Sidas samarbete med Etiopien vill bidra till att stärka respekten för mänskliga rättigheter, öka motståndskraften mot klimatförändringar och skapa förutsättningar för människor att förbättra sina levnadsvillkor. Sida har en nära dialog med våra samarbetsorganisationer om deras möjlighet att arbeta effektivt och säkert, med tanke på konflikten mellan tigreanska säkerhetsstyrkor, den federala armén och andra regeringsvänliga styrkor.
Fattigdomen har minskat från 46 procent 1995 till 24 procent 2015/16 visar siffror från Världsbanken.1 Etiopien är Afrikas snabbast växande ekonomi.2
Steg mot mer demokrati
Etiopien har sedan 2018 gått mot ökad öppenhet och mer demokrati. 2019 ändrades vallagen för att möjliggöra fria och demokratiska val, där den politiska oppositionen kan delta. Under 2020 och 2021 har demokratin delvis gått i fel riktning.
Minskad mödradödlighet
Mödradödligheten har mer än halverats sedan år 20053 och tillgången till mödravård har ökat.
Många utmaningar kvarstår
Stor ojämlikhet
Trots framsteg är Etiopien fortfarande ett av världens fattigaste länder. Landet placerades på plats 173 av 189 i länder i UNDP:s index för mänsklig utveckling 2019.4
Demokrati och mänskliga rättigheter brister
Etiopiens val har varit omtvistade. Diskriminering och våld på grund av kön och sexuell läggning är vanligt och barnarbete förekommer.
Ökad arbetslöshet
Covid-19-pandemin har ökat arbetslösheten, särskilt bland kvinnor och unga.5
Emaye Yalew är en av över 8 miljoner människor som varje månad får kontanter genom ett landsomfattande program för att bekämpa otrygg mattillgång och undernäring i Etiopien. Hon ser även till att hennes barn går i skolan varje dag.
Två sorters bistånd i Etiopien
I Etiopien bedriver Sida utvecklingssamarbete som bidrar långsiktigt till landets utveckling. Vi ger också humanitärt stöd för att rädda liv och lindra nöd i akuta situationer.
Etiopien är ett av världens fattigaste länder. Ekonomin växer snabbt, men fattigdomen är ännu utbredd, i synnerhet på landsbygden där majoriteten av befolkningen bor. Ojämlikheten är ett stort hinder för en utveckling där alla är inkluderade. Produktiviteten i jordbruket, som står för större delen av sysselsättningen, har stor förbättringspotential.6 Arbetslösheten för kvinnor är väsentligt högre än för män. Näringslivsklimatet behöver också förbättras. Landet dras med långdragna konflikter som har sin grund i knappa resurser, etniskt baserat våld, konflikt om landområden, brist på samhällsfunktioner och en instabil politisk styrning.
I november 2020 utbröt en väpnad konflikt i regionen Tigray, och under hösten 2021 har konflikten mellan tigreanska säkerhetsstyrkor å ena sidan och den federala armén och andra regeringsvänliga styrkor å andra sidan intensifierats och spridits till flera delar av norra Etiopien.
Sida och den svenska ambassaden följer den politiska utvecklingen noga och har en nära dialog med våra samarbetsorganisationer om deras möjlighet att arbeta på ett effektivt och säkert sätt. Vid behov görs förändringar av de projekt Sida stödjer.
Demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter
Nya lagar har ökat möjligheterna för demokratiska val samt stärkt rättsstatens principer och medias oberoende, men det saknas resurser för att genomföra reformerna. De politiska och etniska konflikterna har ökat, bland annat på grund av missnöje över att val har skjuts upp. Detta tvingar människor att fly från sina hem men kräver också människoliv. Det sexuella våldet har ökat i spåren av konflikter och covid-19-pandemin.
Lättare att utkräva ansvar av makthavare
Civilsamhället i Etiopien var länge begränsat av en lag som hindrade organisationer att verka. 2019 antogs en ny lag som bland annat gör det möjligt för organisationer att arbeta för mänskliga rättigheter. Sida stödjer Civil Society Support Programme där mer än 200 civilsamhällsorganisationer ingår. Programmet gör det lättare för civilsamhället att utkräva ansvar av makthavare och ökar tilliten mellan civilsamhället och staten. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) bidrar till att stärka Etiopiens kommission för mänskliga rättigheter och stödjer civilsamhällets påverkansarbete.
Sexuellt våld har använts systematiskt i den pågående konflikten med Tigray. Sida arbetar med frågan på FN-nivå. Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) tillsammans med landets egen människorättskommission EHRC tog hösten 2021 fram en rapport om övergreppen och hur man ska hantera dem. Sida var den största givaren till rapporten.
Det könsrelaterade våldet har ökat i Etiopien under covid-19-pandemin. Sida stödjer bland annat UN Women som bistår kvinnor som överlevt våld och deras barn och utbildar religiösa ledare runt om i landet om könsrelaterat våld. UN Women har även bidragit till att ta fram ett nationellt informationssystem där man samlar brottmål som rör sexuellt och könsrelaterat våld.
FN:s befolkningsfond UNFPA bidrar till skyddade boenden och center för personer som överlevt sexuellt våld. Ett annat exempel är Engender Health som ger medicinskt, psykosocialt och juridiskt stöd till personer som utsatts för könsrelaterat våld.
Trots att könsstympning är förbjudet i Etiopien har 65 procent av kvinnor mellan 15 och 49 utsatts, visar siffror från Unicef.7 Det könsrelaterade våldet, inklusive könsstympning och barnäktenskap, har ökat under covid-19-pandemin, då skolor varit stängda och familjer isolerats i hemmen. Organisationen Engender Health samarbetar med traditionella ledare och kvinnogrupper för att öka användningen av preventivmedel och motverka könsstympning och barnäktenskap.
