I Etiopien arbetar Sida för att stärka respekten för mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer och jämställdhet. Sida bidrar till att stärka förutsättningarna för bättre levnadsvillkor och för en bättre miljö. Människor har fått det sämre i Etiopien under de senaste åren. Landet har drabbats av flera kriser samtidigt: pandemin, konflikter och klimatkriser. Sida ger även ett omfattande humanitärt stöd till Etiopien.
Etiopien satsar på förnyelsebar energi, hållbar produktion och konsumtion, gör jordbruket mer klimatsmart, sköter marken mer hållbart och återplanterar skog. Mängden skog har ökat genom att människor blivit bättre på att bevara naturresurser.
Ökad jämställdhet och reformer
Kvinnors situation har förbättrats. De har större tillgång till utbildning och deltar mer i både ekonomi och beslutsfattande. Mödrar och barn har fått bättre hälsa. Etiopien har förnyat sin rättssektor så att den blivit mer oberoende och lever upp till internationella riktlinjer.
Civilsamhället fortsätter kämpa
Under 2018—2019 genomförde Etiopien omfattande reformer. Det ledde till att valen blev mer demokratiska och media mer oberoende. Rätten för civilsamhället att påverka blev också starkare. Sedan 2020 har demokratin försvagats och respekten för mänskliga rättigheter försämrats. Trots att det har blivit svårare för civilsamhället att verka fortsätter de göra sina röster hörda och engagerar sig allt mer i mänskliga rättigheter. Under valet 2021 hade civilsamhället en omfattande valbevakning.
Många utmaningar kvarstår
48%
av befolkningen beräknas leva under den internationella fattigdomsgränsen. Skillnaden mellan stad och landsbygd ökar.1 Det är stor brist på mat till följd av svår torka och konflikter. Kriget i Ukraina har lett till skyhöga priser på vete och gödningsmedel, vilket förvärrar krisen ytterligare.
Krig och konflikt drabbar befolkningen
Antalet konflikter har ökat vilket har lett till ökad utsatthet och ökat våld, inte minst könsrealaterat. Antalet internflyktingar har ökat drastiskt liksom de humanitära behoven.
Ekonomin backar
Från att ha haft en av de snabbast växande ekonomierna i världen de senaste 15 åren är Etiopiens tillväxt nu den lägsta sedan 2004.2 En kraftig inflation har drivit upp levnadskostnaderna, vilket drabbar människor som lever i fattigdom särskilt hårt.
Emaye Yalew är en av över 8 miljoner människor som varje månad får kontanter genom ett landsomfattande program för att bekämpa otrygg mattillgång och undernäring i Etiopien. Hon ser även till att hennes barn går i skolan varje dag.
Två sorters bistånd i Etiopien
I Etiopien bedriver Sida utvecklingssamarbete som bidrar långsiktigt till landets utveckling. Vi ger också ett omfattande humanitärt stöd för att rädda liv och lindra nöd i akuta situationer.
Etiopien är ett av världens fattigaste länder. Landet har en stor och ung befolkning och ett stort antal etniska grupper och kulturer. Etiopien dras med långdragna konflikter som har sin grund i knappa resurser, konkurrens om naturresurser och landområden, brist på tillgång till samhällsfunktioner och en instabil politisk utveckling.
Människors utsatthet har ökat med pågående krig, konflikter, pandemin, försämrad ekonomi och klimatrelaterade naturkatastrofer som till exempel svår torka, skogsbränder och jordförstöring. Ojämlikheten ökar, människors hälsa försämras liksom levnadsstandarden och tillgången till utbildning.
På grund av det försämrade läget har Sida anpassat utvecklingssamarbetet i Etiopien.Vi har bland annat ökat stödet till bevakning av brott mot mänskliga rättigheter och till överlevare av könsrelaterat våld. Stödet till sociala skyddsnät och miljö och klimat har ökat. Kopplingen mellan utvecklingssamarbetet, det humanitära stödet och fredsbyggande arbetet har stärkts. Sida ger inget stöd som går via den etiopiska staten.
Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer
Kriget i norra Etiopien har lett till ökat våld och allvarliga brott mot mänskliga rättigheter. Könsrelaterat våld har ökat drastiskt och det förekommer godtyckliga arresteringar. Utbredd ojämlikhet och svag jämställdhet försvårar situationen ytterligare för de människor som lever i fattigdom. Efter en stadig nedgång under det senaste årtiondet, har nu antalet flickor som är gifta innan de fyllt 18 år mer än fördubblats i regioner som har drabbats av torka det senaste året.3 Könsstympning är vanligt förekommande, särskilt på landsbygden.
