– Under våren 2020 när covid-19 slagit mot hela världen står det klart att en global pandemi behöver ett globalt svar. I det svaret är WHO:s roll är helt avgörande för att begränsa viruset och dess konsekvenser. Sverige och svenskt bistånd stöttar WHO i detta arbete, och därför väljer vi nu att gå in med ett ökat stöd, säger Sidas generaldirektör Carin Jämtin.
Sida har beslutat att utöka det obundna bidraget till WHO genom extra stöd till FN-organets arbete med covid-19 och folkhälsa samt till insatser som ligger i området mellan hälsa och miljö och klimat.
Att Sida väljer att ge ett obundet bidrag innebär att WHO kan använda medlen där FN-organet bedömer att de kan göra absolut mest nytta.
WHO leder covid-19-responsen
WHO övervakar hur covid-19-pandemin sprider sig, utvecklar rekommendationer till länder kring vilka skyddsåtgärder som är effektiva, samt leder arbetet med att bedöma pandemin och vilka medicinska eller icke-medicinska åtgärder som rekommenderas.
Om, eller när, forskare tar fram ett vaccin mot covid-19 kommer WHO att bli betydelsefullt för att fördela vaccinet mellan världens länder – för att fördelningen ska ske jämlikt och rättvist och grundas på behov snarare än på betalningsmöjligheter.
Stärker hälsosystemens motståndskraft
Att långsiktigt bygga upp starka hälsosystem är också fortsättningsvis i fokus för Sidas stöd till WHO, i synnerhet i WHO:s arbete för att stärka låg- och medelinkomstländers hälsosystems motståndskraft mot framtida pandemier och andra chocker.
Då världens fokus ligger på pandemin finns en stor risk att arbetet med andra hälsofrågor trängs undan, exempelvis tillgång till mödravård, preventivmedel och säkra aborter, tillgång till vaccin och arbetet mot sjukdomar som malaria, tuberkulos och kolera.
Det finns redan tecken på att bristande tillgång till dessa vardagliga vårdtjänster, som uppstått på grund av covid-19, får större negativa effekter på den globala hälsan än sjukdomen i sig. Exempelvis har WHO:s Afrikakontor rapporterat en nedgång med 21 procent av antalet säkra förlossningar i Zimbabwe. I Burundi var antalet förlossningar där kvinnan bistods med utbildad sjukvårdspersonal färre än 5 000 i april 2020 jämfört med fler än 30 000 i april 2019.
– Människor som lever i fattigdom drabbas värst av pandemin, också i form av ekonomiska konsekvenser som slår mot hälsosystemen. Därför är det viktigare än någonsin att stötta byggandet av robusta hälsosystem, som kan säkerställa rätten till hälsa, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa för alla med fokus på de mest utsatta, säger Carin Jämtin.