Globala målen för hållbar utveckling - Agenda 2030

År 2030 ska ingen människa behöva leva i extrem fattigdom och alla människors rättigheter ska respekteras. Klimatkrisen ska vara löst och fred och rättvisa ska råda. Det är några av ambitionerna med FN Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling. Planen kallas Agenda 2030 och antogs av FN:s medlemsländer 2015. Den består av 17 Globala mål och 169 delmål, och är den mest ambitiösa planen för hållbar utveckling hittills. Målen ska bidra till en hållbar utveckling för alla människor och länder, ekonomiskt, socialt och miljömässigt.

Alla länder samarbetar för att nå målen

Agenda 2030 och Globala målen för hållbar utveckling innebär att alla världens länder tillsammans arbetar för hållbar utveckling, både nationellt och globalt. Biståndet spelar en viktig roll i detta arbete.

Globala målen för hållbar utveckling omfattar hållbar utveckling i bred bemärkelse: ekonomisk, social och miljömässig. Hur olika länder ska arbeta för att uppnå målen skiljer sig åt. Medan låginkomstländer har stora utmaningar att utrota fattigdom och hunger, har höginkomstländer ett stort ansvar att konsumera hållbart, motverka ekonomiska klyftor samt begränsa klimatförändringarna.

Svensk politik ska bidra till Globala målen

Grundläggande för Globala målen är att alla deltar och samarbetar: politisk ledning, myndigheter och andra samhällsaktörer. Agenda 2030 ställer höga krav på att alla politikområden ska samverka för att bidra till att uppnå målen. Inga beslut får motverka målen.

Sida arbetar på olika sätt, med olika metoder och i olika delar av världen med samtliga Globala mål. Ett viktigt verktyg i det arbetet är den svenska politiken för global utveckling (PGU) som tar hänsyn till mänskliga rättigheter, planetens gränser och perspektiven hos människor som lever i fattigdom.

Sveriges arbete med Globala målen

Sverige och andra länders arbete med Agenda 2030 följs upp och utvärderas internationellt. FN politiska högnivåforum för hållbar utveckling (High-Level Political Forum on Sustainable Development) är en viktig del av uppföljningen. Länderna kan själva redogöra för hur arbetet med att uppnå målen går

Agenda 2030 och Globala målens övergripande princip är att ingen ska lämnas utanför. Den svenska regeringen slår fast att Sverige ska vara ledande i det arbetet.

Så ska Globala målen finansieras

2015, samma år som Globala målen antogs, samlades 7 000 delegater från hela världen i Etiopiens huvudstad Addis Abeba (Addis Ababa på engelska) för att komma överens om hur arbetet ska finansieras. Resultatet blev Addis Ababa Action Agenda.

Addis Ababa Action Agenda innebär att:

Mycket arbete återstår för att nå Globala målen

Trots att Agenda 2030 antogs 2015 återstår stora utmaningar för att de globala målen ska kunna uppnås till 2030. År 2022 är det halvtid i arbetet för att uppnå Globala målen för hållbar utveckling. Det kommer att krävas stora ansträngningar om vi ska kunna få bort den extrema fattigdomen, uppnå fred och rättvisa, respektera alla människors rättigheter och lösa klimatkrisen till år 2030.

Ett exempel på utmaningens omfattning är det faktum att utvecklingen i världen de senaste åren har gått bakåt inom flera områden. Det syns bland annat i FN:s årliga rapport Human Development Report, som mäter länders hälsa, utbildning och levnadsstandard.

FN följer också regelbundet upp utvecklingen inom de 17 globala målen genom rapporten The Sustainable Development Goals Report. Rapporten ger en översikt över framsteg, utmaningar och vad som behöver göras för att nå målen till 2030.

När det gäller målen om fred och rättvisa och att lösa klimatkrisen återstår också många utmaningar. Läs mer på våra temasidor.

Uppdaterad: 21 september 2022