Rättssäkerheten har gått tillbaka med försämrade mänskliga fri- och rättigheter och internationell humanitär rätt. Samtidigt har det demokratiska utrymmet och möjligheten för människor att påverka minskat. Korruptionen är utbredd.4
Motverkar könsrelaterat våld och stödjer drabbade
Sida stödjer bland annat FN:s enhet för kvinnors rättigheter och egenmakt (UN Women) som hjälper kvinnor som överlevt våld, och deras barn. Genom att utbilda religiösa ledare runt om i landet om könsrelaterat våld ökar kunskapen. UN Women har även bidragit till att ta fram ett nationellt informationssystem där brottmål som rör sexuellt och könsrelaterat våld samlas.
Genom stöd till FN:s befolkningsfond (UNFPA) bidrar Sida till att personer som har överlevt sexuellt våld får tillgång till skyddat boende. Organisationen Engender Health (EH) ger kvinnor som utsatts för könsrelaterat våld medicinskt, psykosocialt och juridiskt stöd. De upprättar även skyddade boenden för kvinnor.
Sexuellt våld har använts systematiskt i den pågående konflikten i Tigrayregionen. Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) har tillsammans med Etiopiens människorättskommission tagit fram en rapport om övergreppen och rekommendationer om hur de ska hanteras. Sida var den största givaren till rapporten.
Sida stödjer FOJO Media Institute och programmet Media Reform in the Time of Change – Promoting Journalism and Democracy som sker i samarbete med organisationen International Media Support (IMS). Programmet stödjer mediereformen och genomförandet av den nya medialagen.
Programmet bidrar också till att stärka säkerheten för journalister och öka tillgången till digital kommunikation, inklusive stärka flickor och kvinnors digitala kompetens. FOJO genomför även utbildningar för journalister i oberoende och granskande journalistik.
FN:s utvecklingsprogram (UNDP) stödjer Etiopien i att utveckla och stärka rättsväsendets oberoende. Ett resultat är att den högsta domstolen har granskat situationen kring jämställdhet och utvecklat en policy mot trakasserier och diskriminering på arbetsplatsen.
Ansträngningarna har lett till att rättsfall hanteras bättre och tillgången till rättvisa har ökat. FN:s program mot narkotika och brottslighet (UNODC) utvärderar rättssektorn och verkar för fängelsereformer som tar större hänsyn till mänskliga rättigheter.
Etiopien hade allmänna val i juni 2022. Sida har gett valstöd via FN:s utvecklingsprogram (UNDP) som bidrog till förbättrade rutiner i genomförandet av valet och ökade kapaciteten hos valstyrelsen.
Miljö, klimat och hållbar användning av naturresurser
Etiopien är ett av de länder i världen där matbristen är störst. Landet drabbas ofta av svår torka, översvämningar, jordförstörelse och gräshoppsinvasioner.Tillsammans med minskad import av vete, gödningsmedel och bränsle till följd av Rysslands invasion av Ukraina har det bidragit till att bristen på mat ökat kraftigt.
2022 drabbades landet av den värsta torkan på minst 40 år och miljontals människor påverkas.5 Klimatförändringarna slår hårt mot befolkningen, i synnerhet de som arbetar inom jordbruk, och de som lever i störst fattigdom. Det finns en stark politisk vilja i Etiopien att utveckla institutioner för klimat och miljö genom att engagera allmänheten.
Utbildar beslutsfattare
Etiopiens landskap behöver återställas och vattentäkter skyddas. Det är viktigt för att människor ska ha tillgång till vatten, mat och råvaror, för att bevara biologisk mångfald och minska effekter av klimatförändringen. Sida stödjer Stockholm International Water Institute (SIWI) som utbildar beslutsfattare och ger stöd till utveckling av riktlinjer och policyer för förbättrad landskapsrestaurering och skydd.
Programmet har särskilt fokus på jämställdhet och arbetar aktivt med att främja kvinnligt deltagande och medbestämmande.
Sida stödjer Farm Africa och projektet Growth for Future som arbetar med att stärka samhällen socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Genom klimatsmart jordbruk, förbättrad förvaltning av naturresurser och större tillgång till marknaden får människor högre inkomster.
Projektet arbetar med att minska jordförstöring genom att återställa mark, skydda vattenresurser, förbättra jorden och plantera fruktplantor. Arbetet ger människor ökad tillgång till samhällstjänster och stimulerar entreprenörskap på landsbygden. Det har också bidragit till att fler kvinnor deltar i samhället och får ledande positioner.
Farm Africa genomför ett pilotprojekt som ska visa på möjligheterna med stadsodling för att ge människor tillgång till egenproducerade, ekologiska grönsaker och extrainkomster. Projektet vänder sig främst till kvinnor, som ofta har svårare att konkurrera på arbetsmarknaden.
De bygger bland annat odlingsbäddar på höjden vilket fungerar väl på små ytor och anlägger dammar för fiskodling. I projektet ingår också utbildning i ekologisk kompostering och i odling av olika grönsaker. Deltagarna får även lära sig om försäljning och hur marknaden fungerar. De samlas i mindre spar- och lånekooperativ för att spara gemensamt, vilket stärker dem både socialt och ekonomiskt.
Drygt 50 procent av etiopierna har tillgång till el.6 Sida stöttar utlysningsfonden Renewable Energy and Adaptation to Climate Technology (REACT) som stimulerar små och medelstora företag inom förnybar energi och energieffektivitet. Fonden bidrar till ökad produktion och tillgång till förnybar energi, exempelvis genom solenergi.
Arbetslösheten är högst i städerna, främst bland kvinnor och unga. Nästan 40 procent av befolkningen är under 15 år, och 30 procent mellan åldrarna 15-29.7 På landsbygden är många, särskilt ungdomar, i stor utsträckning undersysselsatta. Uppskattningsvis försörjer sig tre av fyra etiopier på jordbruk, men sektorn är ineffektiv, regnberoende och mycket sårbar för torka.8
Ökad social trygghet skyddar mot fattigdom
Sida stödjer Etiopiens system för social trygghet – Integrated Safety Net Programme (ISNP). Cirka 8 miljoner människor som lever i extrem fattigdom får ett litet kontantbidrag vilket minskat fattigdomen och förbättrat tillgången till livsmedel. Under år med extrem torka och skördar som slår fel, bidrar Sida till att kontantbidraget ökar och når fler människor.
Tillsammans med FN:s barnfond (Unicef) stöder Sida (sedan 2017) arbetet med att göra systemet bättre. Socialarbetare arbetar med de mest utsatta familjerna, tipsar om näringsrik kost och lyfter vikten av att flickor ska få gå i skolan. Arbetet har bland annat bidragit till att kvinnor får kontantbidrag utan att behöva arbeta när de är gravida eller ammar och att fler barn går i skolan.
Under Etiopiens pågående konflikt ökar landets internflyktingar snabbt. Därför prövar Unicef och Sida nya och innovativa modeller för att integrera dem i kontantstödsprogrammet.
Sida samarbetar med flera organisationer för att utveckla den privata sektorn och förbättra affärsklimatet. Exempelvis har Internationella arbetsorganisationen (ILO) ställt om till digitala utbildningar under pandemin för både arbetsgivare och arbetstagare om arbetssäkerhet och sexuella trakasserier. Stabilitet och fred är nödvändigt för att öka företagsamheten och den ekonomiska utvecklingen. Sida samarbetar därför med projektet Business for Peace för att engagera företag i byggandet av fred.
Etiopiens regelverk gör det svårt att starta och driva företag och många står utan jobb. Sidas stöd till Center for International Private Enterprise (CIPE) hjälper utstötta samhällen, företag och institutioner att bygga upp sina tjänster, sin opinionsbildning och sin möjlighet att forska. Några mål med arbetet är att förbättra samarbetet mellan det privata och det offentliga, att förbättra människors möjlighet att försörja sig och att bidra till anständiga arbetsvillkor.
Genom programmet Livelihoods Improvement for Women and Youth (LIWAY) bidrar Sida till att skapa arbetstillfällen för kvinnor och ungdomar i huvudstaden Addis Abeba, till exempel genom förbättrad jobbmatchning och barnomsorgstjänster särskilt för fattiga familjer. Programmet arbetar för att underlätta för mikro- och småföretag att få tillgång till marknaden och öka sina inkomster, samt att möjliggöra tillväxt för större tillverkningsföretag. Programmet arbetar även med kunskaps- och kompetensutveckling.
