Globe Family Women Network Infrastructure Environment Employment Democracy Agriculture food security Water Sexual reproductive rights Peaceful inclusive societies Migration development Education science Energy Gender equality Environmental climate Health Including economic development Human rights

Mer och bättre vård måste byggas för denna och nästa pandemi

Pandemin har i många fattiga länder fått ödesdigra konsekvenser för människor med vårdbehov. Utvecklingen måste vändas, och vi behöver göra en strategisk satsning på hälso- och sjukvård för alla, skriver Carin Jämtin, generaldirektör på Sida och Stefan Swartling Peterson, professor vid Karolinska Institutet och hälsospecialist vid UNICEF Sverige.

Debattartikel

En engelsk version av denna debattartikel har publicerats i den sydafrikanska tidningen Mail & Guardian.

Vi måste satsa på robusta hälsosystem

Det är när vi blir sjuka som vi på riktigt förstår värdet av att vara friska, sägs det, och aldrig har vi väl diskuterat hälso- och sjukvårdsfrågor så mycket som nu. Med all rätt. Pandemin dominerar världen med förfärande höga sjuk- och dödstal, nedstängda samhällen med ekonomisk tillbakagång till följd och en allt ökande fattigdom och hunger. Trots detta måste vi höja blicken från covid-19 och också fokusera på behandling av de sjukdomar som flest människor faktiskt dör av i fattigare länder som tuberkulos, malaria, mässling, vanlig lunginflammation och diarréer och där det finns bot att få.

Pandemin har satt blixtbelysning på svaga punkter och vilka system som måste förbättras och utvecklas, där hälso- och sjukvården är ett, och tillgång till vatten och sanitet ett annat. Miljontals människor blir sjuka, behöver intensivvård, får långdragna symtom eller dör. Under pandemins första år beräknas 2,5 miljoner människor ha dött i covid-19, varav 90 procent i hög- och övre medelinkomstländer. I låg- och lägre medelinkomstländer har covid också dödat många, men många fler, främst kvinnor och barn, har dött av de indirekta effekterna av pandemin och de åtgärder som vidtagits för att bekämpa den.

Här spelar biståndet, vid sidan av andra aktörer, en stor och viktig roll. Men vi behöver växla upp, planera och arbeta för en bättre och mer hållbar vård, som är rättvis och tillgänglig för alla. Utan en större satsning på god hälsa och robusta hälsosystem som kan stå emot hälsopandemier, då vårdkedjor fallerar, likväl som miljö- och klimat katastrofer och konflikter kommer vi inte att uppnå en hållbar utveckling för någon i världen.

Några konsekvenser av pandemin under 2020

  • 12 miljoner kvinnor fick inte tillgång till preventivmedel och 1,4 miljoner har blivit gravida.
  • Enligt WHO har 1,4 miljoner färre människor i mer än 80 länder inte fått vård mot tuberkulos under 2020 jämfört med 2019 och man befarar att en halv miljon dött i sjukdomen då de inte sökt eller fått tillräcklig vård.
  • När kliniker stängs och det blir långt och dyrt att åka till en annan klinik längre bort, får människor inte den vård eller medicin de behöver och riskerar att bli än sjukare och i värsta fall dö.
  • Risken att insjukna i malaria har ökat, bara i Uganda kunde inte 120 000 malariamyggnät delas ut förra året.
  • Undernäring och hunger drabbar miljontals barn, och i vissa samhällen flickor värre än pojkar.
  • I en del länder ökade samtalen till hotlines för kvinnor som utsatts för våld i hemmet och för hbtqi-personer, med 700 procent.

Inte nog med denna enorma skada på människors hälsa, så har samhällen stängts ned, och enligt Unesco är 168 miljoner barn fortfarande är påverkade av skolstängningar och i 34 länder är skolorna fortfarande stängda. Till dessa utmaningar kan tilläggas ekonomisk recession, stigande livsmedelspriser och den hungersnöd som blir följden, med risk för att världens utveckling backar 5-10 år, och missar att uppfylla de globala utvecklingsmålen Agenda 2030 som syftar till en bättre värld för alla, och ytterst hållbar hälsa för både människor och planet.

