Globe Family Women Network Infrastructure Environment Employment Democracy Agriculture food security Water Sexual reproductive rights Peaceful inclusive societies Migration development Education science Energy Gender equality Environmental climate Health Including economic development Human rights

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva hälsa blir globalt sett allt bättre. Samtidigt hotar konservativa krafter människors rättigheter i vissa länder. Att försvara allas rätt till sin kropp och sin sexualitet är en viktig fråga för Sida.

Så går utvecklingen framåt

Rätt till abort ses som viktig fråga

Länder som Colombia och Argentina har avkriminaliserat abort och Världshälsoorganisationen har publicerat nya abortriktlinjer där abort beskrivs som en rättighet.

Allt fler får bromsmedicin mot hiv

Hälften så många människor dör i dag i aids jämfört med 2010. Drygt 27 miljoner av de 38 miljoner människor som lever med hiv 2020 har tillgång till bromsmediciner.1 2010 fick endast 8 miljoner människor tillgång till medicin.

Antalet barnäktenskap minskar

Antalet flickor som gifts bort innan de fyllt 18 år minskade med 15 procent under det senaste årtiondet. Den största minskningen har skett i södra Asien. Trots detta gifts tolv miljoner flickor under 18 år bort varje år – en siffra som förväntas öka till följd av covid-19-pandemin.2

Många utmaningar kvarstår

Miljontals barn och mödrar dör varje år

Var elfte sekund dör en kvinna eller ett nyfött barn i samband med förlossning, merparten i låg- och lägre medelinkomstländer.3 De flesta av dessa liv hade kunnat räddas med hjälp av rätt kunskap och bra vård. Covid-19-pandemin har gjort det svårare för länder att upprätthålla både tillgång till och kvalitet på vården för mödrar och nyfödda, vilket riskerar att öka mödradödligheten.

Olagligt att vara hbtqi-person

Sex mellan män är olagligt i mer än 70 länder och sex mellan kvinnor i drygt 45 länder.4 Organisationer som arbetar för hbtqi-personers rättigheter får allt svårare att verka. Samtidigt avkriminaliserar allt fler länder sex mellan samtyckande vuxna av samma kön och allt fler förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning.

Covid-19 får allvarliga konsekvenser

Covid-19-pandemin får konsekvenser för människors sexuella och reproduktiva hälsa. Pandemin har lett till att oplanerade graviditeter, könsrelaterat våld och barnäktenskap ökat.5

Berättelser om biståndet

Tolv flickor sitter på golvet. Två av dem sitter i förgrunden och ritar på ett papper medan resten sitter i bakgrunden och tittar på.

Arbete mot könsstympning ger resultat

Sudan är ett av de länder i världen där det är svårast för barn att växa upp. Här stödjer Sida Unicef:s arbete mot könsstympning av flickor och med att skapa trygga miljöer för barn som växer upp i konflikt eller är på flykt.

En flicka och hennes mamma

Allt fler får tillgång till säkra aborter tack vare Sidastöd

Moçambique har en av Afrikas mest liberala abortlagstiftningar, men i praktiken finns många hinder. Därför stödjer Sida organisationen Ipas arbete med att göra säkra aborter och preventivmedel tillgängliga för alla – och med att förändra negativa attityder.

Sidas arbete för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Världens länder har genom FN slagit fast att alla människor i världen till år 2030 ska ha tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Trots framsteg får många människor, framför allt kvinnor och unga tjejer, inte själva bestämma över sin egen kropp. De får inte avgöra om och med vem de ska gifta sig eller om de ska ha barn och i så fall hur många. Många människor utsätts för trakasserier och våld på grund av sin könsidentitet eller sexuella läggning. Särskilt utsatta är människor som lever i fattigdom. Kränkningar av människors sexuella och reproduktiva rättigheter leder till ohälsa, både fysisk och psykisk, och hotar länders utveckling.

Bättre vård och kunskap inom sexuell och reproduktiv hälsa

De flesta kvinnor och unga tjejer som gör aborter på osäkra sätt lever i låg- och lägre medelinkomstländer. Restriktiva lagar, könsnormer, värderingar, stigmat kring abort och brist på preventivmedel och information leder till aborter som inte är säkra för kvinnan. 5-13 procent av världens mödradödlighet kopplas till osäkra aborter.6

Samtidigt ökar trycket på länder med restriktiva abortlagar. FN och WHO understryker vikten av tillgång till säkra aborter och länder samlas för att diskutera hur man kan stärka det globala arbetet för rätten till säker abort.

