare miljöorganisationer
Det finns ett stort antal aktiva miljöorganisationer i Belarus. Sida är en av få finansiärer till dessa organisationer, som arbetar för att påverka beslut som riskerar att få negativa miljö- och klimatmässiga konsekvenser. Sidas stöd till civilsamhällets miljöengagemang kanaliseras genom ForumCiv. Sida stödjer också Coalition Clean Baltic som är ett nätverk av miljöorganisationer runt Östersjön. Stödet till CCB syftar till att öka medvetenheten kring god vattenkvalitet, att stärka kapaciteten hos miljöorganisationer i landet och att bidra till att en aktiv allmänhet deltar i utvecklandet av miljölagstiftning.