Fortsatt starkt stöd för bistånd till fattiga länder

– En majoritet av svenskarna står bakom biståndet, som arbetar för att minska fattigdom och förtryck och rädda liv vid akuta kriser, säger Carin Jämtin, generaldirektör på biståndsmyndigheten Sida.

En bred majoritet tycker det är viktigt att Sverige hjälper människor i fattiga länder. 76 procent ansåg i år att det är viktigt att Sverige bidrar till utveckling i andra länder och motsvarande siffra för 2021 var 77 procent. 63 procent svarade att de anser att svenskt bistånd bidrar till en bättre värld, mot 62 procent förra året. Något fler, 64 procent, har uppfattningen att biståndet spelar en viktig roll för ett fattigt lands utveckling, mot förra årets 63 procent.

Precis som tidigare år är högutbildade kvinnor den mest positiva gruppen till biståndet, medan män med en lägre utbildningsnivå är mer negativa. En stor majoritet, 84 procent, säger att deras engagemang och intresse för utvecklingen i fattiga länder är ungefär som tidigare eller har ökat. Studerande är den grupp där flest anger att deras engagemang har ökat.

Det är fortfarande många som känner till de olika typer av biståndsprojekt som Sverige finansierar. Drygt nio av tio säger sig känna till insatser för kunskap och hälsa, som exempelvis stöd till skolor, utbildning och hälsovård, samt insatser vid katastrofer och konflikter. Färre känner till Sveriges bistånd för miljömässigt hållbar utveckling, men antalet ökar.

– Det är positivt att många känner till flera typer av insatser för minskad fattigdom. Samtidigt är det färre som vet att vi har stora stöd till demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter som är några av Sidas prioriterade områden, säger Carin Jämtin.

I undersökningen ingår också kunskapsfrågor om utvecklingen i Vietnam, Tanzania, Bangladesh och Kenya vad gäller medellivslängd, läs- och skrivkunnighet, barnadödlighet och barnafödande. Svaren visar att de tillfrågade – liksom i tidigare mätningar – har en alltför negativ bild av ländernas situation och kunskapen är låg. Över längre tid har dock bilden av utvecklingen och situationen i länderna blivit mer positiv och stämmer därmed också bättre överens med verkligheten.

Nästan hälften av de tillfrågade känner till Globala målen för hållbar utveckling, men endast åtta procent tror att målet om att utrota den extrema fattigdomen till 2030 kommer att uppnås.

Många svenskar bidrar själva till utvecklingen i fattiga länder. Vanligast är att skänka pengar eller kläder och möbler. Kvinnor säger sig göra mer för att bidra än vad män säger att de gör, och äldre säger sig göra mer än unga. Endast 23 procent av de tillfrågade anger att de inte bidragit under det senaste året.