Rättelse: felaktiga uppgifter om Sidas kommunikationskostnader

I en nyligen publicerad ledartext i ett antal lokaltidningar framställs det som om Sidas kostnader för kommunikationsbyråer uppgår till 60 miljoner årligen. Detta stämmer inte. Vi förtydligar här att kommunikationsbyråkostnaderna varit mycket lägre och var missuppfattningen kommer ifrån.

Sida har nämnts i en ledartext som är publicerad i ett antal lokaltidningar runt om i landet under vecka tre och fyra 2025. Där diskuteras statliga myndigheters informations- och kommunikationsarbete under rubriken ”Dags att ansa kostnaderna för statlig kommunikation” eller "Myndigheterna kan skära på kommunikationen".

Sida välkomnar debatt och diskussion om statliga myndigheters uppdrag, och kostnader för dessa. Men det är viktigt att den baseras på korrekt information direkt från grundkällan, i detta fall Sida, för att få en konstruktiv debatt.

Siffran var inte årlig kostnad utan maxgräns i ramavtal

I ledartexten sägs att Sida ”handlat upp kommunikationsbyråtjänster för 60 miljoner kronor om året”. Siffran kommer från en notis i Resumé 2022 om den upphandling som Sida gjorde 2022 då vi tog höjd för möjliga kostnader för en avtalsperiod om fyra år.

Det är stor skillnad på en maxgräns för hur mycket tjänster får kosta under en avtalsperiod och den summa som faktiskt används.

Orsaken till att maxtaket i upphandlingen var så pass högt, var att Sida även hade ett regeringsuppdrag att kommunicera gentemot den svenska allmänheten i den så kallade infokomstrategin, när upphandlingen gjordes. Det uppdraget avslutades 2023 och myndighetens användning av kommunikationsbyråer har därefter minskat.

Sida har inte kommit i närheten av att nyttja kommunikationsbyråtjänster för 60 miljoner kronor.

De faktiska kostnaderna de senaste två åren har varit:

Vi förtydligar detta då risken är stor att ledartexten uppfattas fel, som att de 60 miljonerna är en faktisk kostnad, och ger en bild av att Sida anlitar konsulttjänster i en omfattning som inte stämmer.

Läs mer:

Ledaren publicerades i ett antal tidningar. Här är ett exempel:

Om takvolym för ramavtal

Takvolym för ett ramavtal ska enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) anges någonstans i upphandlingsdokumentationen. Med takvolym avses en bestämd gräns för hur mycket som är tillåtet att köpa från ett upphandlat ramavtal, en maxgräns. Syftet med att ange takvolym är för att säkerställa att upphandlingen präglas av den öppenhet som de grundläggande upphandlingsprinciperna kräver.

Publicerad: 24 januari 2025