Arbetslösheten är hög i städerna, främst bland kvinnor och unga. På landsbygden är många människor, särskilt ungdomar, i stor utsträckning undersysselsatta.
Mer effektivt jordbruk
Uppskattningsvis tre av fyra etiopier försörjer sig på jordbruk, men sektorn är ineffektiv och känslig för torka. Sida stödjer flera projekt som gör jordbruket mer effektivt, produktivt och motståndskraftigt mot klimatförändringar. Exempelvis utbildar organisationen Farm Africa jordbrukare i Rift Valley i klimatsmart jordbruk och hur områdets våtmarker kan skyddas. De utbildar även unga i att spara pengar och starta företag, så att de bland annat kan tillverka och sälja energisnåla spisar.
Landets regelverk gör det svårt att starta och driva företag i Etiopien och många står utan jobb. Center for International Private Enterprise (CIPE) kartlägger utmaningar på arbetsmarknaden och för små och medelstora företag. De ger även stöd till arbetssökande och ungdomar i att hitta sysselsättning.
Via programmet Livelihoods Improvement for Women and Youth (LI-WAY) bidrar Sida till att skapa fler jobb för kvinnor och ungdomar, bland annat genom en digital plattform som matchar arbetssökande med företag som söker arbetskraft.
Klimat, miljö och motståndskraft mot klimatförändringar
Svår torka, jordförstörelse och gräshoppsinvasioner leder till återkommande brist på mat. Klimatförändringarna drabbar hårt de många människor som är beroendet av jordbruket.
Tillgång till förnybar energi
Mindre än 50 procent av Etiopiens befolkning har tillgång till el.8 Programmet REACT förbättrar produktionen av och tillgången till förnybar energi, ofta genom solenergi och vattenkraft.
Hållbart skogsbruk
En snabb befolkningstillväxt sätter stor press på landets naturresurser. Sida samarbetar med FN:s utvecklingsprogram UNDP för att öka medvetenheten om hållbart skogsbruk. Programmet engagerar exempelvis ungdomar i att sätta upp plantskolor och plantera skog som ett sätt att både minska översvämningar och skapa arbetstillfällen.
Etiopien omfattas av Sidas forskningssamarbete, som vill stärka länders förmåga att utbilda forskare och bedriva forskning av hög kvalitet.
I Etiopien har Sida stött Addis Abeba Universitetet (AAU) och Armauer Hansen Research Institute (AHRI) i mer än 40 år. Samarbetet med AAU bidrar till fyra doktorandprogram inom exempelvis elteknik och företags- och nationalekonomi. Det bidrar även till arbetet med jämställdhet och att inkludera personer med funktionsnedsättningar. Forskningsinstitutet AHRI bedriver bland annat forskning om smittsamma sjukdomar och utbildar doktorander i biomedicin och bioteknik.
Etiopien är drabbat av en av världens mest omfattande humanitära kriser. Pågående konflikter i flera delar av landet, det värsta utbrottet av ökengräshoppor på 25 år, återkommande torka och översvämningar samt konsekvenserna av covid-19-pandemin påverkar landets befolkning starkt. Nära 26 miljoner människor beräknas vara i behov av humanitärt bistånd i början av 2022.1 Matbrist och undernäring ökar i stor omfattning. Tigray-regionen är på grund av konflikten särskilt utsatt med 5,2 miljoner människor i behov av matbistånd.2
Stridigheter och naturkatastrofer har drivit miljontals etiopier på flykt inom landet. Etiopien är dessutom ett av de länder i Afrika som tar emot flest flyktingar, främst från Eritrea, Somalia, Sudan och Sydsudan.
I november 2020 utbröt stridigheter mellan Etiopiens militär och den regionala administrationen i Tigray-regionen i norra Etiopien. Konflikten har orsakat omfattande humanitära behov. Över 60 000 människor har flytt till Sudan.3
Etiopien upplever dessutom en allvarlig torka främst i öst och söder. Det ger svår vattenbrist och leder till undernäring, vilket påverkar omkring 6,8 miljoner människor.4
Så stödjer Sida Etiopien
Sidas humanitära stöd till Etiopien fokuserar på livräddande insatser i de geografiska områden som är hårdast drabbade. I stödet prioriteras särskilt sårbara grupper som flyktingar, barn under fem år och ammande mammor och gravida som lider av akut undernäring. Sida stödjer såväl FN-organisationer som civilsamhället inom livsmedel, vatten, sanitet och hygien, hälsa, nutrition och skydd. Här är ett urval av de organisationer som vi stödjer.
Akut livsmedelsstöd
FN:s livsmedelsprogram, World Food Programme (WFP), bistår med mat och stöd till människor som lider av akut undernäring, med särskilt fokus på flyktingar, barn under fem år och ammande mammor och gravida.
Unicef (FN:s barnfond) genomför en mängd olika insatser i hela landet riktade mot barn, bland annat med fokus på utbildning, hälsa, vatten, sanitet och hygien samt skydd.
NRC Flyktinghjälpen finns på plats i flera av Etiopiens regioner och stöttar flyktingar och internflyktingar med bland annat juridisk rådgivning, vatten, sanitet och hygien samt ser till att människor har någonstans att bo.
Action Against Hungers (AAH) förser människor med näringsrik föda och ger tillgång till hälsotjänster, vatten, sanitet och hygien i flera delar av landet, bland annat i den konfliktdrabbade Tigray-regionen.
DRC danska flyktinghjälpen (DRC) arbetar med fokus på att skydda utsatta internflyktingar och värdsamhällensamhällen som tar emot flyktingar, särskilt i Somalia.