Sidas arbete i Turkiet
När förhandlingarna om Turkiets medlemskap i EU påbörjades 2005 fanns stora förhoppningar om en fortsatt demokratisk utveckling. Sedan flera år går utvecklingen istället åt fel håll. Sidas reformsamarbete med landet stödjer aktörer som står upp för demokrati, mänskliga rättigheter jämställdhet och rättsstatens principer.
Sidas bistånd till Turkiet 2020
Viktiga temaområden i Turkiet
Så går utvecklingen framåt
Fattigdomen har minskat
Fattigdomen i Turkiet har minskat. 2005 levde 19 procent av invånarna i fattigdom enligt Världsbanken, 2019 var andelen 15 procent.
Människors levnadsvillkor blir bättre
Människors levnadsvillkor när det kommer till utbildning, livslängd, hälsa och inkomst förbättras, enligt FN:s utvecklingsprograms (UNDP) index för mänsklig utveckling.
Mål för att nå Globala målen
Turkiet har antagit internationella konventioner om mänskliga rättigheter och har nu en nationell plan för att nå Globala målen för hållbar utveckling.
Många utmaningar kvarstår
Ojämställdheten ökar
Jämställdheten är på tillbakagång. I Världsbankens Global Gender Gap Report har Turkiet fallit från plats 120 år 2013 till plats 130 år 2019. Som i många andra länder har restriktionerna som följt covid-19-pandemin lett till att våldet mot kvinnor har ökat.
Hot mot människorättsförsvarare
Trycket på regeringskritiker har ökat. Människorättsförsvarare, journalister och människor som ifrågasätter de styrande arresteras. Även statsanställda har arresterats, fängslats eller sagts upp med hänvisning till påstådd terrorism.
Nu ökar fattigdomen
Turkiets ekonomi har stora strukturella utmaningar och antalet människor som lever i fattigdom ökar.
Reformsamarbete i Turkiet
Turkiet har gjort stora framsteg i den ekonomiska och sociala utvecklingen under de senaste årtiondena. Förhandlingarna om EU-medlemskap påbörjades 2005. Då var förhoppningarna om att demokratin i Turkiet skulle stärkas stora. Men under de senaste åren har utvecklingen gällande demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter gått åt fel håll. Oberoende civilsamhällesorganisationer får allt svårare att verka, exempelvis de som arbetar för kvinnors och hbtqi-personers rättigheter.Yttrande- och pressfriheten är begränsad och frihetsberövanden av människorättsaktivister, akademiker och journalister förekommer.
Mänskliga rättigheter och demokrati
Organisationen Freedom House, som kartlägger situationen för frihet och demokrati i världens länder, ändrade 2018 sin bedömning av Turkiet från “delvis fritt” till “inte fritt”.
Stärkt inflytande för medborgarna
Checks and Balances Network (CBN) integrerar medborgare i politiken genom informationsspridning och stärkt dialog mellan medborgare, civilsamhällesorganisationer och offentlig förvaltning. Nätverket består av 300 organisationer som representerar en mångfald av politiska perspektiv, könstillhörighet, bakgrund, etnicitet, tro och geografi.
Stöd till personer som utsatts för tortyr
Trots att Turkiet officiellt har nolltolerans mot tortyr finns det välgrundade anklagelser om såväl tortyr och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna i fängelser och häkten. Human Rights Foundation of Turkey (HRFT) stöder tortyroffer och dokumenterar kränkningar av mänskliga rättigheter. Mer än 600 tortyroffer vände sig till organisationen för att få hjälp under 2020.
Stöd till utsatta hbtqi-personer
Hbtqi-personer utsätts för diskriminering och hatretorik från medier, rättsväsende och tjänstemän. Det finns inskränkningar i användandet av regnbågsflaggan och olika typer av evenemang. Sida stödjer organisationen KAOS GL, som arbetar för hbtqi-personers rättigheter och samlar in data och rapporter om kränkningar. Lokala hbtqi-organisationer får mikrobidrag och kapacitetsstöd
Jämställdhet
Trots tidigare framsteg, har situationen för flickor och kvinnor under de senaste åren blivit sämre. Turkiet lämnade 2021 Europarådets Konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, även kallad Istanbulkonventionen. Turkiet var det första land som signerade och ratificerade konventionen
Möjligheter för kvinnor att hävda sina rättigheter
Även om statistiken ibland är omtvistad wå utsätts många turkiska kvinnor för våld och barnäktenskap. Organisationen KAMER förebygger könsrelaterat våld och stärka kvinnors makt över sina egna liv. KAMER gör bland annat hembesök, stärker relationer mellan myndigheter och organisationer och driver center för kvinnor som utsätts för våld. Organisationen Women for Women’s Human Rights (WWHR) utbildar kvinnor och lokala tjänstemän i mänskliga rättigheter, för att öka kunskapen om bland annat könsrelaterat våld och göra det lättare för kvinnor att hävda sina rättigheter.
Stärker kvinnor på arbetsmarknaden
Kvinnor är underrepresenterade på arbetsmarknaden i Turkiet. International Labour Organizations (ILO) arbetar för att fler kvinnor ska få formella jobb, minska lönegapet mellan män och kvinnor och öka arbetsgivare och arbetstagares kunskap om jämställdhet och fackliga rättigheter.
Rättsstatens principer
Makten i Turkiet koncentreras allt mer till presidenten och mekanismerna för att granska och fördela makten har försvagats. Rättssäkerheten i landet är undergrävd, bland annat för att rättsväsendets oberoende kan ifrågasättas, domare och åklagare avskedas eller flyttas godtyckligt och advokater utsätts för hot och våld.
Bättre juridiskt stöd
Utsatta personer, och inte minst kvinnor som utsatts för våld, måste få tillgång till juridiska ombud för att rättvisa ska kunna skipas. UNDP, Unionen för turkiska advokatsamfund och justitieministeriet utbildar jurister i att möta de specifika behoven hos utsatta grupper. De planerar att etablera sju våldsförebyggande center.
Uppdaterad: 17 december 2021
Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning