Ökat stöd ska motverka könsstympning

– Siffrorna är alarmerande. Nu trappar vi upp arbetet mot könsstympning. Flickor och kvinnor måste ha rätt att få bestämma över sin egen kropp och rätt till god hälsa. Könsstympning är ett övergrepp som riskerar flickors och kvinnors liv och ger svåra och livslånga besvär, säger Elisabeth Hårleman, chef för det regionala SRHR-stödet i Afrika.

Sida ger stöd till en unik satsning, den största i sitt slag mot könsstympning. Insatserna genomförs av FN:s barnfond Unicef och FN:s befolkningsfond UNFPA. Arbetet utgår från de olika ländernas utmaningar och behov med fokus på att få lagstiftning och regelverk på plats. Förebyggande arbete inom hälso- och sjukvård och i skolan samt stöd till de som drabbats ingår också.

Ökad kunskap om könsstympning och möjligheten att prata öppet, diskutera och reflektera kring frågan bidrar till att attityder och normer förändras. Att lokala myndigheter, religiösa ledare och allmänheten har samtal om könsstympning, flickor och kvinnors rättigheter till sin kropp bidrar till att det i dag finns ett växande motstånd mot könsstympning i många länder.

– Det är viktigt att få med sig alla i kampen mot könsstympning, från lokala ledare till enskilda familjer för att förändringen ska bli bestående, säger Elisabeth Hårleman.

Sidas stöd riktar sig till särskilt utsatta områden i 16 länder i Afrika: Burkina Faso, Djibouti, Egypten, Eritrea, Etiopien, Gambia, Guinea, Guinea-Bissau, Kenya, Mali, Mauretanien, Nigeria, Senegal, Somalia, Sudan och Uganda. Sedan Sudan 2020 antog en lag som förbjuder könsstympning har alla länder förutom Mali och Somalia en sådan lagstiftning på plats.

Att praktisera könsstympning är djupt rotat i många länder och arbetet med att ändra attityderna går långsamt. Länderna har kommit olika långt i arbetet mot könsstympning: i Senegal drabbas två av tio och i Kenya en av tio medan nio av tio kvinnor fortfarande könsstympas i Somalia, Guinea och Mali.

Sida har stöttat programmet sedan 2018 och är en de största finansiärerna med sammanlagt 375 miljoner kronor. Nu förlängs avtalet till 2025, och stödet ökas med ytterligare 190 miljoner kronor.

Enligt de Globala målen för hållbar utveckling ska alla länder till 2030 ha utrotat könsstympning. Men arbetet prioriterades ned när regeringar med begränsade resurser i stället tvingades lägga fokus på covid-19-krisen. Konsekvensen blev att de som utsattes för könsstympning inte fick vård eller annat stöd i den utsträckning som planerats. Även påverkansarbetet går långsammare eller har lagts på is.

– Pandemin har försvårat det här viktiga arbetet och för varje dag som går riskerar allt fler flickor att skadas för livet, just därför behöver vi öka våra ansträngningar för att sätta stopp för detta, säger Elisabeth Hårleman. 

• Nära 35 000 kommuner och lokalsamhällen och 45 miljoner människor har offentligt tagit ställning mot könsstympning.
• Lokala övervakningskommittéer har inrättats och drygt en halv miljon flickor har undgått könsstympning sedan programmet startade.
• Sedan 2008 har sammanlagt 6 miljoner flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning eller befinner sig i riskzonen fått hälsovård och/eller juridiskt stöd.
• Statistik från FN:s barnfond Unicef visar att könsstympning bland flickor 15-19 år minskat från 49 procent till 34 procent de senaste 30 åren.
• I 14 av länderna som ingår i programmet finns i dag en nationell samordning för arbetet mot könsstympning och i 12 länder finns en särskild nationell budgetpost för detta arbete.

En utvärdering visar att programmet bidragit till att stärkta politiska åtaganden i arbetet mot könsstympning och att etablera ett afrikanskt system för att följa upp arbetet på landnivå. I dag har de flesta av länderna som medverkar lagstiftning och regelverk på plats och i statsbudgeten ingår nationella handlingsplaner för att utrota könsstympning.

Arbetet framåt handlar om att stärka rättighetsperspektivet och arbetet med grundorsaker till könsstympning, såsom ojämlikhet mellan könen och en önskan om att kontrollera kvinnors sexualitet.