Satsa på rättvis och jämlik vård fri från korruption

Hälsan har alltså påverkats negativt på bred front, och det gäller även sjukvården. Kapaciteten måste byggas för hela hälsosystemen för att ge såväl förebyggande som kurativ vård av god kvalitet– så att framsynta politiker kan fatta kloka beslut på grundval av statistik som visar de faktiska behoven, att vi får fler och mer utbildad vårdpersonal av olika kategorier, att kliniker och apotek inrättas där människor bor, och att vården dimensioneras efter lokala behov.

Svenskt bistånd har under många år arbetat med att utveckla kapaciteten och finansierat utbildning och vidareutbildning för vårdpersonal men det är avgörande att länderna i ökande grad själva avsätter medel till hälsovård. Endast då länderna själva prioriterar hälso- och sjukvård kommer systemen i längden bli hållbara. Viktigt är också att stärka kapaciteten för att leverera en rättvis och jämlik vård av god kvalitet fri från korruption. Patienter ska inte behöva betala mutor för att få god vård, tvingas genomgå undersökningar som är onödiga men som höjer faktureringen, betala för dyra eller rent av falska mediciner. Årligen förlorar vården stora summor i korruption och med vaccin kampanjerna mot Covid-19 som nu startat kommer dessa utmaningar öka.

Svenskt bistånd stärker hälsosystem

Svenskt bistånd har under decennier investerat i att bygga forskningskapacitet i låg- och medelinkomstländer och med hjälp av forskning förbättra hälsosystemens effektivitet och kvalitet. Ett par exempel är Sveriges forskningssamarbete med Makerere-universitetet i Uganda, som bidragit till lägre mödra- och barnadödlighet i landet, och Sveriges stöd till Alliance for Health Policy and Systems Research vid WHO, som tar ett helhetsgrepp för att utveckla låg- och medelinkomstländers förmåga att organisera en god hälsovård för alla. Även Sidas hälsoprogram i Bangladesh, Demokratiska Republiken Kongo, Myanmar, Somalia, Zambia, Sydsudan, Uganda, Zambia och Zimbabwe ger stöd till att stärka ländernas hälsosystem. I Somalia har Sida bidragit till att nya och förbättrade hälsoanläggningar förser regionerna med välbehövliga och nödvändiga hälsotjänster. I Zambia, Uganda, Sydsudan och Zimbabwe har stödet säkerställt god näringstillförsel och nutrition.

Mest akut i nuläget är att stärka vaccinationsprogrammen, så att covid-vaccination inte tar personal från barnvaccinationer och att mödra- och barn-sjukvården kan hållas öppen och säker. Människor behöver också korrekt information, så att de vågar söka upp vården, i denna tid av ”infodemics”. Här är investeringar i digital hälsa och information avgörande.

Kris leder till nya lösningar

Ingen kommer undan pandemin och dess konsekvenser, men en kris innebär alltid också nya möjligheter, och nya lösningar som måste prövas. Även om det finns många omedelbara behov som förvärrats av pandemin har vi nu möjlighet att bygga vidare och bygga bättre för att förändra exempelvis mat-, energi- och transportsystem och stadsutveckling för att hålla oss inom planetens gränser. Sådana breda omställningar behövs för att minska våra samhällens sårbarhet på både kort och lång sikt, och medge ”hållbar hälsa” för människor och planet. Men vi behöver starta med hälso- och sjukvårdssystemen, som är en kritisk del för att stoppa den pågående pandemin, och för att förebygga och upptäcka kommande. Och se till att alla människor, överallt, får tillgång till hälso- och sjukvård av god kvalitet.

Carin Jämtin, generaldirektör, biståndsmyndigheten Sida

Stefan Swartling Peterson, professor i Global omställning för hälsa, Karolinska Institutet i Solna och Hälsospecialist UNICEF Sverige

Publicerad: 21 maj 2021