Att uppnå en fredlig och hållbar tvåstatslösning grundad i internationell folkrätt – det är målet med Sidas utvecklingssamarbete i Palestina. Befolkningen i Palestina fortsätter att lida av den israeliska ockupationen som har pågått i mer än 50 år. Var fjärde palestinier lever under fattigdomsgränsen och många behöver humanitärt stöd. Därför bedriver Sida även humanitärt bistånd i Palestina.
Palestina har anslutit sig till Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW), men på grund av motstånd bland traditionella krafter i befolkningen och delar av ledarskapet har den inte börjat tillämpas.
Hög läskunnighet
Trots en historia präglad av konflikt och politisk instabilitet med över en miljon internflyktingar1 så var läs- och skrivkunnigheten för alla över 14 år drygt 97 procent 2019. Nästan 100 procent av grundskoleeleverna går vidare till gymnasiet.2
Avfall hanteras bättre
Sopor är en utmaning i Palestina, där nära hälften av avfallet hamnar på ohälsosamma soptippar. Därför har Palestina nu startat en nationell kommitté för farligt avfall och kemikalier.3
Många utmaningar kvarstår
Ockupationen hindrar utveckling
Den israeliska ockupationen är det största hindret för Palestinas utveckling. Två miljoner människor i Gaza hindras från att resa in i och ut ur området. Införsel av sådant som sjukhusutrustning, medicin, gas för matlagning och bensin är begränsad liksom tillgången till vatten och el.
Hög arbetslöshet
Drygt 25 procent av palestinierna går utan jobb, till stor del på grund av ockupationen. Värst är situationen bland unga kvinnor i Gaza, där nio av tio är arbetslösa.4
Hög korruption
Förtroendet för myndigheter och offentliga institutioner är lågt. Sex av tio palestinier tycker att korruptionen har ökat. Nästan två av tio har betalat mutor under det senaste året enligt en rapport från 2019.5
Vatten och naturtillgångar är omstridda resurser i Mellanöstern. Här arbetar organisationen EcoPeace med samarbeten över landgränserna för att förbättra miljön och samtidigt bidra till fredsbyggandet. Med stora drömmar, engagemang och uthållighet påverkar de både politiken och människors tankegångar.
Att hitta ett kvalificerat jobb som ung i Palestina är inte enkelt ens om du är välutbildad. Tack vare ett utbildnings- och karriärinitiativ i Gaza och på Västbanken har Ola Darwish Barakat börjat frilansa online – med kunder både i och utanför Palestina.
Två sorters bistånd i Palestina
I Palestina bedriver Sida utvecklingssamarbete som bidrar långsiktigt till landets utveckling. Vi ger också humanitärt stöd för att rädda liv och lindra nöd i akuta situationer.
Utvecklingssamarbetet omfattar, det av Israel ockuperade, Palestina – Västbanken och Gaza. Israels ockupation har pågått sedan 1967 och utgör det största hindret för utveckling i Palestina. För att utvecklingssamarbetet ska kunna nå långsiktigt hållbara resultat behövs en politisk lösning på konflikten. Förutsättningarna för fredsuppgörelse försvåras av den politiska utvecklingen under senare år.
Palestina saknar kontroll över större delen av sitt territorium och har ofta begränsade möjligheter att påverka utvecklingen. Tills vidare fungerar Ramallah på Västbanken som administrativ huvudstad för den palestinska myndigheten. I Gaza utövas makten i praktiken av Hamas, som är terroristlistad av EU. Svenskt bistånd går inte till Hamas.
Sedan 2007 är Gaza utsatt för blockad av den israeliska regeringen vilket hindrar import, export och utveckling och drabbar sjukvård och utbildning. Grundläggande samhällstjänster har brutit samman. Försämrade ekonomiska och politiska förhållanden gör att människor inte kan ta sig ur fattigdom.
Mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer och jämställdhet
Den palestinska befolkningen har begränsad politisk frihet och därför lågt förtroende för det offentliga. Civilsamhällets organisationer inskränks allt mer. De utsätts för fysiskt våld och förtal samt en allt mer restriktiv lagstiftning. Kränkningar av mänskliga rättigheter är vanligt förekommande och begås av såväl Israel som den palestinska myndigheten och Hamas. Myndigheterna i Palestina har trots sin begränsade makt ett visst utrymme att öka demokratin och respekten för mänskliga rättigheter.
Dokumenterar brott mot mänskliga rättigheter
Sida samarbetar med Palestinas oberoende kommission för mänskliga rättigheter (ICHR) sedan 2001. Genom att bevaka och dokumentera övergrepp och kränkningar både på Västbanken och i Gaza bidrar kommissionen till att utkräva ansvar av såväl ockupationsmakten Israel som den palestinska myndigheten och Hamas styre i Gaza. Sida stödjer även etablerade organisationer som har bidragit till att bevaka och dokumentera brott och kränkningar av mänskliga rättigheter, till exempel Al Haq och B’Tselem. De arbetar också med att utbilda och skapa opinion som riktar sig till både den israeliska och palestinska befolkningen.
Demokratin i Palestina fungerar bristfälligt. Det palestinska parlamentet har inte sammanträtt sedan 2006 och upplöstes officiellt 2019. Lagar stiftas genom presidentdekret. Sawasya är ett FN-program för stöd till rättssektorn som Sida finansierar tillsammans med Nederländerna, Spanien och EU. Det har bland annat resulterat i en uppförandekod för den palestinska polisen, samt en digital plattform som används i rättsprocesser och som bidragit till ökad effektivitet och transparens i hanteringen av rättsfall.
Kvinnor diskrimineras systematisk på alla nivåer i samhället. Genom stöd till UNDP, UN Women och Unicef stödjer Sida arbetet för ökad kvinnlig säkerhet och tillgång till rättvisa för kvinnor. Ett viktigt mål är att familjelagstiftningen ska respektera de mänskliga rättigheterna.
Fler kvinnor deltar i politiken
För att fler kvinnor ska delta i politiken stödjer Sida organisationen Palestinian Working Woman Society for Development (PWWSD). Den organiserar kvinnor i så kallade skuggråd som för fram kvinnors synpunkter till valda politiker, och samtidigt försöker ändra människors attityder till kvinnor i politiken. Under 2020 deltog drygt 1800 kvinnor i mer än 80 skuggråd. Stödet ges via Centerpartiets internationella stiftelse (CIS).
Snabb befolkningstillväxt, expansion av israeliska bosättningar, förändringar i markanvändning och ohållbar användning av naturresurser har de senaste årtiondena satt stark press på Palestinas ekosystem. Ett framsteg är att landet har etablerat ett nationellt institutionellt ramverk för att hantera miljö- och klimatfrågor. Sedan 2014 har Palestina anslutit sig till flera internationella åtaganden inom miljö- och klimatområdet, som Parisavtalet och Konventionen om biologisk mångfald. Efterlevnaden hindras delvis av att offentliga institutioner har för lite resurser och att det finns få miljöorganisationer.
Mer vatten och bättre avfallshantering
Det råder brist på dricksvatten i Palestina, särskilt i Gaza där 95 procent av hushållen är beroende av tankbilar. En stor del av vattenresurserna i Palestina är förorenade eller har för höga salthalter för att dricka. Den oförutsägbara energitillgången i Gaza påverkar reningsverk, vattenverk och avsaltningsanläggningar. Sidas stöd till Palestinas vattensektor har bidragit till att nästan 400 000 personer fått förbättrad tillgång till sanitet, och cirka 200 000 personer har fått säkrare avfallshantering. Allt mer hushållsavfall deponeras på anpassade sopstationer jämfört med för några år sedan. Även om avfallshanteringen har förbättrats är det fortfarande en eftersatt sektor med stora behov av stöd och reformer.
Skyddar naturresurser och ökar kunskapen om klimatfrågan
Palestinas miljöarbete släpar efter. Sida stödjer Palestinas miljömyndighet (EQA) i arbetet med att förbättra hanteringen av föroreningar, skydda naturresurser och öka allmänhetens kunskap om miljö- och klimatfrågan. Sida stödjer även Naturvårdsverket som samarbetar med EQA för att förbättra arbetet med miljöfarligt avfall och klimatfrågor.
