Globe Family Women Network Infrastructure Environment Employment Democracy Agriculture food security Water Sexual reproductive rights Peaceful inclusive societies Migration development Education science Energy Gender equality Environmental climate Health Including economic development Human rights

Ökat stöd ska bromsa global antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens är ett stort problem i världen i dag. Det uppstår när antibiotika skrivs ut alltför lättvindigt och bakterier lyckas utveckla motståndskraft. Biståndsmyndigheten Sida satsar nu ytterligare 70 miljoner kronor på att bromsa spridningen och utvecklingen av resistens hos både människor och djur.

Stärker kompetensen

Stödet ska stärka kompetensen och förbättra arbetet kring hållbar användning av antibiotika, för att motverka antibiotikaresistens. Världshälsoorganisationen (WHO) räknar i dag antibiotikaresistens som ett av våra största globala problem.

Antibiotika behövs bland annat för att minska infektionsrisker vid transplantationer och operationer, men också för att behandla cancer.

Det krävs att man samarbetar globalt inom flera områden och sektorer, bland annat om hur man förskriver och använder antibiotika effektivt och varsamt.

Sarah Thomsen Ansvarig för hälsofrågor på Sida

När antibiotika används i för stora doser och vid fel tillfällen kan konsekvenserna bli allvarliga. Vanliga infektioner som annars enkelt botas med antibiotika kan återigen bli dödliga. Det betyder att även medicinska rutiningrepp kan orsaka död hos miljontals människor.

– För att få bukt med detta krävs att man samarbetar globalt inom flera områden och sektorer, bland annat om hur man förskriver och använder antibiotika på ett effektivt och varsamt sätt, säger Sarah Thomsen, Sidas ansvariga för hälsofrågor.

Litet barn bredvid sin mamma

Barn och vuxna i hela världen riskerar att drabbas av antibiotikaresistens. Bilden är tagen i Kenya. Foto: Trupti Shah

Fyraårigt stöd

Sida går in med ett fyraårigt stöd på totalt 70 miljoner kronor till FN-fonden AMR Multi-Partner Trust Fund (AMR MPTF), för åtgärder mot antibiotikaresistens och för att uppnå hållbara resultat i låg- och medelinkomstländer. I dag verkar fonden i nio länder: Kambodja, Etiopien, Ghana, Indonesien, Kenya, Marocko, Zimbabwe, Tadjikistan och Peru. Fonden arbetar även aktivt med att stärka politiska åtaganden både när det gäller finansiering och åtgärder. Arbettssättet är att involvera flera samhällssektorer som påverkar människors hälsa i kampen mot antibiotikaresistens globalt och regionalt.

Fel användning ger antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens orsakas främst av för hög och felaktig användning av antibiotika inom sjukvård, djurhälsa och livsmedelsproduktion. Ett problem är när antibiotika ordineras vid virusinfektioner. Antibiotika hjälper bara mot bakteriella infektioner, inte de som orsakas av virus.

I många länder använder lantbruket antibiotika för att hålla djur friska i en undermålig miljö och i rent tillväxtökande syfte. Detta är förbjudet i Sverige sedan 1986.

Antibiotikaresistens gör att sjukdomar som normalt sett kan behandlas utan problem inte alltid kan behandlas. Det gäller exempelvis tyfoidfeber, lunginflammation och neonatal sepsis, det vill säga svår bakteriell infektion hos nyfödda barn. Problemet är så stort att Världshälsoorganisationen (WHO) har deklarerat resistens som ett av de tio främsta hoten mot folkhälsan i världen. En ny studie som publicerades i den medicinska tidskriften the Lancet i januari 2022 visar att så mycket som 1,27 miljoner dödsfall 2019 var en direkt orsak av antibiotikaresistens.

Kostnader drabbar fattiga länder

Kostnaden för antibiotikaresistens är hög för både den enskilde och samhället i stort. Inte bara leder antibiotikaresistens till onödiga dödsfall, det kräver också långa sjukdomsvistelser och dyra mediciner. Det slår hårt mot svaga hälsosystem och människor som lever i fattigdom.

Övervakning av antibiotikaresistens och antibiotikaanvändning fungerar i regel sämre i låg- och lägre medelinkomstländer. Ofta saknas kunskap om hur man kan skydda sig själv och andra mot antibiotikaresistens. Det här drabbar särskilt människor som lever i fattigdom. Liknande utmaningar finns inom lantbruket och djurhållningen.

– Problemet finns i alla delar av världen. Det är viktigt att arbeta på flera plan, då exempelvis brist på vatten, sanitet och hygien, inte minst vid sjukvårdsinrättningar, kan leda till att resistens uppstår och sprids vidare, säger Sarah Thomsen.

– Tillgång till fungerande antibiotika är också avgörande för att kunna säkerställa global sexuell-, reproduktiv-, mödra- och barnhälsa, avslutar Sarah Thomsen.

FN-fonden AMR Multi-Partner Trust Fund

  • AMR (MPTF etablerades 2019 som en finansieringsmekanism för att stödja Världshälsoorganisationen (WHO), FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och Världsorganisationen för djurhälsa (OIE) i deras gemensamma arbete kring antimikrobiell resistens. Senare har även FN:s miljöprogram (UNEP) kommit med. AMR står för Antimicrobial Resistance.
  • Fonden arbetar strategiskt med att stärka politiska åtaganden, finansiering och samordning mellan olika sektorer i kampen mot antimikrobiell resistens på global, regional och nationell nivå.
  • Sverige har sedan starten varit en av tre givare tillsammans med Storbritannien och Nederländerna. Tidigare har Sverige bidragit med 20 miljoner kronor.
  • Sveriges socialminister Lena Hallengren blev nyligen utsedd till vice ordförande i den globala ledargruppen för antimikrobiell resistens, en högnivågrupp tillsatt av FN:s generalsekreterare. Gruppen arbetar för att antimikrobiell resistens ska hanteras på högsta politiska nivå.
  • Stödet är ett komplement till Sidas pågående stöd till det oberoende nätverket ReAct som arbetar med globalt påverkansarbete och att införa nationella handlingsplaner mot antimikrobiell resistens.

Publicerad: January 21, 2022