Globe Family Women Network Infrastructure Environment Employment Democracy Agriculture food security Water Sexual reproductive rights Peaceful inclusive societies Migration development Education science Energy Gender equality Environmental climate Health Including economic development Human rights

Rapport om 20 års bistånd i Afghanistan

Expertgruppen för Biståndsanalys, EBA, har publicerat en rapport om det samlade svenska engagemanget i Afghanistan. Sida välkomnar genomgången som innehåller både kritik och intressanta observationer av den internationella insatsen i Afghanistan.

Rapporten “Punching Above Its Weight or Running With the Crowd? Lessons From Sweden’s Development Cooperation With Afghanistan” går igenom de lärdomar som kan dras av Sveriges utvecklingssamarbete med Afghanistan 2002–2020 och analyserar konsekvenserna av dessa för Sveriges framtida engagemang i landet.

Rapporten har föranlett flera frågor till Sida. Här svarar vi på några av de övergripande frågeställningarna.

Vilken är relationen mellan den militära insatsen och biståndet?

Rapporten konstaterar att de internationella insatserna i Afghanistan i alltför hög utsträckning blev en del av USA:s krig mot terrorismen. De svenska militära insatserna kostade dubbelt så mycket som det svenska utvecklingssamarbetet i Afghanistan fram till 2014 när Natos insats ISAF, som Sverige bidrog till, avslutades.

Erfarenheten från vårt arbete i Afghanistan har visat hur oerhört svårt det är att bedriva ett effektivt bistånd när vi blir tydligt sammankopplad med de krigförande parterna.

Det är dels ett säkerhetsproblem. Närmare 500 biståndsarbetare har mist livet i Afghanistan de senaste tjugo åren. Dels skapar en så stor utländsk militär insats motreaktioner, och förlamat de inhemska politiska processer som Sida och andra biståndsgivare försökt bidra till att stärka för att etablera ett gott samhällsstyre.

Detta är realiteter som Sida har behövt förhålla sig till.

Hur har biståndet till den afghanska staten utformats?

Utformningen av Sveriges bistånd i Afghanistan har varit brett politiskt förankrat med samsyn om att utvecklingssamarbetet skulle vara stort och långsiktigt och att hälften ska riktas till den afghanska staten. Inriktningen bygger på ett åtagande som Sverige gjorde vid en internationell givarkonferens i Tokyo 2012.

Det svenska biståndet i Afghanistan bygger på internationella överenskommelser och principer om utvecklingseffektivitet. Bland dem finns The New Deal on Engagement in Fragile States, som fastställer att givarländer ska samordna sitt engagemang i sköra stater, och att det krävs fungerande statliga institutioner för att uppnå hållbara resultat.

Alla givarländer har varit medvetna om kapacitetsbrister och utbredd korruption i den afghanska statsapparaten. Därför inrättade Världsbanken en återuppbyggnadsfond (ARTF) för att samordna det internationella stödet till den afghanska staten och en avancerad kontrollapparat för biståndet sattes upp. Enskilda givarländer hade inte klarat av att genomföra detta på egen hand.

Denna lösning har varit det enda realistiska alternativet för att kanalisera bistånd via den afghanska staten.

Hur styrs det svenska biståndet i Afghanistan?

Det svenska biståndet i Afghanistan styrs av regeringens strategier. Rapporten kritiserar Afghanistan-strategierna under perioden 2002-2020 för att ha mål som inte är realistiska.

Avsikten med strategierna för utvecklingssamarbetet är inte att detaljstyra eller besvara frågor om hur målen ska uppnås. I sina strategier slår regeringen fast volym och övergripande inriktning. Sen är det Sidas uppgift att finna den bästa vägen för att nå de uppsatta målen, i enlighet med den svenska förvaltningsmodellen.

Ekonomistyrningsverket och Statskontoret gjorde nyligen en utredning om styrningen av svenskt bistånd. Slutsatsen var att regeringens samarbetsstrategier bör vara mindre detaljstyrande än vad de är i dag.

Har allt bistånd varit förgäves?

Sida och likasinnade givare har velat bidra till att bygga en hållbar och väl fungerande stat med brett förtroende hos befolkningen. Det har vi inte lyckats med.

Samtidigt har viktiga framsteg skett trots exceptionellt svåra omständigheter, som sått viktiga frön för framtiden.

Förbättringarna vad gäller barns och inte minst flickors skolgång och på hälsoområdet är omtalade. Minst lika viktigt kan det i framtiden visa sig vara att så många afghaner vant sig vid att delta i allmänna val, även på lokal nivå, och ta del av fri media. Det har vuxit fram ett livaktigt civilsamhälle, inklusive organisationer som kämpat för kvinnors rättigheter.

Denna utveckling försvårar för talibanerna att vrida tillbaka klockan till hur det var under det tidigare talibanstyret före 2001.

Exempel på framsteg 2001–2021

Fler i skola. 2001 hade Afghanistan cirka 800 000 skolelever, varav en väldigt låg andel flickor. I fjol gick 9 miljoner elever i skolan, varav 39 procent flickor. Läs- och skrivkunnigheten i befolkningen har ökat påtagligt, från 47 procent till 67 procent mellan åren 2011 och 2018.

Framsteg för demokrati. Afghanerna har kunnat delta i flera allmänna val. Frispråkig media har vuxit fram. Civilsamhället har blivit mer aktivt, även organisationer för kvinnors rättigheter.

Ökad jämställdhet. Kvinnors rättigheter skrevs in i konstitutionen 2003. Mödradödligheten har mer än halverats sedan 2001. Fler kvinnor har kommit ut på arbetsmarknaden som anställda eller egenföretagare.

Tillgång till samhällstjänster. För 20 år sedan existerade ingen statsförvaltning och de flesta människor saknade grundläggande samhällstjänster. Genom Världsbanksfonden ARTF, Afghanistan Reconstruction Trust Fund, har tillgången till utbildning och vård ökat.

Vad händer nu?

Sida har, inom ramen för regeringens strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Afghanistan 2021–2024, snabbt anpassat vårt förhållningssätt till den nya situationen i Afghanistan.

Inget stöd till kommer att utgå till nya styret i Kabul, vare sig finansiellt eller i form av kapacitetsuppbyggnad. Allt svenskt stöd till afghanska staten har avbrutits.

Sida söker nu alternativa vägar för att bistå Afghanistans hårt drabbade befolkning, bland annat genom Sidas humanitära bistånd. Vi gör också allt vi kan för att trygga säkerheten för våra samarbetsorganisationer och deras medarbetare.

Publicerad: 2 september 2021