Myndigheter diskuterar biståndets nya prioriteringar

Sida stod tidigare i mars värd för det årliga arrangemanget Myndighetsforum som samlar svenska myndigheter som arbetar med bistånd. Under två dagar träffades ett 100-tal personer för att dela erfarenheter och diskutera möjligheter att samarbeta inom utvecklingssamarbetet.

Årets forum, som öppnades av Sidas generaldirektör Jakob Granit, ägde rum i en tid som präglas av allvarliga kriser och ett försämrat säkerhetsläge runtom i världen. De utmaningarna kräver att utvecklingssamarbetet tar tillvara den kompetens som finns hos såväl myndigheter, regioner och kommuner som inom näringslivet, akademin och civilsamhället.

Mötet handlade om hur myndigheter tillsammans kan bidra till biståndets prioriteringar. Regeringens reformagenda ”Bistånd för en ny era” visar på den inriktning man vill se för svenskt bistånd. Den lyfter fram att biståndet ska stödja demokratiska institutioner, oberoende rättssystem och god förvaltning eftersom det skapar förutsättningar för hållbar förändring, även i länder där utvecklingen går i fel riktning. Här har svenska myndigheter en unik roll, med sin expertkompetens och erfarenhet av att genomföra förändringar i offentlig förvaltning.

Myndighetsforum gav också ett tillfälle för deltagarna att knyta kontakter med varandra. Det fanns en stor nyfikenhet och öppenhet inför att lära av goda exempel på svenska myndigheters samarbete med sina systermyndigheter i andra länder. Här är några av de många exempel som belystes under forumet:

• Statistiska Centralbyrån bidrar till kvalitativ migrationsstatistik i Östafrika.
• Skatteverket arbetar för att stärka tilliten till skattesystemet i Liberia
• Domstolsverket och Kronofogdemyndigheten stärker kapaciteten att bekämpa ekonomisk brottslighet i Bosnien-Hercegovina.
• Folke Bernadotte Akademin (FBA) stödjer återintegrering av krigsveteraner i Ukraina.
• Folkhälsomyndigheten stärker kapaciteten hos systermyndigheter i Afrika som bidrar till hållbara hälsosystem.

På agendan fanns också diskussioner om hur myndigheter och andra svenska aktörer kan skapa förutsättningar för länder och människor att ta sig ur fattigdom. Deltagare utforskade möjligheter till synergier och samverkan, inte minst vad gäller handel och utvecklingssamarbete. Deltagarna noterade att välfungerande och transparenta institutioner är en viktig förutsättning för såväl ett demokratiskt styrelseskick som för handel och investeringar.

Svenska myndigheter har ett stort engagemang för uppbyggnads- och reformsamarbetet med Ukraina, vilket också uppmärksammades under Myndighetsforum. Svenska myndigheter som är engagerade i stödet till Ukraina har organiserat sig i en arbetsgrupp, där man kan utbyta erfarenheter och identifiera synergier mellan olika projekt.

Svenska institutet (SI) berättade om den aktuella utlysningen Ukraine Cooperation Programme som erbjuder svenska aktörer och deras samarbetsparter bidrag för att genomföra projekt i Ukraina. Business Sweden, som finns på plats i Ukraina med ett eget biståndsanslag, såg gärna en ökad samverkan med de myndigheter som är engagerade i landet. Sverige stöttar även Ukrainas förvaltning på lokal nivå, genom Sveriges kommuner och regioners (SKR) långvariga stöd till landets decentraliseringsprocess.

Enligt regeringens biståndspolitiska prioriteringar ska Sverige arbeta aktivt för att svenska prioriteringar ska få större genomslag i EU:s utvecklingssamarbete, och att EU-biståndet dessutom kan göra att Sveriges fattigdomsbekämpning får ett större genomslag. Den andra mötesdagen ägnades därför åt EU-samarbete och hur svenska myndigheter kan bidra till gemensamma EU-initiativ.

Skatteverket berättade bland annat att de tillsammans med andra svenska myndigheter och den franska biståndsmyndigheten Expertise France utvecklar ett EU-finansierat projekt som ska motverka illegala pengaflöden i Afrika. Genom samarbetet inom EU stödjer Sverige tillsammans med flera EU-länder också Rwandas plan för vaccintillverkning.