Sidas utvecklingssamarbete i Irak ska bidra till ett mer fredligt samhälle, en ökad respekt för mänskliga rättigheter och jämställdhet och utveckling inom miljö- och klimatområdet. Iraks befolkning är sedan årtionden hårt drabbad av väpnade konflikter och politisk instabilitet. Därför har Sida även humanitärt stöd till Irak.
Sedan 2017 har nära 5 miljoner internflyktingar, av totalt 6 miljoner, kunnat återvända till sina hem i områden som varit ockuperade av IS.1 Fortfarande lever över en miljon människor som flyktingar i det egna landet.2
Historiskt många kvinnor i parlamentet
Valet 2021 ritade om den politiska kartan. För första gången blev flera partipolitiskt oberoende kandidater invalda i parlamentet, varav 29 procent kvinnor, vilket är fler än någonsin tidigare.3 Samtidigt har hot och trakasserier mot människoaktivister och kvinnliga politiker ökat sedan valet.
Ekonomin återhämtar sig
Ekonomin återhämtar sig långsamt efter tidigare nedgång orsakat av covid-19-pandemin och sjunkande oljepriser. Exporten av olja har tilltagit och ökningen av statsskulden har stannat av. Återhämtningen är skör och hotas av klimatkrisen. Den ekonomiska ojämlikheten har samtidigt förvärrats och fattigdomen är utbredd.4
Många utmaningar kvarstår
Ökad fattigdom
Fattigdomen ökade till följ av pandemin och 2021 var det näst torraste året på 40 år. Omkring 5,3 miljoner människor är drabbade. Många har förlorat sina jobb och inkomster. Arbetslösheten är hög och slår hårdast mot kvinnor och ungdomar.5 58 procent av befolkningen är under 24 år.6
Ojämställdhet genomsyrar samhället
Irak är ett av världens minst jämställda länder och befinner sig i botten i globala mätningar, senast på plats 154 av 156 i World Economics jämställdhetsindex 2021. Kvinnors möjligheter att påverka samhället är begränsat.7
Utbredd korruption
Transparency International placerar återigen Irak som ett av världens mest korrupta länder. Korruptionen är djupt rotad i landets ekonomi och politik och berövar befolkningen grundläggande rättigheter som exempelvis tillgång till rent vatten, sjukvård, elektricitet, infrastruktur och arbete.8
Irak är ett av världens mest mintäta länder. Sida stödjer organisationer som arbetar med minröjning och utbildning kring farorna.
Två sorters bistånd i Irak
I Irak bedriver Sida utvecklingssamarbete som bidrar långsiktigt till landets utveckling. Vi ger också humanitärt stöd för att rädda liv och lindra nöd i akuta situationer.
Irak är ett medelinkomstland som är mycket sårbart. Oljepriset, covid-19-pandemin, konflikter och en förvärrad klimatkris hotar fred, jämställdhet och riskerar att leda till fördjupad fattigdom. Trots att kriget mot IS förklarades vara över 2017 präglar konflikten fortfarande landet och säkerhetssituationen riskerar att återigen förvärras och tvinga människor på flykt.
Omfattande korruption och människors mycket låga förtroende för offentliga institutioner och politiker är hinder för utveckling. Kränkningar och brott mot mänskliga rättigheter är vanliga och få förövare ställs till svars. Utrymmet för civilsamhällesorganisationer är mycket begränsat på grund av säkerhetssituationen.
Fredliga och inkluderande samhällen
Det irakiska samhället är sargat efter alla år med väpnade konflikter. Trots omfattande återuppbyggnad råder det brist på grundläggande samhällstjänster och infrastruktur som sjukvård, vatten, el, skola och bostäder. Situationen har förvärrats sedan regeringen beslutade att stänga ner alla flyktingläger under 2021.
Bygger upp skolor och hälsokliniker
Återuppbyggnaden har ännu inte nått alla delar av landet och flera områden saknar fortfarande grundläggande samhällsservice. FN:s organ för utveckling, UNDP bidrar till att människor kan återvända till sina hem genom att bygga nytt och restaurera skolor, hälsokliniker, vattensystem och elnät. Bland annat har Mosul Universitet kunnat öppna igen och hade i slutet av 2021 fler studenter än innan ockupationen. UNDP:s fond finns i alla regioner som har varit ockuperade av IS.
Irak är ett av världens mest mintäta länder. Förutom att döda och skada människor hotar minorna jordbruksmark, vägar och vattentäkter och hindrar människor från att återvända hem. FN:s minröjningsprogram (UNMAS) samt organisationerna Danish Refugee Council och Mines Advisory Group (DRC/MAG) röjer minor och utbildar befolkningen om var minorna finns och hur de kan undvikas. Drygt 76 miljoner kvadratmeter röjdes under 2021.
Kräkningar mot människors rättigheter är vanliga och få förövare ställs till svars. Kvinnor och flickor begränsas av en konservativ syn på deras roll i samhället. Både lagstiftningen och rättssystemet diskriminerar kvinnor. Den ekonomiska krisen med hög arbetslöshet har slagit hårdast mot kvinnor.
Ökar insynen i politiken
Sida samarbete med Iraks valmyndighet (IHEC) via UNAMI var viktigt under valet 2021. Det fortsatta samarbetet stärker valmyndighetens tekniska kapacitet och ökar insynen i politiken vilket på längre sikt gynnar kvinnor, unga och marginaliserade gruppers deltagande i framtida val. IHEC har ett nära samarbete med civilsamhällesorganisationer och oberoende media.
