Globe Family Women Network Infrastructure Environment Employment Democracy Agriculture food security Water Sexual reproductive rights Peaceful inclusive societies Migration development Education science Energy Gender equality Environmental climate Health Including economic development Human rights

Hur mycket korruption finns i biståndet?

Siffror om korruption inom biståndet är mycket osäkra. Här listar vi några av de försök som görs att mäta förekomsten av korruption.

Under hösten 2019 spreds en uppgift i media och på twitter om att 30 procent av biståndet försvinner i korruption. Siffran är felaktig och kommer från ett tal som FN:s förre generalsekreterare Ban Ki-moon höll år 2012.

Sida frågade generalsekreterarens kontor vad Ban Ki-moon haft för data som källa till uppgiften. Kontoret svarar så här:

”Vi har kollat upp hur den här siffran kom med i Ban Ki-moons tal. Vi kan slutligen dra slutsatsen att detta är en tolkning av data från Världsbanken, som tyvärr är felaktig.”

Enligt generalsekreterarens kontor är källan till uppgiften en publikation från StAR, Världsbankens och FN:s initiativ Stolen Asset Recovery Initiative, som år 2011 gav ut en handbok för jurister, åklagare och poliser som bekämpar korruption. Där skriver man:

”Den summa pengar som stjäls från låginkomstländer och medelinkomstländer och göms undan utomlands är ungefär 20 till 40 miljarder dollar, en summa som är lika stor som 20 till 40 procent av flödet av offentligt bistånd.”

Det handlar alltså om en jämförelse mellan den summa pengar som stjäls från det offentliga i form av mutor, korruption och annan brottslighet i låginkomst- och medelinkomstländer, och hur mycket bistånd som världens länder ger.

Det handlar alltså om en jämförelse mellan den summa pengar som stjäls från det offentliga i form av mutor, korruption och annan brottslighet i låginkomst- och medelinkomstländer, och hur mycket bistånd som världens länder ger. Man skriver också att en stor del av pengarna som stjäls göms undan i skatteparadis och världens stora finansiella centra. Det handlar inte om korruption i biståndet.

”Den här statistiken blev felaktigt återgiven i generalsekreterarens tal år 2012, där han sa att '30 procent av allt bistånd kom inte till sin rätta destination förra året, på grund av korruption'. Det är bekymmersamt att se hur den här missuppfattningen används på ett negativt sätt i media för att debattera utvecklingsbistånd,” skriver kontoret i svaret till Sida.

Sida har nolltolerans mot korruption

Korruption är alltid oacceptabelt och allvarligt, och slår värst mot de fattigaste. Även om det är små summor som försvinner är det pengar som stjäls från de allra fattigaste, och på Sida är det nolltolerans mot alla former av korruption.

Hur mycket korruption förekommer egentligen inom biståndet? De flesta som arbetar med korruptionsutredning eller forskning kring korruption undviker att uttala sig tvärsäkert om omfattningen. Precis som med andra brott är det något som försiggår i det dolda och mörkertalet är stort. Men det finns sätt som forskare använder för att ändå kunna säga något om vidden av korruption i biståndet.

  • Man kan lägga ihop alla de fall där man bevisligen upptäckt korruption i projekt hos en viss organisation och se hur stor del av verksamheten det är. Det gjorde Världsbanken under perioden 2007–2012, och det visade att 0,1 procent av deras volym var projekt där man upptäckt korruption. Men med det sättet att mäta missar man all den korruption som inte upptäcks.
  • Man kan mäta hur korrupt ett samhälle är, till exempel genom enkäter om hur mycket företagare behöver betala i mutor för att vinna ett visst kontrakt. Sedan antar man att biståndsverksamheten i samma samhälle är lika korrupt. När Världsbanken gjort sådana undersökningar i 112 länder så har man konstaterat ett genomsnittligt påslag på mer än 5 procent i 22 länder. I 38 länder var påslaget 2-5 procent och i 52 länder mindre än 2 procent. Problemet med det här sättet att mäta är att det bara blir en gissning, och att andra faktorer kan påverka. Biståndsverksamhet slåss inte för att vinna affärskontrakt, och är dessutom omgärdad av betydligt fler kontroller än övriga offentliga medel i de flesta länder.
  • Man kan titta på om biståndet lyckats åstadkomma det man föresatt sig med de budgeterade pengarna. Till exempel om antalet vaccinerade barn stämmer med antalet inköpta vaccin, som i sin tur stämmer med budgeten i biståndsprojektet. Men i många fall kan det vara mycket annat som påverkar hur effektivt och väl projekten lyckas, så det är också svårt att säga något exakt om korruption utifrån det. Men när Center for Global Development granskade just vaccinationsprogram såg de ett svinn mellan antalet doser och antalet vaccinationer på mellan 0,5 och 15 procent, beroende på vaccin.

Mekanismer för att upptäcka korruption

Transparency International, en internationell organisation som bland annat ger ut Global Corruption Index, har inte försökt uppskatta hur mycket bistånd som försvinner i korruption. De tittar istället på hur man kan granska givarorganisationernas kontrollmekanismer för att upptäcka korruption, hur öppenhet och transparens bidrar till att stoppa korruption samt interna regler och koder för hur givare själva ser på risken för korruption.

I OECD:s biståndskommitté DAC:s utvärdering av svenskt bistånd, fick Sverige beröm för hur vi förebygger, upptäcker och åtgärdar korruption, och hur vi hjälper samarbetspartners att jobba på samma sätt.

Korruption är ett av de största hindren mot utveckling i världen. Fattiga människor drabbas värst när de inte får den service och de möjligheter de har rätt till, samhällens ekonomi saboteras när pengar hamnar i fel fickor och människors förtroende för systemet minskar. De fattigaste länderna i världen är präglade av utbredd korruption. Om svenskt bistånd ska göra skillnad måste vi arbeta just där, och vi måste arbeta mot korruption varje dag, i allt vi gör.

Ytterligare information

Publicerad: 15 oktober 2019