Palestinas ekonomiska utveckling hindras av ockupationen och av splittringen mellan den palestinska myndigheten och Hamas. Ekonomin är sårbar och påverkas av att människor inte kan röra sig fritt, att de saknar tillgång till mark- och naturresurser, och av restriktioner på import och export av varor. Cirka hälften av människorna i Gaza är arbetslösa, och siffran är särskilt hög bland kvinnor och unga. På Västbanken är situationen lite bättre.6 Palestina består i praktiken av flera mer eller mindre isolerade ekonomier. Krångliga regler gör det svårt att driva företag och extremt få företag drivs av kvinnor. Dessutom hämmas utvecklingen av den opålitliga tillgången till energi.
Lättare för unga att starta företag
Lagstiftning och regelverk kring företagande är svårbegripliga och skapar onödiga hinder. Många företag befinner sig i den informella sektorn och betalar inte skatt. Genom stöd till organisationen Mercy Corps bidrar Sida till att bygga en internationellt konkurrenskraftig digital ekonomi i Palestina med fokus på hållbara och innovativa arbetsformer och online-möjligheter för palestinska ungdomar. Detta genom att stödja frilanstjänster online, entreprenörskap och nystartade teknikföretag.
Lånegarantier underlättar för kvinnliga företagare
Bara en fjärdedel av Palestinas småföretag ägs av kvinnor.7 Via The Middle East Investment Initiative (MEII) stödjer Sida ett lånegarantiprogram som vänder sig till småföretagare samt en digital plattform för att föra samman banker med småföretag. Ett särskilt fokus ligger på företag som ägs av kvinnor.
Israels ockupation av Palestina har pågått sedan 1967 och har skapat en av världens mest segdragna konflikter. Ockupationen strider mot folkrätten och utgör det största hindret för utveckling i Gaza och på Västbanken. De humanitära behoven har ökat det senaste året på grund av stegrad konflikt och våldsamheter.
Palestinier på Västbanken utsätts för våld från israeliska militären, vräkningar och deras bostäder förstörs. Sammandrabbningar mellan palestinier och israeliska säkerhetsstyrkor är vanliga. Även i Gaza har konflikten eskalerat. Könsrelaterat våld är utbrett och ökar. Samtidigt finns ett stort behov av psykosocialt stöd till framför allt barn och ungdomar.
2,1 miljoner palestinier väntas behöva humanitärt stöd under 2022, exempelvis tillgång till mat, medicin, skydd och försörjning.
Så stödjer Sida Palestina
Det svenska humanitära stödet i Palestina fokuserar på att skydda de mest sårbara grupperna, de människor som är i störst behov av stöd. Målet är att rädda liv och skydda människor från våld och övergrepp. Stödet ger även människor tillgång till grundläggande samhällstjänster som sjukvård, utbildning, rent vatten och en tryggad livsmedelsförsörjning.
Icke-öronmärkt stöd som används där behoven är störst
Sidas stöd till FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA) bidrar till akuta insatser med fokus på Gaza och Västbanken. Bland annat går bidraget till utbildning, skyddsinsatser och tryggad livsmedelsförsörjning.
FN:s fond Occupied Palestinian territory Humanitarian Fund (oPt HF) arbetar med att koordinera det humanitära biståndet och se till att det hamnar där det bäst behövs.
Islamic Relief fokuserar på att förbättra livsmedelsförsörjningen för de människor som drabbas av konflikt. Det görs bland annat genom tillfälliga anställningar för att öka människors inkomster.
Internationella rödakorskommittén (ICRC) arbetar bland annat med akuta hälsoinsatser, första hjälpen och att ge stöd till särskilt sårbara människor som till exempel skadats och blivit funktionshindrade.
NRC Flyktinghjälpens landprogram i Palestina arbetar bland annat med utbildning i kris, kontantstöd och skydd. NRC:s juridiska program ger ett viktigt stöd för familjer som löper risk att fördrivas från sina hem.