Trots framsteg dog 680 tusen människor av hiv 2020, 1,5 miljoner människor smittades. Det är en halvering sedan 1997. Framför allt i Afrika söder om Sahara är hiv fortfarande ett stort utvecklingsproblem. 25 procent av dem som smittas är unga kvinnor, detta trots att de enbart utgör 10 procent av befolkningen.7

Ökar kunskapen om abort

Fortfarande saknas systematisk kunskap om vilka insatser för säkra aborter som fungerar i praktiken. Det saknas också forskning för att stärka möjligheterna till säker abort. Sida samarbetar med FN:s forskningsprogram för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, Human Reproduction Programme (HRP). Programmet ger ny kunskap om hur vi ser till att det finns tillgång till säker abort. Det bidrar också med underlag för riktlinjer och beslut på både land- och global nivå.

DKT International arbetar i Tanzania, Etiopien, Kenya, Uganda, Demokratiska republiken Kongo och Moςambique för att utbilda hälso- och sjukvårdspersonal i säkra aborter, förskirva mediciner och genomför akampanjer för att minska negativa attityder och förbättra kunskapen om aborter.

Ökar tillgången till säkra aborter söder om Sahara

I Afrika söder om Sahara har bara 55 procent av de kvinnor som inte vill bli gravida tillgång till preventivmedel.

Organisationen Ipas arbetar globalt, regionalt och på nationell nivå med att säkerställa kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter med fokus på rätten till säker abort och preventivmedel. Genom kunskapsspridning, påverkansarbete och utbildning av hälsopersonal, verkar Ipas för att öka acceptansen av och tillgången till preventivmedelsrådgivning och abort inom hälso- och sjukvårdssystem och inom humanitär hjälp.

Organisationen Marie Stopes bidrar till att öka tillgången till preventivmedel och säker abort i Zambia.

Vård och medicin till personer med hiv

En tredjedel av de människor som lever med hiv har inte tillgång till medicin.8 Covid-19-pandemin väntas minska tillgången ännu mer, vilket kan leda till att fler människor dör. Frontline AIDS arbetar med att förebygga sjukdomen och erbjuda vård och bromsmediciner. Organisationen gör det även möjligt för fler människor att testa sig, bland annat på mobila kliniker som når särskilt utsatta grupper.

Frontline AIDS:s webbplats

Sexualundervisning och ungdomars hälsa

Mer än hälften av världens befolkning är under 25 år och i låginkomstländer är andelen ännu högre.9 Att unga människor får kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är avgörande för att de ska kunna bestämma över sina kroppar och sina liv. På många platser i världen får unga ingen eller bristfällig sexualundervisning.

Elever lär sig om barnäktenskap och våld

Zambia och Liberia är båda länder där många flickor får barn innan de fyllt 18 år.10 I Zambia utbildar Unesco vårdpersonal i att bemöta unga på ett bra sätt och lärare, så att de i sin tur kan lära elever om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. I Liberia arbetar FN:s befolkningsfond UNFPA med att öka unga människors kunskap om SRHR för att minska antalet barnäktenskap, mödradödlighet och könsrelaterat våld.

Engagerar beslutsfattare för ungas hälsa

I flera länder i Afrika söder om Sahara gör konservativa krafter det allt svårare för civilsamhällesorganisationer att arbeta för sexuella och reproduktiva rättigheter. Sida stödjer SAfAIDS som arbetar för att beslutsfattare i regionen ska engagera sig för att minska antalet tonårsgraviditeter och osäkra aborter samt stärker organisationer som arbetar med dessa frågor. SAfAIDS sprider också kunskap om SRHR direkt till unga, bland annat genom idrott, ungdomsklubbar och media.

SAfAIDS:s webbplats

Könsrelaterat våld

Mer än var tredje kvinna i världen utsätts för fysiskt eller sexuellt våld någon gång under sin livstid.11 Särskilt drabbade är kvinnor och flickor som lever i områden där det pågår en kris eller en konflikt. Könsrelaterat våld orsakar förutom psykologiska trauman även många hälsoproblem, exempelvis sexuellt överförbara infektioner, oönskade graviditeter, för tidig förlossning och i värsta fall mödradödlighet.

Som könsrelaterat våld räknas:

  • Våld i nära relationer
  • Sexuellt våld
  • Människohandel för sexuella ändamål
  • Barnäktenskap
  • Tvångsäktenskap
  • Hedersvåld
  • Könsstympning
  • Våld mot hbtqi-personer (homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera personer och intersexpersoner)
Motverkar barnäktenskap

I Sudan blir nästan 90 procent av alla kvinnor upp till 49 år och en tredjedel av flickor upp till 14 år utsatta för könsstympning.12 Var tredje flicka gifter sig innan hon hunnit fylla 18 år.13 FN:s barnfond Unicef arbetar för barns rättigheter i Sudan, så att ingen ska utsättas för våld eller tvingas gifta sig eller få barn när de själva fortfarande är barn.