Våldet i Etiopien ökar efter decennier av olösta etniska, religiösa och politiska konflikter.
Etiopien är det tredje största värdlandet för flyktingar i Afrika och miljontals människor är internflyktingar.9
Utvecklingssamarbetet ska bidra till att förebygga konflikter och främja fred och försoning. Sida arbetar för att underlätta dialog mellan dem som är i konflikt med varandra och för att det ska bli lättare att ställa ansvariga till svars. Vi arbetar för att uppnå hållbara lösningar för människor som tvingats på flykt, och för de samhällen som tar emot internflyktingar.
Fler kvinnor i fredsprocessen
Sida stödjer Act Svenska kyrkans program Fredsbygge i Etiopien för att kvinnor och ungdomar ska bli mer delaktiga i samhället, för att alla ska kunna leva fredligt sida vid sida skapa hållbar fred. I programmet deltar förutom kvinnor och unga även media, politiker, traditionella och religiösa ledare och Etiopiens fredsdepartement.
Sida stödjer fredsbyggande genom ett projekt som genomförs i samarbete mellan Pingstmissionens utvecklingssamarbete (PMU) och Evangeliska alliansen i Etiopien (ECFE). Programmet når 25 miljoner människor. Genom samtal och träningar i fredsbyggande och traumahantering av bland annat ungdomar, pastorer och kvinnliga ledare bidrar arbetet till fred och samexistens.
Tack vare arbetet engagerar sig ungdomar numera frivilligt och fortsätter att arbeta för fred exempelvis genom att starta ungdomsgrupper och verka som ambassadörer för fred.
Etiopien är drabbat av en av världens mest omfattande humanitära kriser. Pågående konflikter i flera delar av landet, det värsta utbrottet av ökengräshoppor på 25 år, återkommande torka och översvämningar samt konsekvenserna av covid-19-pandemin påverkar landets befolkning starkt. Nära 26 miljoner människor beräknas vara i behov av humanitärt bistånd i början av 2022.1 Matbrist och undernäring ökar i stor omfattning. Tigray-regionen är på grund av konflikten särskilt utsatt med 5,2 miljoner människor i behov av matbistånd.2
Stridigheter och naturkatastrofer har drivit miljontals etiopier på flykt inom landet. Etiopien är dessutom ett av de länder i Afrika som tar emot flest flyktingar, främst från Eritrea, Somalia, Sudan och Sydsudan.
I november 2020 utbröt stridigheter mellan Etiopiens militär och den regionala administrationen i Tigray-regionen i norra Etiopien. Konflikten har orsakat omfattande humanitära behov. Över 60 000 människor har flytt till Sudan.3
Etiopien upplever dessutom en allvarlig torka främst i öst och söder. Det ger svår vattenbrist och leder till undernäring, vilket påverkar omkring 6,8 miljoner människor.4
Så stödjer Sida Etiopien
Sidas humanitära stöd till Etiopien fokuserar på livräddande insatser i de geografiska områden som är hårdast drabbade. I stödet prioriteras särskilt sårbara grupper som flyktingar, barn under fem år och ammande mammor och gravida som lider av akut undernäring. Sida stödjer såväl FN-organisationer som civilsamhället inom livsmedel, vatten, sanitet och hygien, hälsa, nutrition och skydd. Här är ett urval av de organisationer som vi stödjer.
Akut livsmedelsstöd
FN:s livsmedelsprogram, World Food Programme (WFP), bistår med mat och stöd till människor som lider av akut undernäring, med särskilt fokus på flyktingar, barn under fem år och ammande mammor och gravida.
Unicef (FN:s barnfond) genomför en mängd olika insatser i hela landet riktade mot barn, bland annat med fokus på utbildning, hälsa, vatten, sanitet och hygien samt skydd.
NRC Flyktinghjälpen finns på plats i flera av Etiopiens regioner och stöttar flyktingar och internflyktingar med bland annat juridisk rådgivning, vatten, sanitet och hygien samt ser till att människor har någonstans att bo.
Action Against Hungers (AAH) förser människor med näringsrik föda och ger tillgång till hälsotjänster, vatten, sanitet och hygien i flera delar av landet, bland annat i den konfliktdrabbade Tigray-regionen.
DRC danska flyktinghjälpen (DRC) arbetar med fokus på att skydda utsatta internflyktingar och värdsamhällensamhällen som tar emot flyktingar, särskilt i Somalia.