Sidas utvecklingssamarbete i Irak ska bidra till ett mer fredligt samhälle och en ökad respekt för mänskliga rättigheter och jämställdhet. Iraks befolkning är sedan årtionden hårt drabbad av väpnade konflikter och politisk instabilitet. Därför har Sida även humanitärt stöd till Irak.
Sidas bistånd i Irak 2021
Totalt bistånd 362052152 SEK, Långsiktigt utvecklingssamarbete 257075259 SEK, Humanitärt stöd 104976893 SEK.
Cirka 4,7 miljoner internflyktingar har kunnat återvända till sina hem i områden som varit ockuperade av IS.1
Minröjning pågår
Under 2020 röjdes 76 500 kvadratmeter mark från minor. Irak är ett av världens mest minerade länder. Det finns olika sorters minor från tidigare konflikter på en yta av cirka 3000 kvadratkilometer.2
Ekonomin utvecklas
Efter stora folkliga protester mot korruption och för bättre samhällsstyrning har Iraks parlament och regering börjat förändra ekonomin i landet. Inkomstkällorna är inte längre helt beroende av intäkterna från olja och sysselsättningen har ökat.
Många utmaningar kvarstår
Ökad fattigdom till följd av coronapandemin
2020 levde cirka en miljon irakier i extrem fattigdom (under 1,90 USD/dag), i början av 2021 hade siffran ökat med cirka en halv miljon människor. Många människor har svårt att försörja sig, särskilt ungdomar och cirka 58 procent av befolkningen är under 24 år.3
Ojämställdhet genomsyrar samhället
Få kvinnor deltar i politiken och även ungdomars möjligheter att påverka samhället är begränsade. Detta har lett till landsomfattande protester sedan oktober 2019. Lagar och politik som ska skydda kvinnors rättigheter omsätts inte i praktiken. Det bidrar till att Irak hamnar långt ner i både Världsbankens och FN:s jämställdhetsindex.4
Brott mot mänskliga rättigheter
Brotten mot mänskliga rättigheter är omfattande och minoritetsgrupper är särskilt utsatta. Rättssäkerheten är bristfällig och mediernas frihet och oberoende är begränsade. Rapporter visar på grova brott mot de människor som deltagit i demonstrationerna. 600 demonstranter har dödats och över 20,000 har skadats.5
Irak är ett av världens mest mintäta länder. Sida stödjer organisationer som arbetar med minröjning och utbildning kring farorna.
Två sorters bistånd i Irak
I Irak bedriver Sida utvecklingssamarbete som bidrar långsiktigt till landets utveckling. Vi ger också humanitärt stöd för att rädda liv och lindra nöd i akuta situationer.
Irak är ett medelinkomstland som genomgår flera kriser samtidigt, vilket hindrar en positiv samhällsutveckling. Trots att kriget mot IS förklarades vara över 2017 präglar konflikten fortfarande landet.
Många människor har inte kunnat återvända till sina hem och fattigdomen i landet har ökat till följd av sjunkande oljepriser och coronapandemin. Ett svagt politiskt styre, korruption och pågående terrorism försvårar läget i landet ytterligare. Särskilt utsatta är stats- och papperslösa och minoritetsgrupper. Även de som bor i landets södra provinser är utsatta eftersom området får en begränsad del av det internationella stödet. Här råder det brist på vatten, sanitet, hälsovård och utbildning.
Fredliga och inkluderande samhällen
Det irakiska samhället är sargat efter alla år med väpnade konflikter. Bostäder och infrastruktur har förstörts, vård- och skolsystemet har drabbats och den offentliga sektorn har försvagats.
Bygger upp skolor och hälsokliniker
Återuppbyggnaden har ännu inte nått alla delar av landet och flera områden saknar fortfarande grundläggande samhällsservice. FN:s organ för utveckling, UNDP, bygger nytt och restaurerar skolor, hälsokliniker, vattensystem och elnät. Insatsen bidrar även till att människor i de befriade områdena ska få ett större förtroende för myndigheterna.
Bättre samarbete mellan civilsamhälle och parlament
Befolkningen och i synnerhet kvinnor har ett begränsat inflytande över de politiska beslut som fattas. Med stöd från Sida arbetar det irakiska parlamentet med att förbättra samarbetet mellan det civila samhället och parlamentet. Norsk Folkehjelp (NPA) bidrar till att fler människor, särskilt kvinnor och ungdomar, lättare ska kunna organisera sig och delta i samhällsutvecklingen.
Irak är ett av världens mest mintäta länder. Förutom att döda och skada människor hotar minorna jordbruksmark, vägar och vattentäkter och hindrar människor från att återvända hem. Organisationerna FN:s minröjningsprogram UNMAS, Mines Advisory Group och Danish Demining Group röjer minor samt utbildar befolkningen om var minorna finns och hur de kan undvikas.
Kvinnor och flickor begränsas av en konservativ syn på deras roll i samhället. Kriget mot IS bidrog dessutom till att det könsrelaterade våldet ökade kraftigt. Både lagstiftningen och rättssystemet i Irak diskriminerar kvinnor.
Förebygger könsrelaterat våld
Sju procent av alla flickor och kvinnor mellan 15 och 49 år är könsstympade (i de kurdiska delarna är andelen över 37 procent).6 FN:s befolkningsfond, UNFPA, ger fler kvinnor och flickor tillgång till vård, stärker kvinnors rättigheter, förebygger könsrelaterat våld och ger fler kvinnor och ungdomar möjlighet att engagera sig politiskt och kräva demokratiskt utrymme.
Irak är ett av världens farligaste länder för journalister (landet ligger på plats 163 av 180 enligt World Press Index) och kvinnliga journalister är särskilt utsatta.7 Kvinnliga journalister utsätts dessutom i större utsträckning för näthot vilket påverkar deras förmåga att uttrycka sig fritt. Internews stödjer kvinnliga journalister bland annat genom att lyfta fram en offentlig debatt om kvinnors rättigheter, jämställdhet, attityder och normförändringar.
Det sitter 25 procent kvinnor i den irakiska nationalförsamlingen.8 Stödet via Norsk Folkehjelp (NPA) har starkt fokus på att kvinnor ska delta mer och få ökat inflytande i beslutsfattande.
Kriget mot IS avslutades 2017, men Irak präglas fortfarande av konflikten, som orsakade en av de värsta humanitära kriserna i världen. Sedan dess har miljontals internflyktingar inom landet kunnat återvända till sina hem. Ofta har de återvänt till platser som förstörts av krig, där det saknas skolor, sjukvård, vatten och el och där marken är minerad. Många människor i Irak har nu ett stort behov av psykosocialt stöd för att bearbeta trauman. Över en miljon människor befinner sig fortfarande på flykt i det egna landet.1
I slutet av 2020 fördjupades krisen då regeringen beslutade att hastigt stänga ett stort antal läger för internflyktingar. Ett svagt politiskt styre, svaga institutioner, utbredd korruption, terrorism, fortsatta attacker från IS och covid-19-pandemin har försvårat läget i landet ytterligare. Antalet människor ökar som behöver akut humanitärt stöd.
Till följd av coronapandemin har skolgången för 10 miljoner barn blivit lidande. De kraftigt sjunkande oljeintäkterna – grunden för Iraks ekonomi och statsbudget – har enligt Världsbanken orsakat den värsta ekonomiska krisen i landet på nästan 20 år.² Under 2021 beräknas 2,4 miljoner människor vara i akut behov av humanitärt stöd.3
Sidas stöd till Irak
I Sidas humanitära stöd ligger fokus på att skydda och stötta de flyktingar som ännu inte kunnat återvända till sina hem och de irakier som har återvänt. En stor del av stödet går till att bygga upp infrastruktur, skapa möjligheter till försörjning och tillhandahålla psykosocialt stöd. På många platser har humanitära aktörer svårt att få tillträde till människor som behöver stöd.
I Irak finns också cirka en kvarts miljon syriska flyktingar som får stöd via det regionala stödet till Syrienkrisen.4
Mildrar de ekonomiska konsekvenserna
Stödet till Action Against Hunger strävar efter att förbättra människors tillgång till vatten, sanitet och hygien, bidra till ökad försörjning och att ge människor psykosocialt stöd. Insatserna ska hjälpa till att mildra de ekonomiska konsekvenserna som följt i Coronapandemins spår och samtidigt bidra till att minska konflikter i och mellan samhällen.
Internationella rödakorskommittén (ICRC) arbetar bland annat med att övervaka behandlingen av och levnadsvillkoren för frihetsberövade personer, ta reda på vad som hänt med människor som försvunnit, och återförena familjer som separerats under konflikten.
Dessutom bistår Internationella rödakorskommittén, som finns närvarande i hela landet, med hälsorelaterad hjälp till ett stort antal krispåverkade kvinnor, män, flickor och pojkar som på olika sätt drabbats av Covid-19.
FN:s flyktingorgan UNHCR fokuserar på att skydda människor. Arbetet går gradvis över från humanitärt bistånd till långsiktigt utvecklingssamarbete. De flyktingar som inte har kunnat återvända hem får stöd för att kunna bli självförsörjande och få tillgång grundläggande service för förnödenheter. Ytterligare stöd, såsom ökat kontanthjälp och stöd för försörjning, kommer att ges för att mildra den medellånga och långsiktiga socioekonomiska effekten av Covid-19.
Genom OCHA:s Iraq Humanitarian Fund (IHF) når Sidas stöd ut till lokala humanitära organisationer som har stor kunskap om den lokala kontexten och större möjlighet att ge stöd till människor som lever i otillgängliga områden.