Under de senaste 50 åren har jordens befolkning fördubblats, den globala ekonomin har fyrdubblats och världshandeln tiodubblats. Det har satt enorm press på klimat, biologisk mångfald och jordens ekosystemtjänster, till exempel pollinering, rening av vatten och luft samt bildandet av bördig jord.
En ny rapport från FN:s expertpanel för biologisk mångfald, IPBES, slår fast att utrotningen av växt- och djurarter i dag sker i en snabbare takt än någonsin tidigare. Utan omfattande åtgärder riskerar ytterligare en miljon arter att försvinna.
Människor som lever i fattigdom är de som drabbas hårdast av denna utveckling. De områden som påverkas mest av klimatförändringar och utarmad biologisk mångfald är även hem för många av jordens urfolk och fattiga. Exempelvis är över två miljarder människor beroende av brännved för värme och matlagning, och en miljard människor har fisk som sin viktigaste proteinkälla – vilket gör konsekvenserna av avskogning och ett överexploaterat fiske enorma.
– Människor som lever i fattigdom är i hög grad beroende av naturresurser i sin närmiljö för att försörja sig. Om resurserna försvinner eller utarmas påverkas deras möjlighet att äta och få en inkomst, men också utvecklingen i stort i en region eller ett land, säger Karin Isaksson, ämnesföreträdare miljö och klimat på Sida.
Förlust av djur och natur ett hot mot mänskligheten
I rapporten från IPBES slår forskare fast att förlusten av djur och natur är ett lika stort hot mot mänskligheten som klimatförändringarna. Dessutom är klimatförändringar och utarmandet av den biologiska mångfalden tätt sammankopplade. När mångfalden minskar, minskar motståndskraften i ekosystemen vilket gör klimatförändringarnas effekter mer allvarliga. Och om den globala uppvärmningen fortsätter risken fler arter att dö ut.
– System med stor biologisk mångfald är mer motståndskraftiga mot klimatförändringar och extremt väder. Det kan exempelvis handla om kuststräckor som eroderar och att djur- och växtliv försvinner när mangrove-skogarna blir mindre. Att återplantera dem skyddar både kusten, människorna som bor där och skapar en livsmiljö för djur och vattenlevande organismer, säger Karin Isaksson.
Sidas utbetalningar till insatser som ska stärka den biologiska mångfalden har under de senaste åren ökat. År 2017 var summan runt 2,5 miljarder kronor. Närmare hälften av stödet gick till att stärka miljöskyddet. Det kan handla om miljö- och klimatmässig hållbarhet i offentlig förvaltning, miljörelaterad forskning och hållbar stadsplanering.
Sida stödjer biologisk mångfald i Niger-deltat
Sida stödjer bland annat The Wetlands Programme i inre Niger-deltat i Mali. Området är hem till ett stort antal flyttfåglar och fisk- och växtarter, men även för runt en och en halv miljon människor.
Deltat är i dag hårt pressat, både av klimatförändringar och av hur vattnet används uppströms. Såväl jordbruk som fiske och boskap drabbas. Insatsen ska bland annat bidra till att hindra avskogning, och att lokala aktörer och civilsamhällets får större möjlighet att påverka hur naturresurserna förvaltas. På så sätt bidrar Sida till att stärka den biologiska mångfalden, livsmedelsförsörjningen och motståndskraften mot klimatförändringar i Niger-deltat.
Andra insatser som Sida stödjer ska öka kvinnors möjlighet att bevara biologisk mångfald. Kvinnor i utvecklingsländer har generellt sett stort ansvar för den del av jordbruket som står för familjens försörjning. Om jordbruket hotas får det direkta konsekvenser för tillgången till mat och familjens hälsa.
– Många kvinnor vet redan mycket om grödor, boskap och skadedjur, men ofta anses denna kunskap vara "traditionell" och därför inte värdefull. Att erkänna och ytterligare stärka deras kunskap gör stor skillnad för såväl den biologiska mångfalden som för familjer och samhällen, säger Karin Isaksson.
Sida stödjer genom Oxfam insatsen Sowing Diversity=Harvesting security. Genom så kallade "farmer field schools" ökar kunskapen om grödor och hållbar odling, särskilt bland kvinnliga jordbrukare. Syftet är att skapa sysselsättning, ett alternativ till monokulturer, alltså att endast en eller ett fåtal grödor odlas, och att öka odlingen av grödor som är anpassade till lokala förhållanden.
Sidas stöd för biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Sidas utbetalningar till insatser som stärker den biologiska mångfalden har under de senaste åren ökat från runt 2 miljarder kronor om året till 2,44 miljarder under 2017.
Stödet ges i fem prioriterade sektorer: miljöskydd, jordbruk, myndigheter och förvaltning, skogsbruk samt katastrofförebyggande insatser.
De största mottagarna för stöd relaterat till biologisk mångfald är Kenya, Mali, Etiopien, Burkina Faso och ett regionalt stöd till Asien.
Stödet ges bland annat via Världsnaturfonden (WWF), Internationella naturvårdsunionen (IUCN), International Bank for Reconstruction and Development (IBRD) och SwedBio.
Vad är biologisk mångfald?
Biologisk mångfald är all den variation inom arter, mellan arter och livsmiljöer som finns på jorden.