Civilsamhällets möjligheter att påverka krymper. Sidas samarbete med Norweigan People’s Aid (NPA) bidrar till att stärka det civila samhällets röster genom samarbete med ett flertal organisationer på lokal nivå.
Genom bidrag, utbildningar för kvinnliga jordbruksentreprenörer och möten mellan lokala kvinnorättsorganisationer kan fler kvinnor arbeta vilket stärker deras ekonomiska ställning. Projektet Promoting Gender Equality, Resilience and Social Cohesion drivs genom Oxfam.
Mer än en halv miljon kvinnor lever med hög risk för att utsättas för könsrelaterat våld.9 FN:s befolkningsfond (UNFPA) ger fler kvinnor och flickor tillgång till vård, stärker kvinnors rättigheter, förebygger könsrelaterat våld och ger fler kvinnor och ungdomar möjlighet att engagera sig politiskt och kräva demokratiskt utrymme. UNFPA är en stark röst för förbättrad lagstiftning.
Bidrar till kvinnors deltagande i fredsbyggande processer
Kvinnor är särskilt utsatta i konfliktsituationer, samtidigt som deras deltagande i fredsbyggande processer är begränsat. FN:s enhet för jämställdhet och kvinnors egenmakt (UN Women) jobbar tillsammans med statliga aktörer och civilsamhället i Irak för att förverkliga Iraks åtaganden i FN:s agenda för för kvinnor, fred och säkerhet. Agendan innebär att FN och alla medlemsstater är skyldiga att arbeta för att öka kvinnors deltagande i konfliktförebyggande och fredsbyggande arbete, och i processer för att bygga upp samhällen efter krig.
Irak är hårt drabbat av klimatförändringarnas konsekvenser, bland annat är det en allvarlig vattenbrist i landet. Till följd av de allt svårare miljö- och klimatmässiga utmaningarna ökar Sidas fokus på miljö, klimat och hållbar utveckling i Irak under kommande år. Det syns i den nya strategin för Sveriges utvecklingssamarbete med Irak, som antogs av regeringen i början av 2022.
Antalet människor i behov av humanitärt stöd har minskat kraftigt sedan 2021. Omkring 5,3 miljoner människor beräknas vara drabbade varav 2,5 miljoner i direkt behov av humanitärt stöd 2022.1 Människors situation har dock förvärrats då de tvångsförflyttats till områden med otillräcklig tillgång till samhällstjänster som exempelvis sjukvård och med sämre infrastruktur med brist på bostäder och försörjning. Antalet internflyktingar minskar i takt med att människor kunnat återvända, men deras behov av stöd kvarstår.
Många människor har förlorat jobb och inkomst till följd av covid-19-pandemin. Den psykiska hälsan har försämrats och risken att drabbas av könsrelaterat våld har ökat markant. Efter pandemin har människor fått sämre tillgång till utbildning, psykosocialt stöd och andra viktiga samhällstjänster. Samtidigt som tillgången till livsmedel har förbättrats, är den humanitära situationen i landet fortfarande sårbar flera år efter kriget mot IS.
Irak hotas också av naturkatastrofer som jordbävningar och översvämningar, och av torka och extrema temperaturer.
Sidas stöd till Irak
Sidas humanitära stöd prioriterar att rädda liv och stötta människor i de områden som drabbats hårdast av konflikten. En stor del av stödet går till att bygga upp infrastruktur, skapa möjligheter till försörjning och tillhandahålla psykosocialt stöd. På många platser har humanitära aktörer svårt att få tillträde till människor som behöver akut stöd.
I Irak finns också cirka en kvarts miljon syriska flyktingar som får stöd via det regionala stödet till Syrienkrisen.3
Här är ett urval av de program Sida stödjer.
Ökar tillgången till mat
Action Against Hunger förbättrar befolkningens tillgång till mat, vatten, sanitet och hygien, bidra till ökad försörjning och att ge människor psykosocialt stöd. Insatserna hjälper till att mildra de ekonomiska konsekvenserna som följt i pandemins spår och samtidigt bidra till att minska konflikter i och mellan samhällen.
Danish Refugee Council (DRC) skyddar människor i högriskområden och svåråtkomliga distrikt. De ger även rättshjälp kring tvister som handlar om bostäder, mark och egendom. Även kontantstöd för att förbättra människors säkerhet ingår i stödet liksom återintegrering av människor som tvingats fly.
FN:s flyktingorgan UNHCR fokuserar på att skydda människor. De flyktingar som inte har kunnat återvända hem får stöd för att kunna bli självförsörjande och få tillgång grundläggande service för förnödenheter. Ytterligare stöd, såsom ökat kontanthjälp och stöd för försörjning, kommer att ges för att mildra den medellånga och långsiktiga socioekonomiska effekten av Covid-19.
Norwegian Refugee Council (NRC) stärker människors juridiska rättigheter till exempel inom arbetslivet och ökar tillgången till säker och hållbar försörjning. De förbättrar även tillgången till viktiga samhällstjänster och skyddar befolkningen i de områden som har störst behov. Människor som tvingats lämna sina hem är särskilt prioriterade.