Riskfylld kamp för demokrati i Myanmar

Ett år har gått sedan militärkuppen i Myanmar. Landet har skakats av massiva protester och många människor har dödats. Sida ställde snabbt om arbetet och det civila samhället kämpar vidare för demokrati och mänskliga rättigheter, trots svåra utmaningar.

En gata i Myanmars huvudstad Yangon.

Militären återtog makten i Myanmar genom en militärkupp den 1 februari 2021. Protesterna växte snabbt och det utbröt massiva demonstrationer i bland annat huvudstaden Yangon.

Att se människor kämpa vidare för demokrati och mänskliga rättigheter trots alla risker och bakslag ger oss kraft att fortsätta

Frederik Frisell biståndsråd i Myanmar

Sida har under många år samarbetat med organisationer från civilsamhället som stärker mänskliga rättigheter, demokrati och fri media. Militärkuppen mötte ett hårt motstånd från de organisationer som Sida samarbetar med. Vissa av dem tvingades gå under jorden eller lämna landet, men de anpassade sig, var starka och överlevde. 

–  Att se människor kämpa vidare för demokrati och mänskliga rättigheter trots alla risker och bakslag är inspirerande. Det ger kraft till oss alla att fortsätta vårt arbete, säger Frederik Frisell, biståndsråd i Myanmar.

Avbrutna stöd och anpassat bistånd

Under året som gått har Sidas arbete förändrats. Tre stöd till statliga institutioner avbröts omedelbart efter kuppen. Samtidigt kunde större delen av det svenska utvecklingssamarbetet anpassas och fortsätta, även om utmaningarna varit många. Det är svårt att arbeta och resa i landet och säkerhetsriskerna är stora.

Förutom att ge stöd till demokratisk utveckling, jämställdhet och fri media stödjer Sida oberoende organisationer som arbetar på gräsrotsnivå för fred och kvinnors rättigheter, bland annat med konfliktförebyggande åtgärder och förhandlingar.

Hälsostödet har fått större betydelse det senaste året och utgör den största delen av det svenska biståndet till Myanmar.

Säkra förlossningar trots svåra omständigheter

Många hälsoarbetare var ledande i protesterna mot militärens maktövertagande. Protesterna växte snabbt till att omfatta alla statsanställda. I dag är det publika hälsosystemet i princip kollapsat och saknar personal, läkemedel och infrastruktur. Pandemin har satt ytterligare press. Tillgången till säker förlossningsvård är kraftigt försämrad och uppskattningsvis har en miljon barn inte fått sina rutinvaccinationer sedan militärkuppen.

–  Sidas hälsobistånd har en viktig roll och bidrar konkret till att utsatta människor får tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård. Det gäller bland annat mödra- och barnhälsovård, som annars inte hade existerat, säger Frederik Frisell.

Ett exempel är samarbetet med Access to Health Fund som bidragit till säkra förlossningar genom en nyöppnad mödravårdsklinik i Yangon. 

Det första halvåret efter militärkuppen kunde mer än två tusen barn födas på ett säkert sätt på kliniken. Den gav även livsnödvändig vård till för tidigt födda barn. 

Sidas hälsostöd når ett stort antal lokala organisationer. Dessa är i princip de enda som har tillträde till konfliktdrabbade områden och kan nå ut till människor med viktiga akuta hälsoinsatser. 

Långsiktigt fokus framåt

Konfliktsituationen i Myanmar är komplex och kan förändras snabbt. Frederik Frisell förväntar sig att 2022 kommer domineras av militärkuppen och fortsatt påverka människors säkerhet, demokrati, mänskliga rättigheter samt ekonomisk och social utveckling. 

Vi fortsätter jobba med ett långsiktigt fokus på civilsamhället, oberoende media och de allra mest utsatta

Frederik Frisell biståndsråd Myanmar

–  Trots alla utmaningar har kuppen visat på hur relevant det svenska biståndet är i Myanmar. Vi fortsätter jobba med ett långsiktigt fokus på civilsamhället, oberoende media och de allra mest utsatta, säger Frederik Frisell.

Bakgrund Myanmar

År 2015 hölls allmänna val i Myanmar. Då fick landet en i huvudsak civil regering efter 50 år av militärt styre. Militären behöll inflytande över landets institutioner också efter 2015.

Militären återtog makten genom en militärkupp den 1 februari 2021. Då utbröt massiva demonstrationer och motreaktioner från militären. Många civila dödades runt om i landet. 

Protesterna övergick till väpnat motstånd bestående av så kallade people’s defence forces och redan existerande etniska militära styrkor. 

FN bedömer att den politiska utvecklingen tillsammans med pandemin har raderat 15 år av ekonomisk utveckling. Nära 25 miljoner människor, halva befolkningen, beräknas leva under den nationella fattigdomsgränsen 2022. Det är en fördubbling på fem år.

Svenskt utvecklingssamarbete med Myanmar styrs av en femårig strategi (2018-2022) som uppgår till totalt 1 250 miljoner kronor under hela perioden – vilket fördelas med cirka 250 miljoner kronor per år. Därutöver tillkommer även humanitärt bistånd som varierar i storlek. Under 2021 var det humanitära biståndet 70 miljoner kronor.

Publicerad: 31 januari 2022