Stöd till minhantering leder till utveckling och minskar illegal handel med vapen

Varje år rapporterar Sida till regeringen vad myndigheten har gjort inom minhantering. Här kan du läsa en sammanfattning av rapporten eller ladda ner den i sin helhet.

57 länder i världen beräknas vara kontaminerade av landminor och explosiva lämningar.
Minor och explosiva lämningar efter krig gör det svårare för människor som lever i fattigdom och förtryck att kunna förbättra sina levnadsvillkor. När stora landytor inte kan användas är det svårare att bygga nödvändig infrastruktur och ge människor tillgång till livsnödvändiga samhällstjänster som sjukhus och skolor. Det går heller inte att odla marken.

Världens militära utgifter ökar. Samtidigt beräknas 85 procent av de små och lätta vapen som cirkulerar hamna i civila händer. Den illegala spridningen av små och lätta vapen är den främsta orsaken till våldsam död i världen – både i områden där det pågår en väpnad konflikt och på platser där det inte gör det. Eftersom problemet är globalt och går över landsgränserna så behöver lösningen ske på olika nivåer samtidigt – globalt, regionalt och nationellt.

• rekrytering och användande av barn i väpnade konflikter
• död och lemlästning
• våldtäkter och annat sexuellt våld
• kidnappningar
• attacker mot skolor och sjukhus
• begränsar tillgången till humanitärt stöd.

I arbetet med minhantering ingår röjning av landminor, klusterammunition och andra explosiva lämningar efter krig, att bekämpa illegal handel med små och lätta vapen och att genomföra vapenhandelsfördraget. Riskutbildning, stöd till offer, påverkansarbete och stöd för att stärka institutioner är andra delar som ingår.

Under 2023 betalde Sida ut 124 miljoner kronor till projekt inom minhantering. Det är en minskning jämfört med 2022. Under 2023 var det 15–20 partnerorganisationer som fick stöd för att genomföra arbetet.

Organisationerna Danska flyktingrådet och Mines Advisory Group (MAG) röjde drygt 30 000 hektar mark mellan 2022–2023 som sedan kunde tas i bruk. De arbetar bland annat i Colombia, Libyen, Angola och Bosnien och Hercegovina. Under 2023 fick de även extra pengar för att röja minor i Ukraina.

Danska flyktingrådet och Mines Advisory Group (MAG) kartlade förekomsten av små lätta vapen och lät märka dem i samarbete med myndigheter i Belize, Guyana, Bahamas, Surinam och St Lucia, Guinea Bissau, Nigeria, Irak, Libyen, Somalia och Senegal.

Organisationerna stärkte också myndigheternas och 145 säkerhetsstyrkors möjligheter att kontrollera illegal spridning av vapen. De gav även stöd till bygget av säkra utrymmen för registrering, lagring och förstörelse av vapnen. Genom arbetet registrerades 5 095 vapen och 1 253 vapen förstördes. I arbetet ingick även etablering av nationella institutioner med ansvar för små och lätta vapen, exempelvis i Nigeria.

Danska flyktingrådet och Mines Advisory Group (MAG) genomförde informationskampanjer i sociala medier och traditionell media om riskerna med den illegala spridningen av små och lätta vapen. Studier genomfördes om hur befolkningen förhåller sig till vapen, bland annat relaterat till maskulinitetsnormer samt kopplingen mellan vapenspridning och sexuellt våld.

Organisationen UNMAS hjälper den irakiska regeringen att skydda civila från explosiva rester och underlätta humanitära och återuppbyggnadsinsatser.

Under 2023 har UNMAS återlämnat över 2,5 miljoner kvadratmeter mark i Irak för användning till jordbruk och husbyggen. Sida har också finansierat minhanteringsexperter till Afghanistan och Etiopien via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). I Colombia har Sida bidragit till att röja 54 000 kvadratmeter mark för att minska risken för olyckor, genom FN:s givarfond, MPTF.