Unicefs webbplats för Sudan

Stöd till kvinnor som drabbats av våld

Sexuellt och könsrelaterat våld är vanligt i Myanmar, och när våldet sker i väpnad konflikt straffas förövaren i princip aldrig. I programmet Women and Girls First arbetar FN-organet UNFPA för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och mot könsrelaterat våld, med fokus på kvinnor och flickor i konfliktdrabbade områden. Bland annat finansierar programmet så kallade safe spaces som kan jämföras med kvinnojourer, och driver mans- och ungdomsgrupper.

Om Women and Girls First på UNFPA:s webbplats

Hbtqi-personers rättigheter

Hbtqi-personer (homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera personer och intersexpersoner) utsätts över hela världen för fysiskt och psykiskt våld, diskriminering och grova kränkningar. Följden av förtrycket är att många hbtqi-personer lever med psykisk ohälsa. I många länder är det inte ovanligt att hbtqi-personer nekas vård till följd av vårdpersonals diskriminerande attityd.

Ökar engagemang för hbtqi-personers rättigheter

I många länder i Afrika har situationen för hbtqi-personers rättigheter förvärrats under de senaste åren och ännu med till följd av covid-19-pandemin. Genom FN:s utvecklingsprogram UNDP stödjer Sida Inclusive Governance Initiative som stärker respekten för hbtqi-personers rättigheter i Afrika söder om Sahara. Arbetet sker genom att öka kunskapen och engagemanget för hbtqi-personers rättigheter bland beslutsfattare som exempelvis parlamentsledamöter, domare och religiösa ledare, och stärka samarbete mellan hbtqi-aktivister för att öka deras möjlighet att påverka lagstiftningen.

UNDP:s webbplats

Juridiskt stöd och terapi för utsatta i Moldavien

I Moldavien är motståndet mot personer med normbrytande sexualitet eller könsidentitet stort. Sida stödjer GenderDoc-M som är Moldaviens enda organisation som arbetar för hbtqi-personers rättigheter. Organisationen driver bland annat politisk påverkan, ger juridiskt stöd till personer som utsatts för brott och erbjuder hälsotjänster och terapi.

GenderDoc-M:s webbplats

Klimatförändringar och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Klimatförändringar påverkar mödrahälsan negativt och ökar risken för könsrelaterat våld inklusive barnäktenskap. Katastrofer relaterat till klimatförändringar ökar påfrestningen på redan svaga hälsosystem och påverkar kvinnors tillgång till tjänster inom sexuell och reproduktiv hälsa (SRHR) och rättigheter negativt. Starka och uthålliga hälsosystem är avgörande för att SRHR-tjänster av god kvalitet ska fungera också under kris.

Kvinnor och barn involveras

Genom stöd till organisationen Ipas bidrar Sida till arbetet med att synliggöra kopplingen mellan sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och klimatförändringar med fokus på tillgång till säker abort. I arbetet ingår att stötta och skapa förutsättningar för kvinnor och ungdomar att påverka och involveras i utformandet av samhällen som har motståndskraft och kapacitet att hantera förändringar.

Ipas webbplats

Omfattning och styrning av Sidas arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är en av Sidas mest prioriterade frågor. Närmare 1,5 miljarder kronor (5,7 procent) av Sidas totala stöd 2020 gick till SRHR. 56 procent av Sidas hälsobistånd har fokus på SRHR.

Sidas stöd på området regleras i strategier på olika nivåer bland annat i strategin för globala utvecklingssamarbete inom hållbar social utveckling och den regionala strategin för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Afrika söder och Sahara.

Vad innebär sexuell och reproduktiv hälsa?

Sexuell och reproduktiv hälsa innebär fysiskt, känslomässigt, psykiskt och socialt välbefinnande i förhållande till alla aspekter av sexualitet och reproduktion. Alla människor ska ha rätt att bestämma över sin egen kropp och ha tillgång hälso- och sjukvård och andra hälsofrämjande insatser. Sida använder Guttmacher-Lancet-kommissionens definition av SRHR.

För att uppnå sexuell och reproduktiv hälsa krävs det att alla människor:

  • respekteras i sin kroppsliga integritet, sitt privatliv och sitt personliga självbestämmande
  • fritt får definiera sin egen sexualitet, sexuella läggning, könsidentitet och könsuttryck
  • får avgöra om och när man vill vara sexuellt aktiv
  • har rätt att välja sina sexualpartner
  • har säkra och njutbara sexuella upplevelser
  • får välja om, när och med vem äktenskap ska ingås
  • avgöra om, när och hur man vill ha barn och hur många barn man vill ha
  • under hela livet ha tillgång till information, resurser, tjänster och det stöd som krävs för att uppnå det ovanstående, utan risk för diskriminering, tvång, utnyttjade och våld

Om SRHR på Guttmacher-Lancet-kommissionens webbsida

Uppdaterad: June 8, 2022

Sidansvarig: Sidas kommunikationsavdelning