Människor som lever i fattigdom är ofta direkt beroende av naturresurser som skog, mark, vattendrag och hav för att överleva. Därför drabbas de särskilt hårt av klimatförändringar och miljöförstöring. Sidas arbete inom klimat- och miljöområdet stärker länders egen förmåga att utvecklas hållbart samtidigt som det förbättrar människors levnadsvillkor.
Medvetenheten om klimat- och miljöproblemens omfattning och konsekvenser ökar, exempelvis om ändrade nederbördsmönster, ökande havsnivåer, förlust av biologisk mångfald och ökat tryck på världens ekosystem.
Länder har antagit flera globala överenskommelser för att ta itu med de utmaningar världen står inför. Några exempel är Agenda 2030 och de Globala målen, klimatkonventionen, Parisdeklarationen och konventionen om biologisk mångfald.
Flera länder världen över har vidtagit åtgärder mot platsföroreningar, till exempel genom att införa förbud mot plastpåsar.1 Det visar hur världen kan skapa förändring om viljan finns.
Hälften av de människor som lever i den svåraste fattigdomen står för enbart tio procent av världens utsläpp, medan de rikaste tio procenten står för omkring hälften av utsläppen.2
Förändrad användning av mark, avskogning och ett för stort användande av naturresurser hotar människors försörjning, begränsar samhällens förmåga att stå emot och återhämta sig från kriser och gör det svårare förmänniskor att ta sig ur fattigdom.
Temperaturen i haven ökar på grund av klimatförändringarna. Fiskebestånden minskar och småskaliga fiskare i låginkomstländer drabbas hårdast.
Att skymningen faller vid halv sex-tiden bekymrar inte Gasamala Gesemr längre. Tack vare den nyinstallerade solcellsanläggningen kan familjens butik hålla öppet till klockan 22. Det ger fler kunder och ökade inkomster. Tillgång till förnybar energi har blivit en riktig vinstlott för många på Zambias landsbygd.
Klimatförändringar drabbar människor som lever i fattigdom extra hårt. Därför behövs klimatanpassning inom jordbruket. Tack vare forskning om nya grödor och smarta metoder för odling har lantbrukare i Afrika och Asien kunnat fördubbla sina skördar. Sida har stöttat forskningsnätverket CGIAR sedan 1973.
Klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald är en av vår tids ödesfrågor. Ekosystem som fungerar, en rik biologisk mångfald med många olika växt- och djurarter och ett stabilt klimat är avgörande för allt liv på jorden. Att jordens resurser förvaltas och skyddas är en förutsättning för minskad fattigdom och hållbar utveckling. Klimat- och miljömässigt hållbar utveckling hänger ihop med samhällens demokratiska och ekonomiska utveckling. Det är vanligt att exploatering av naturresurser leder till brott mot människors liv, hälsa och säkerhet.
Länder och samhällen behöver rustas för att bättre stå emot exempelvis torka, extrema regn och översvämningar. Att återställa förstörda marker, stärka upp vägar och byggnader eller använda vatten mer effektivt är exempel på klimatanpassningar.
När människor saknar tillgång till förnybar energi hindrar det en miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling. I dag saknar omkring 800 miljoner människor tillgång till elektricitet och cirka 2,8 miljarder människor saknar tillgång till ren energi för matlagning.
Användningen av bränsle som exempelvis kol och ved orsakar utsläpp av växthusgaser och skapar dålig inomhusluft vilket leder till nära tre miljoner dödsfall varje år, varav de flesta är kvinnor och barn. Bristen på energi och bränsle leder bland annat till konflikter, skövling av skog och ekosystem.3
Två av tre personer i Afrika söder om Sahara saknar tillgång till el.4 Skogen huggs ner för att bli ved till matlagning och fossila bränslen driver enkla ljuskällor på kvällarna. Sida stöttar Power Africa, ett initiativ som ökar människors tillgång till förnybar energi, vilket leder till mindre utsläpp och renare luft inomhus.
Ett hinder för övergången till förnyelsebara bränslen är att fossila bränslen i stor utsträckning subventioneras, bland annat av Världsbanken. Sida driver på för att få Världsbankens program Energy Sector Management Assistace program (ESMAP) att öka stödet till reformer som har målet att förändra energisektorn, minska subventionerna och bli mer energieffektiva.
I många länder har företag svårt att finansiera sin verksamhet, trots att de har affärsidéer som skulle kunna öka tillgången till hållbar energi. I Bosnien och Hercegovina samarbetar Sida, United States Agency for International Development (USAID) och banken ProCredit för att små och medelstora företag inom förnyelsebar energi och hållbara energilösningar ska kunna låna pengar för att starta eller utveckla sina verksamheter.
Sida stödjer Public-Private Infrastructure Advisory Facility (PPIAF) och Världsbankens initiativ Climate Resilience and Environmental Sustainability Technical Advisory (CREST). De hjälper den offentliga sektorn att bättre förstå hur olika beslut påverkar klimatet och miljön och hur de kan bygga upp en förmåga att engagera den privata sektorn för att infrastruktur och samhällstjänster ska bli mer miljömässigt hållbara. Målet är också att se till att låginkomstländer uppfyller sina nationella klimatplaner.
I Burkina Faso bor 80 procent av befolkningen på landsbygden och är beroende av regn för att kunna bedriva jordbruk.5 När klimatet förändras ökar torrperioderna och konstbevattning krävs. I samarbete med Burkina Fasos jordbruksdepartement bidrar Sida till småskalig konstbevattning i form av små regnvattendammar som används till bevattning, odling av grönsaker, frukt och uppfödning av fiskar. Småskaliga producenter får dessutom utbildning om hur de tar hand om dammarna.
Klimatförändringar, oreglerad inflyttning till städer, skog som omvandlas till odlingsmark, olaglig skogsavverkning och utbyggnad av infrastruktur som vägar, bebyggelse och vattenkraftverk hotar naturen och den biologiska mångfalden över hela världen. Det sker inte bara i Amazonas eller Arktis, utan också i Europa och Afrika.
Avskogning är ett omfattande problem i Burkina Faso.6 Här jobbar organisationerna Tree Aid, Svenska Naturvårdsverket (SNV) och FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF) med att flytta besluten om hur skogen ska förvaltas närmare befolkningen. Projektet främjar också småskaligt skogsföretagande och minskar trycket på skogsresurserna.
För att världens växande befolkning ska få tillräckligt med mat utan att miljön och klimatet tar skada behöver jordbruket ge större mängd näringsrik mat med mindre påverkan på miljön. Genom CGIAR (ett globalt partnerskap inom jordbruksforskning) stödjer Sida bland annat utvecklingen av växtvarianter som klarar ett förändrat klimat som till exempel torka, värme och översvämningar bättre. På så vis blir inte jordbruket lika känsligt för extremväder.
Via FN:s utvecklingsprogram (UNDP) bidrar Sida till insatser som stärker en miljömässigt hållbar utveckling. Det sker bland annat genom stöd till projekt med fokus på skydd av biologisk mångfald, hållbar förvaltning av vatten och marina resurser och förbättrade livsmedelssystem.
År 2021 betalade Sida ut cirka 3,8 miljarder kronor (nästan 14 procent av det totala biståndet) till arbete med miljö och klimat. Det är en ökning med cirka 300 miljoner kronor jämfört med 2020.
Miljö- och klimatbiståndet är omfattande, allt från stöd till länder i Afrika, Asien, Mellanöstern, Östeuropa och Latinamerika, till regionala och globala organisationer. Arbetet styrs av en strategi för hållbar miljö, hållbart klimat och hav, samt hållbart nyttjande av naturresurser.
Uppdaterad: June 1, 2022
Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning